- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
291-292

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världsstorloge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

291

Värlingsö-Värme

292

anta, att naturvetenskapen ensam löser världs-
gåtorna är en ny öfvertro, som ej håller stånd
inför den filosofiska kritiken och naturvetenskapens
själfbesinning. - Om den mekanistiska världs-
åskådningen se Mekanism 3. Se vidare Filo-
sofi, Lifsåskådning, Poesi och Reli-
gion. S-e.

Värlingsö, bebodd, skogbevuxen ö i Stockholms
norra skärgård, Hargs socken, Stockholms län,
innanför Singöfjärden och omkr. l,5 km. n. om
Hargs hamn. Ytinnehållet uppgår till omkr.
3 kvkm. G. Brgrn.

Värmande medel, med., detsamma som upp-
hettande medel (se d. o.).

Värmbol (V e r m b o 1), trämassefabrik i Ka-
trineholm, tillhörig V:s fabriks-a.-b., som bildades
1872 med 600,000 kr. aktiekapital, tillverkar årl.
omkr. 6,500 ton torr sulfatmassa. Omkr. 100 arb.
V. är genom järnväg förenadt med Stettins last-
plats på Västra stambanan. E. A-t.

Värmdö (Vermdö). 1. Den största af öarna
i Stockholms skärgård, hörande till Upplandsdelen
af Stockholms län och belägen s. om stora
segelleden från Stockholm öfver Trälhafvet samt Saxar-
och Grindafjärdarna, begränsas (se kartan) i v. af
Skurusund, öfver hvilket leder en 1914–15 uppförd
ståtlig betongbro (se om denna Skurusund),
i s. af Lännerstasunden, Södra stäket,
Baggensfjärden, Fisksundet, Kolström, Skeppdals ström,
Tranaröfjärden, Strömma kanal och Brevikssund
samt i ö. af Älgöfjärden. Areal omkr. 180 kvkm.
Omkr. 6,000 inv. Af omgifvande öar må
nämnas: i v. Skarpö, Rindö, Tynningö, Lidingö, i
s. Ingarölandet och Fågelbrolandet, i ö. Vindö
och i n. Vårholma (skildt från V. genom
Lindalsundet). V. har liksom de flesta öar i
Stockholmstrakten tillkommit genom uppgrundning mellan en
del större och mindre holmar och skär, så att ön
i själfva verket består af en stor mängd halföar
mellan djupt inskjutande fjärdar med många
förgreningar. Öns västligaste del, mellan Skurusund
i v. och Torsbyfjärd i ö., kallas
Ormingelandet. Detta afdelas genom Kilsviken (från
Baggensfjärden) i s. samt Kummelnäsviken i n.
och den mellanliggande Sågsjön i två hälfter,
af hvilka den östra genom Farstaviken och
Ösbyträsk i s. skiljes från Farstalandet, som
på östra sidan endast genom den smala
landtungan vid Ålstäket, mellan Torsbyfjärden i n.
och Grisslingefjärden i s., sammanhänger med det
egentliga Värmdölandet, hvilket åter,
synnerligast i norra delen, sönderflikas af en mängd
vikar, bland hvilka Värmdöviken från ö. har en
längd af 9 km. Största delen af landet upptas af
bergs- och skogsbackar af jämförelsevis obetydlig
höjd. Högsta punkten, 71 m., träffas n. ö. om
Kilsviken. Med bergbackarna omväxla insjöar
och dalsänkor i alla riktningar samt oftast
bördiga, om än ej stora åkerfält. Jorden är i
allmänhet fördelad mellan herrgårdar. Den
omväxlande skärgårdsnaturen, hvars fägring vid
V:s stränder framträder med mildare drag än på
de längre ut belägna öarna, lockar årligen
tusental af Stockholms befolkning att i villorna kring
de många vikarna tillbringa sommarmånaderna.
Ön är delad mellan Värmdö socken (som omfattar
hela det egentliga Värmdölandet och Vindön samt
delar af Fågelbrolandet jämte en mängd mindre
öar och skär), Gustafsbergs socken (som omfattar
östligaste delen af Ormingelandet och norra delen
af Farstalandet), Bo socken (som omfattar större
delen af Ormingelandet) och Ingarö socken (som
omfattar en del af Farstalandet och hela Ingarön).
Vid Farstaviken, på Farstalandet, ligga
Gustafsbergs porslinsfabrik och Farsta säteri, vid
Baggensfjärden, i södra delen af Farstalandet,
Beatelunds fideikommiss, på Ormingelandet, nära
Stäket, Bo och Lännersta säterier, på dess östra del
Velamsund samt på Värmdölandet Saltarö
herrgård, Siggestads och Norrnäs säterier, Skägga by
och herrgård samt det gamla Fredriksborgs
fästningstorn. Förslag till järnväg till V. i
anslutning till Saltsjöbadsbanan har uppgjorts, men
koncession har ej ännu (1921) beviljats. Äfven
förslag till anläggning af trafikkanaler genom V. för
att förkorta infartsleden till Stockholm ha vid flera
tillfällen framställts. Kanalkommissionen framlade
1917 utredning rörande dels en kanal genom
Ålstäket, dels en farled från Kilsviken genom Sågsjön
till Kummelnäsviken (den s. k.
Sågsjökanalen). En ansökan af enskilda personer om
anläggning af en farled med 4,5 m. vattendjup genom
Ålstäket ligger (1921) under vederbörande
vattendomstols pröfning. – 2. Socken i Stockholms län,
Värmdö skeppslag. 19,460 har. 3,565 inv. (1910).
Häraf tillhöra endast 18,566 har, 2,963 inv., V.
församling; återstoden tillhör Vaxholms förs. V.
församling bildar med Djurö och Möja ett pastorat
i Uppsala stift, Roslags östra kontrakt. – 3.
Skeppslag i Stockholms län, ingår i Södra Roslags
domsagas tingslag och Värmdö fögderi samt
omfattar socknarna Värmdö, Djurö, Möja,
Gustafsberg, Ingarö och Bo. 44,487 har. 9,575 inv.
(1919). Se F. De Brun, "Strödda bidrag till
Värmdö skeppslags äldre historia" (i "Upplands
fornm:sför:s tidskr.", 1920).
1. A. G.*

Värmdölandet. Se Värmdö.

Värme, fy s. Enligt nutida uppfattning består
värmet i en rörelse hos kropparnas minsta delar
(molekyler). Fordom antog man däremot, att
värmeföreteelserna orsakades af ett särskildt ämne,
"värmematerie", "värmeämne", hvaraf en varm
kropp skulle ega mera än en kallare. Men denna
åsikt måste öfverges, sedan man funnit, att värme
kunde frambringas genom arbete. Så visade t. ex.
Rumford, att man vid kanonborrning med slött
borr kunde upphetta en större mängd vatten till
ungefär 50°. En kropp kännes vid beröring varm,
enligt den moderna uppfattningen, om dess mole-
kylarrörelse är lifligare än den berörande handens;
i motsatt fall kännes den kall. ökas molekylär-
rörelsen hos en kropp, växer dennas temperatur;
samtidigt erfordras större utrymme för moleky-
lernas ökade rörelse, d. v. s. kroppar utvidgas
vid värmetillförsel. De enda kända undantagen
från denna lag bilda vattnet och lösningar af salter
i vatten. Vattnet har sin största täthet och således
sin minsta volym vid 4- 4° C. Denna utvidg-
ning vid uppvärmning äfvensom motsvarande sam-
mandragning vid afkylning sker, hvad fasta krop-
par beträffar, med oemotståndlig kraft, d. v. s.
volymförändringen måste försiggå trots hvarje yttre
motstånd. Blir detta för stort, brister kroppen.
Som exempel på denna utvidgning och dess följder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free