- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
339-340

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värnamo kraftaktiebolag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utförande beslöts af stadsfullmäktige 28 juni 1917
i anslutning till en af Stockholms stads frihamnskommitté
aflämnad utredning 21 okt. 1916. Hamnen
skulle utom sitt område på land komma att
bestå af två utfyllda pirer och två bassänger samt
få en sammanlagd kajlängd af omkr. 4,000 m.
Kostnaderna, frånräknadt husbyggnader, spåranordningar,
gator, ledningar, stängsel m. m., beräknades
till omkr. 20 mill. kr. Arbetets utförande
uppdrogs åt en särskild nämnd, Stockholms stads
frihamnsnämnd, och påbörjades, i hvad den afsåg
en första provisorisk del, 6 aug. 1917. 10 okt.
1919 invigdes och öppnades denna anläggning för
trafik. Den omfattade 300 m. kaj med 8–9 m.
vattendjup, ett varumagasin i två våningar samt
ett annat under byggnad, järnvägsspår, en mindre
rangerbangård, förvaltningsbyggnad, tullbevakningsbyggnad
m. m. Efter sedermera verkställd utvidgning
är kajsträckan numera ökad till 405 m.
och det andra varumagasinet taget i bruk. 31
jan. 1919 beviljades staden tillstånd att inrätta
den provisoriska frihamnen. (Tillståndet gäller
endast 5 år.) Hamnen med samtliga byggnader,
spåranordningar, maskiner och andra föremål
utarrenderades enligt stadsfullmäktiges beslut 2 juni 1919
till ett bolag, Stockholms frihamns-a.-b., för en
tid af 5 år. Af bolagets årsvinst skall, sedan
afskrifning blifvit verkställd och afsättningar till
reserv- och pensionsfonder egt rum, 6 proc. å det
inbetalda aktiekapitalet utdelas till aktieegarna.
All öfrig vinst skall tillfalla staden. I bolagets
styrelse, som består af 5 led. och 3 suppleanter, eger
staden utse 2 led. och 1 suppleant samt 1 revisor
och 1 suppleant. Bolagets aktiekapital skall utgöra
minst 1 mill. kr. och högst 3 mill kr. (Det är
f. n. 1 mill. kr.). Sedan staden genom riksdagens
beslut 11 maj 1918 kommit i besittning af hela
det för den permanenta frihamnen erforderliga
området vid Lindarängen, anvisade stadsfullmäktige
17 juni s. å. nödiga medel för påbörjande af denna
anläggning. Arbetena härmed togo äfven sin början
under sommaren 1918. Huruvida hela denna
anläggning kommer att fullbordas under närmaste
tiden, är numera tvifvel underkastadt. För
ytterligare framtida utvidgning af hamnen har staden
1918 förvärfvat eganderätten till viss del af det
s. om Lindarängen belägna Kaknäsområdet och
stranden därutanför ned till den s. k. Lilla
Hundudden. I södra delen af Lilla V. ligga
Fjäderholmarna, som i samband med stadens förvärf af
Kaknäsområdet öfverlätos till kronan. I närheten
af Lilla V. innanför Värtahamnen ligger stadens
elektricitetsverks hufvudcentral (första anläggning
fullb. 1903; se Elektricitetsverk, sp.
220–222 samt fig. 8–11), numera, sedan stadens
kraftverk vid Untra i Dalälfven tagits i bruk,
använd såsom reserv- och spetsbelastningsstation. På
Lidingösidan ligga vid Lilla V. Breviks, Skärsätra,
Herseruds, Torsviks och Islinge villasamhällen,
Mölna, Gångsätra, Bodals, Baggeby och Sticklinge
egendomar samt industriella anläggningar, i främsta
rummet Svenska a.-b. Gasaccumulators verkstäder.
Stora V., n. om Lilla V., mellan Danderyd
å västra sidan samt Bogesund och Rydboholm å
den östra, har en längd af omkr. 6 km., en bredd
af omkr. 3 km. samt ett djup af 10–25 m. I
s. ö. ansluter Askrikefjärden. Vid Stora V. ligga
Djursholms stad samt Näsby och Rydboholms
egendomar.
Sal. V-g.

Värtsilä. 1. Socken i Kuopio län, Finland,
Ilomants domsaga och härad, af skildes 1909 från
Tohmajärvi till eget pastorat af 3:e kl., Karelens
nedre prosteri, Nyslotts stift. 212,9 kvkm. 4,549
inv. (1919), finsktalande. I kommunalt hänseende
är V. ännu förenadt med Tohmajärvi. – 2. Järnbruk
i ofvannämnda socken, med 3 martinugnar,
valsverk, gjuteri, mekanisk verkstad, spikfabrik
m. m.; såsom råmaterial används delvis sjömalm.
Bruket anlades 1850 af N. L. Arppe (grundläggaren
af östra Finlands fabriksindustri) och eges
numera af Värtsilä a.-b. Omkr. 1,000 arbetare;
det årliga utbytet af valsverks- och manufakturprodukter
utgör omkr. 8,000 ton.
1–2. O. B–n.

Värån (Värnäsån), biflod fr. v. till
Klarälfven, upprinner af ett antal mindre vattendrag
nära gränsen mellan Värmland och Dalarna. Ån,
hvars vattenområde uppgår till omkr. 200 kvkm.,
bildar aflopp för sjöarna Värsjön (se d. o.) och
Grysjön samt faller ut i Klarälfven vid Värnäs by
i Norra Ny socken.
J. V. E.

Värälä (Värrälä, Verälä), by vid stranden
af Kymmene älf i Elimä socken, Nyland,
Finland, 24 april 1789 försvarades V. med framgång
af en svensk postering mot ett ryskt anfall, men
svenskarna drogo sig sedan tillbaka, hvarefter V.
besattes af ryssarna, som dock redan den 25
bortkördes af öfverstelöjtnant Armfelt. 25 juni s. å.
ankom Gustaf III med 2 fördelningar till V., där
3 batterier byggdes och en i skogen tillverkad
bro framfördes och sedan på kvällen utlades, då
äfven en broskans byggdes på andra stranden.
29 juni öfvergingo svenskarna älfven och
framryckte mot Uttis (se d. o.). Efter den
misslyckade striden vid Kaipiais besattes V. 18 juli
af generalmajor Kaulbars, som sedan lät insvänga
bron. Den 20 besköts han af ryssarna och måste
den 21 återgå till Ummeljoki. Den 22
återbesattes emellertid V. af svenskarna under
konungens eget befäl, hvarefter några batterier
byggdes. Ett ryskt öfvergångsförsök 8 aug.
tillbakaslogs af general Meijerfelt. 21 maj 1790 besattes
det dagen förut af ryssarna efter deras nederlag
vid Keltis brända V. af generalmajor Pauli, som
intog ett befäst läger vid det strax i v. liggande
Kungsberget. På "Värälä slott" emellan båda
lägrens förposter afslöts 14 aug. (n. st.) 1790 den
fred, som ändade 1788–90 års krig emellan
Sverige och Ryssland. Freden ratificerades på
Tsarskoje-Selo den 17 och i svenska lägret vid V. 19 s. m.
Svensk underhandlare var G. M. Armfelt, rysk
Otto Igelström. Genom freden återställdes allt på
samma fot som före kriget.
L. W:son M. M. G. S.

Värö, socken i Hallands län, Viske härad.
6,467 har. 2,587 inv. (1920). V. bildar med
Stråvalla ett pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och
Viske kontrakt.

Væröy. 1. Härad och pastorat i Norge, det
ytterst belägna i Lofoten, Nordland fylke (före 1919
Nordlands amt), utanför Moskenströmmen. 28,87
kvkm. 1,682 inv. (1918). Det består af två socknar:
V. och Röst (se d. o.). – 2. Ö i ofvannämnda
pastorat, har ett ytinnehåll af 8,89 kvkm.
1–2. K. G. G.

Väsaberget, ett 498 m. högt berg i Älfdalens
socken, Kopparbergs län, som stupar brant ned

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:36:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free