Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väsby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22° s. br.; King Leopold range, 17° s. br.) och
resa sig med enstaka toppar till en något större
höjd än i s. Hela statens kulminerande punkt
är, såvidt man känner, Mount Bruce (1,200 m.);
dock sägas ännu högre toppar finnas i dess
outforskade inre. Kusten är på sina ställen, särskildt
i n. v., ej så litet inskuren, men det råder dock
en påfallande brist på verkligt goda hamnar;
bland dylika förtjäna nämnas King Sound, Sharks
bay och King George sound (Albany). Endast
smärre öar eller ögrupper följa kusten: t. ex.
Dampiers arkipelag i n. v., Dirk Hartogs ö vid
Sharks bay, Abrolhos-öarna utanför Geraldton samt
Rottnest- och Gardenöarna utanför Perth. De
flesta floderna äro korta och ha oregelbunden
vattentillförsel; i s. v., där nederbörden är något
så när riklig, ger den nära intill kusten förskjutna
platåranden blott tillfälle till uppkomsten af smärre
strömmar: Blackwood, Murray och Swan (vid
Perth), längre åt n. blir det utrymme för större
vattendrag, och där finnas de ansenligare
Murchison, Gascoyne, Ashburton, Fortescue och
Fitzroy. Det inre eger ingenstädes något större
flodsystem, icke ens något intermittent sådant;
däremot förekomma, mest i s. v., många sjöar, hvilka
på kartan te sig som betydande vattensamlingar,
men i själfva verket endast sällan, efter något
större regnfall, ge skäl för sitt namn; mestadels
äro de torra saltstäpper eller sumpmarker,
markerande den lägsta punkten af en sänka i
terrängen (Lake Cowan, Lake Barlee, Lake Moore, Lake
Austin o. a.). – Klimatet är helt olika i n. och
i s. Den nordliga delen hör till det tropiska
bältet och har sommarregn (med
nordvästmonsunen), den sydliga delen ligger inom subtroperna
och har vinterregn. Ett gemensamt karaktärsdrag
är, att årsnederbörden ingenstädes är öfverdrifvet
stor; ej heller är sommarhettan tryckande. Den
plägar alltid vid kusten dämpas af en kylande
bris från hafvet; endast i det inre nås högre
temperaturgrader. Medeltemperaturen för året utgör
för Wyndham 29,4°, Cossack 26°, Geraldton 19,2°,
Rottnest island 17,9°, Perth 18,3°, Bunbury 16,4°,
Albany 15° och Eucla 17,2°. (Samtliga orterna
äro kuststationer, räknade från n. till s.; från
det inre finnas alltför få och osäkra uppgifter.)
Den genomsnittliga nederbördsmängden är för
Wyndham 723 mm., Cossack 252 mm., Geraldton
449 mm., Perth 846 mm., Bunbury 854 mm.,
Albany 860 mm., Eucla 258 mm. Ett väsentligt
karaktärsdrag är emellertid, att den nederbörd,
som faller, kommer i häftiga skurar och är
fördelad på ett fåtal dagar. I ett kalkland som
sydkusten (Nullarbor plain) uppsuges fuktigheten
snabbt af marken, och trakten blir blottad, ej
endast på träd, utan äfven på vattendrag. Vidare
är fördelningen på årstiderna viktig. I n.
förhärska sommarregn: Wyndham (15° 27’ s. br.)
har under dec.–febr. 504 mm. nederbörd (af
723 mm.), men redan vid 20° s. br. sker,
åtminstone utmed kusten, öfvergången till
vinterregnsområdet. Geraldton (28° 460 har 118 mm. under
juni, men endast 2 mm. under dec. I Perth
står juni med 168 mm. mot jan. med 8 mm.
Nordvästra kusten härjas under sommarmånaderna
stundom af tornados, s. k. "willy-willies".
Kontinentens sydvästra hörn, skildt genom stäpper
från det öfriga Australien och med säregna
klimatiska inflytelser (subtropiska vinterregn), har äfven
en högst egenartad flora (se Australien, sp.
455). Djurvärlden är den för världsdelen
utmärkande.
Befolkningen, som 1881 utgjorde endast
29,708 pers. och 1891 49,782, steg under närmast
följande årtionde raskt till följd af de då gjorda
guldfyndigheterna och uppgick 1901 till 184,124
samt 1911 till 282,114 pers. Sept. 1919
uppskattades den till 329,046 pers., hvaraf 174,268 män
och 154,778 kvinnor. Immigranternas antal
utgjorde 1918 24,262, emigranternas 24,511. 1911
funnos i de odlade distrikten 6,369 infödda af
helblod, 1,475 af halfblod. Antalet infödda, som
lefva kvar i naturtillståndet, är okontrolleradt,
men uppskattas till omkr. 30,000. Af
totalbefolkningen tillhörde 1911 109,435 (38,8 proc.)
engelska högkyrkan, 56,616 voro romerska katoliker,
34,348 metodister, 26,678 presbyterianer, 6,203
kongregationalister, 4,801 baptister, återstoden
tillhörde andra kristna sekter eller främmande
trosbekännelser (däribland 1,790 judar och 1,795
buddister). – Undervisningen är fri och
obligatorisk för barn mellan 6 och 14 år. Af hela den
hvita befolkningen öfver 15 år voro 1911 1,7 proc.
icke läskunniga. Inalles funnos 1918 667
statsskolor och 127 privatskolor. Sedan 1911 finnes i
Perth ett universitet ("University of Western
Australia"), som 1918–19 räknade 370 studenter.
– Brottslingarnas antal är i V. större än i andra
delar af statsförbundet, beroende därpå, att
guldfälten lockat till sig mindre eftersträvansvärda
befolkningselement och verkat eggande på
lidelserna. Antalet straffångar har dock på senare år
varit i aftagande.
Näringar. Alldenstund en så stor del af
V. är stäpp med otillräcklig nederbörd, kan
jordbruket endast i den bäst bevattnade och
folkrikaste sydvästra delen inta ett något mera
framstående rum. Åkerarealen uppgick 1916 till
867,782 har; till följd af Världskriget hade denna
areal 1919 sjunkit till 642,035 har. Liksom i
andra subtropiska vinterregnsområden har odlingen
af hvete den största utbredningen med 1918–19
en areal af 458,441 har. Närmast kommer hafren
med s. å. en areal af 56,589 har; korn odlades
blott på 3,192 har. En ganska stor omfattning
och ändå större utvecklingsmöjligheter har här
liksom i trakter med likartade klimatiska
betingelser fruktodlingen. Vingårdarna betäckte 1918–19
en areal af 1,174 har, öfriga fruktträdgårdar
8,164 har. Odlingen omfattar i främsta rummet
äpplen, päron, plommon, persikor och aprikoser,
men äfven sydfrukter, såsom apelsiner, mandlar,
mullbär, t. o. m. oliver, och i de tropiska
trakterna ananas. – Skogsprodukter höra
återigen framför allt tack vare den väl bevattnade
subtropiska sydvästkanten till de värderikaste af
statens exportvaror. Särskildt ge två
Eucalyptus-arter godt virke, "jarrah" (Eucalyptus marginata),
eftersökt därför, att träet icke angripes af insekter,
samt "karri" (Eucalyptus diversicolor). Sandelträd
(Santalum Cygnorum) exporteras till Sydöst-Asien.
– Boskapsskötsel. Större delen af V:s
yta upptas af betesmark, och kreatursafveln,
särskildt fårskötseln, har gjort raska framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
