Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 349-350 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väsby ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Villstad, Båraryd, Våthult, Reftele, Anderstorp, Kulltorp,
Gnosjö, Forsheda, Bredaryd, Torskinge, Ås,
Kållerstad, Bolmsö, Dannäs och Tannåker. 2,192
kvkm. 30,775 inv. (1920). Jfr J. Allvin, "Beskrifning
öfver Wästbo härad i Jönköpings län"
(1846). – 2. Kontrakt i Växjö stift, omfattar fr. o. m.
1 maj 1921 de tolf pastoraten Forsheda, Bredaryd
och Torskinge; Bolmsö, Dannäs och Tannåker;
Södra Unnaryd och Jälluntofta; Långaryd,
Färgaryd och Femsjö; Södra Hestra och Gryteryd;
Burseryd och Sandvik; Villstad, Båraryd, Våthult
och Bosebo; Reftele och Anderstorp; Åsenhöga och
Källeryd; Kulltorp och Gnosjö; Ås och Kållerstad.
2,393 kvkm. 32,736 inv. (1920).

Västbo revir, af Smålands distrikt, omfattar af
Jönköpings län Mo och Västbo härad. Reviret,
indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattade 1915
18,794 har allmänna skogar, hvaraf 8 kronoparker
med en areal af 8,537 har (1915).
S-r.

Väster. Se Väderstreck.

Väster-Aros. Se Aros och Västerås.

Västerberga (Westerberga), egendom i
Rasbo socken, Uppsala län, omfattar 1/2 mtl frälseskatte
och 1 mtl frälse med 22,600 kr. tax.-värde
(1920). V. tillhörde i början af 1700-talet en släkt
von Scheffer, köptes af J. K. Sternfelt (f. 1684,
d. 1756), som testamenterade det till lagmannen
V. M. von Post (f. 1695, d. 1762). Genom testamente
1758 bestämde denne, att V. efter hans
och hans frus död skulle utgöra ett evärdligt säte
för ogifta fruntimmer af hans ätt (ej fideikommiss).
V. disponerades efter von Posts död först af hans
änka och, sedan hon aflidit (1779), af ogifta fruntimmer
t. o. m. 1851. Sedan 1868 utdelades af
afkastningen understöd i form af pensioner ("Bergastiftelsen"),
men 1898 antogos på ett släktmöte
stadgar för "Västerberga fromma stiftelse, tillhörande
släkten von Post". Dess angelägenheter
handhas af en styrelse med 3 led. af släkten.

Västerberget, i Älfsborgs fästning ingående
höjdparti. Jfr Göteborg, sp. 899, och Älfsborgs
fästning.

Västerbergslags tingslag, Västerbergslags
domsaga och Västerbergslags
fögderi, i Kopparbergs län, omfattar kommunerna
Grangärde, Ludvika landskommun, Ludvika stad,
Norrbärke, Smedjebackens köping, Söderbärke
och Malingsbo. 2,035 kvkm. 36,379
inv.(1920).

Västerbitterna, kommun i Skaraborgs län, Laske
härad. 2,195 har. 484 inv. (1920). V. och Österbitterna
utgöra tillsammans Bitterna församling (se d. o.).

Västerbotten, landskap i Norrland, är beläget
mellan 63° 31’ och 68° 10’ n. br. samt 0° 8’
och 6° 6’ ö. lgd (från Stockholms obervatorium).
Det gränsar i s. ö. till Bottniska viken, i s. v. till
Ångermanland, i v. och n. v. till Lappland samt
skiljes i ö. genom Muonio och Torne älfvar från Finland.
(Se "Öfversiktskarta öfver Sverige" till art.
Sverige, bd 27, och "Nordisk familjeboks karta
öfver Sverige", blad VIII–XI i bd 29). Största
längden från n. ö., på gränsen till Finland, till s. v.,
på gränsen till Ångermanland, är omkr. 720 km.
och största bredden, i n., mellan Haparanda i ö.
och Pite älfs ingång i landskapet (2° 5’ ö. lgd fr.
Stockholm) är omkr. 180 km. Kuststräckan utmed


Fig. 1. Västerbottens vapen.

Bottniska viken är omkr. 400 km., längden utmed
finska gränsen omkr. 280 km. och medelbredden
omkr. 100 km. Ytinnehållet är 43,765,46 kvkm.,
hvaraf 41,767,64 kvkm. land och 1,997,82 kvkm.
vatten. I landarealen
äro inräknade öar och
holmar, tills. omkr.
435 kvkm., i Bottniska
viken, som icke är
medräknad i vattenarealen.
Norra delen
af landskapet brukar
stundom kallas Norrbotten
och omfattar
26,698,98 kvkm., hvaraf
26,437,93 kvkm.
land. Folkmängden var
249,411 pers., 6 på
1 kvkm. (1920). För
Norrbotten ensamt var
folkmängden s. å. 129,122 pers., 5 på 1 kvkm.
och för det öfriga V. 120,289 pers., 8 på 1 kvkm.
Taget som helhet, var V. sålunda med afseende
på areal näst Lappland Sveriges största landskap
och, frånräknadt Norrbotten, det 9:e i ordningen
både beträffande storlek och folkmängd samt, i
fråga om folkmängdstäthet, det 21, eller, om Norr-
botten frånräknas, det 20:e i ordningen.
E. A-t.

Geologi. Ehuru det västerbottniska kustlandskapets
geologi med hänsyn till förekomsten af
"nyttiga mineral" icke har samma goda rykte som
landskapet närmast i v., Lappland, särskildt den
del däraf, som tillhör Norrbottens län, är den
dock rik på viktiga och intressanta företeelser,
delvis af ganska stor praktisk betydelse. Med full
säkerhet känner man där icke andra geologiska
system, tillhörande den fasta berggrunden, än urberget,
hvars yngre afdelning dock plägar utsöndras
under benämningen algonkiska systemet l.
prekambrium och omfattar områdena med skiffrar,
konglomerat, sandstenar, kalkstenar o. d. Ofta
och särskildt inom ett af dessa områden, Skelleftefältet,
kan man lätteligen konstatera, att äfven
somliga graniter äro relativt mycket unga, enär
de fullt tydligt genombrutit och lagt sig på dylika
skiffrar. Men här liksom annanstädes i vårt land,
ja i ännu högre grad, är den fasta berggrunden
till ojämförligt största delen oåtkomlig till följd
af mäktiga lösa aflagringar af grus, sand, lera
m. m. – kvartära bildningar –, tillkomna under
och efter den stora istiden, då hela landet, som
bekant, var betäckt af is. – Inom landskapets
södra del, tillhörande Västerbottens län, är en
grå, vanligen finkornig, väl skiktad gnejs förhärskande.
Den är rätt ofta granatförande, innesluter
ock någon gång fjäll af grafit samt ymniga korn
af svafvel och magnetkis, hvaraf betingas en viss
benägenhet att rosta. Äfven andra gnejsvarieteter
förekomma, såsom grofkornig grå ögongnejs, medelkornig
röd gnejs, granitgnejs af olika färg och
kornstorlek o. s. v. Längre inåt från kusten blir
berggrunden mera uppblandad med graniter af
olika slag. Bland områden för bergarter, tillhörande
urbergets yngre afdelning och särskildt den
s. k. bottniska underafdelningen, intar inom denna
del af landskapet Skelleftefältet främsta rummet.
Det sträcker sig från kusten flera mil uppåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>