Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljungström, F. Ödberg, F. Nordin m. fl.,
skriftserien "V., bidrag till landskapets kulturhistoria
och naturbeskrivning" (redaktion S. Lampa, E.
Neuman), hvaraf nu utkommit "Folkmusik i V."
(1911), musikbilaga därtill (1916), bägge af S.
Landtmanson, "Storegården i Rackeby" af S.
Ambrosiani och A. Roland (1913), "V:s kyrkliga
konst" af E. Fischer (1920), Tidgren, "V:s
historia" (1787; mycken lärdom och flit),
Västgötalagen (utg. af Collin-Schlyter, 1827) och en mängd
litteratur, anknuten till denna, som Rabenius, "De
antiquis Vestrogothiæ legiferis" (1769), N.
Beckman, "Ur vår äldsta bok" (1912) och "Studier i
Västgötalagarnas historia" (1911 ff.) m. m. V:s
medeltidshistoria belyses äfven i S. Tunbergs
"Studier rörande Skandinaviens äldsta politiska
indelning" (1911) och N. Beckmans "Vägar och
städer i medeltidens V." (1916). F. ö. kunna
nämnas Lindskog, "Beskrifning öfver Skara stift"
(5 dlr, 1812–16), beskrifningar öfver särskilda
härad af Kl. J. Ljungström (Redväg, Ås, Veden,
Kinnefjärding, Kålland, Vartofta och Väne 1861,
1865, 1871, 1877, 1884), af H. Hildebrand (Valla,
i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.), af Djurklou i
reseberättelser till nämnda akademi (1868–69),
af S. Ström (Wädtle 1897), af R. Hjorth (Barne,
jämte G. Lindberg, 1899, Åse och Wiste 1902,
Bjärke och Laske 1903), af A. Helander (Mark
och Bollebygd 1913) samt monografier öfver V:s
städer (se dessa), särskildt Göteborg; därtill en
del disputationslitteratur öfver särskilda härad,
socknar och städer från 1700- och början af
1800-talet. Jfr ock Styffe, "Skandinavien under
unionstiden" (3:e uppl. 1910).
Kj.*
Västergötland, hertig af, titel, som sedan 1861
bäres af arffursten Karl, konung Oskar II:s tredje
son (se Karl, sp. 1013).
Västergötland–Göteborgs järnvägar (sign. V. G. J.),
smalspårig (0,891 m.), 254,7 km. lång,
sträcker sig mellan stationen Gårdsjö å Västra
stambanan och Göteborg öfver Mariestad och Skara,
eges och trafikeras af Västergötland–Göteborgs
järnvägsaktiebolag med styrelsesäte i Göteborg.
Järnvägen bestod urspr. af linjen Göteborg–
Skara (129,2 km.) med bilinjen Tumleberg–
Håkantorp (12,0 km.) och öppnades för trafik 27
dec. 1899. 23 dec. 1909 tillkom linjen
Mariestad–Torved–Gårdsjö (39,1 km.) och 23 dec.
1916 linjen Torved–Gullspång (20,1 km.). Vidare
har järnvägen 1904 i sig upptagit Skara–
Kinnekulle–Vänerns järnväg (Skara–Gössäter, 27,0 km.),
som hade öppnats för trafik 13 dec. 1887,
samt 1909 Mariestad–Kinnekulle järnväg
(Gössäter–Mariestad, 27,8 km.), hvilken hade öppnats
för trafik 14 dec. 1889. Vid 1919 års slut utgjorde
den bokförda byggnadskostnaden för hela
järnvägsanläggningen 8,387,586 kr. och för den
rullande materielen 1,809,963 kr. Med tillägg af
116,166 kr. för inventarier uppgick totala
bokförda byggnadskostnaden således till 10,313,715
kr. Vid samma tidpunkt utgjorde aktiekapitalet
3,943,800 kr., reservfonden 1,020,000 kr.,
pensionsfonden 29,075 kr. och öfriga fonder samt
reserverade medel 201,748 kr.
F. P.
Västerhafvet. Se Nordsjön.
Västerhaninge, socken i Stockholms län,
Sotholms härad. 12,085 har. 2,669 inv. (1920).
V. bildar med Muskö ett pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt.
Västerhejde, socken i Gottlands län, Södra
häradet. 2,792 har. 506 inv. (1920). Annex till
Stenkumla, Visby stift, Medelkontraktet.
Västerkvarn, vattenfall i Kolbäcksån, i
Kolbäcks socken, Västmanlands län, omkr. 4 km.
ofvanför åns utlopp i Mälaren, har en
flodområdesareal af 3,100 kvkm., 6,2–6,9 m. fallhöjd och en
vattenföring vid normalt högvatten af 124 kbm. per
sek. (vid lågvatten 14 kbm.). Fallet är sedan 1915
monteradt med vattenturbiner för elektrisk drift
och generatorer om 1,700 hkr. Största
belastningen vid generatorerna är 950 kilowatt, och
årsproduktionen var 2,5 mill. kilowatt-timmar (1916).
Totala trådlängden af fjärrledningarna var 60 km.
och normalhufvudspänningen 30,000 volt. V. eges
af Surahammars bruks a.-b.
E. A–t.
Västerlanda, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Torpe härad. 7,059 har. 2,058 inv. (1920).
Annex till Hjärtum, Göteborgs stift, Älfsyssels
södra kontrakt.
Västerlandet, Occidenten, de europeiska
länderna i motsats till Asien, Österlandet (Orienten).
Västerljung, socken i Södermanlands län,
Hölebo härad. 9,950 har. 1,202 inv. (1920). V. utgör
ett pastorat i Strängnäs stift, Daga kontrakt.
Västerländska kyrkan, detsamma som
romersk-katolska kyrkan (se d. o.).
Västerlöfsta, socken i Västmanlands län,
Simtuna härad. 17,207 har. 3,745 inv. (1920). V.
bildar med Enåker ett pastorat i Uppsala stift,
Fjärdhundra södra kontrakt.
Västerlösa, socken i Östergötlands län, Vifolka
härad. 3,095 har. 1,042 inv. (1920). V. bildar
(sedan 1 maj 1920) med Björkeberg och Ledberg ett
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Västermo, socken i Södermanlands län,
Västerrekarne härad. 8,927 har. 1,658 inv. (1920).
Annex till Öja, Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt.
Se G. E. Lundgren, "Beskrifning öfver V. kyrka" (1907).
Västernorrlands allehanda, tidning, som
uppsattes 1874 i Härnösand. Den utkom 1874–76
med två nummer i veckan, 1877–83 med tre,
1884–93 med fyra och vardt 1894 daglig.
Redaktör och ansvarig utgifvare sedan 1916 är A. I. E.
Österström (f. 1887). Tidningen förfäktar det liberala
partiets åsikter; upplagan anges till 9,000 ex.
Västernorrlands bataljon. Se Västernorrlands regemente.
Västernorrlands län, som omfattar största delen
af Ångermanland och hela Medelpad, är beläget
mellan 62° 7’ och 64° 31’ n. br. samt 3° 15’ v.
och 1° 16’ ö. Igd (från Stockholms observatorium).
Det gränsar i n. och n. ö. till Västerbottens län, i
ö. och s. ö. till Bottniska viken, i s. till Gäfleborgs
län samt i v. och n. v. till Jämtlands län.
Ytinnehållet är 25,533 kvkm., däraf 24,128 kvkm. land
och 1,405 kvkm. vatten. I denna landets areal
äro inräknade 289 kvkm. öar, holmar och skär i
Bottniska viken, af hvilka de största äro Alnö (64,6
kvkm.), Hemsön (52,6 kvkm.) och Härnön (38,9
kvkm.). I vattnets areal äro icke inräknade från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
