- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
381-382

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västernorrlands län ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafvet inskjutande vikar och sund, ej heller
Ångermanälfven längre än till omkr. 15 km. från
hafsbandet. Länets största längd från s. ö. till n. v.
är 280 km. och dess största bredd från v. till ö.
165 km. Folkmängden vid 1920 års slut utgjorde
265,136 pers. (132,675 mankön och 132,461
kvinnkön), däraf 231,639 på landsbygden och
33,497 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda
11 pers. på 1 kvkm. land, dock mycket olika i de
särskilda socknarna, växlande från knappt 3 till
omkr. 250 pers. pr kvkm. Under senare hälften
af 1800-talet var folkökningen i länet
utomordentligt stark. Sålunda fördubblades folkmängden
1860–1900, men därefter har tillväxten varit betydligt
svagare, under senaste tio år ej fullt 6 proc.,
hvilket t. o. m. är mindre än i riket i genomsnitt. –
I judiciellt hänseende är landsbygden (jämte
Sollefteå stad) delad i 7 domsagor med 13 tingslag,
under Svea hofrätt: Medelpads västra (1 t:g),
Medelpads östra (4, framdeles 2 t:g), Ångermanlands
södra (1 t:g), Ångermanlands mellersta (2 t:g),
Ångermanlands västra (2 t:g), Nätra och
Nordingrå (2 t:g) samt Själevads och Arnäs (1
t:g). I administrativt hänseende omfattar länet
6 fögderier: Ljunga och Vifsta, hvartdera med 5
landsfiskalsdistrikt, Kramfors och Skogens,
hvartdera med 4 d:o, Ådals med 7 d:o och Mellansels
med 4 d:o, tills. 29 landsfiskalsdistrikt. Städerna
äro 4: Härnösand, residensstad, Sundsvall och
Örnsköldsvik, samtliga med rådhusrätt, samt
Sollefteå, som tillhör Ångermanlands mellersta
domsaga. Ingen köping finnes, men 6 municipalsamhällen:
Alby, Skönsmon, Skönsberg, Gångviken, Kramfors
och Nyland. Landskommunernas antal är 63. –
I ecklesiastikt hänseende hör länet till Härnösands
stift och omfattar 8 kontrakt, sedan 1921
benämnda: Domprosteriet, Ådalens, Ramsele,
Sollefteå, Nätra, Örnsköldsviks, Sundsvalls och Ljunga
i st. f. resp. Ångermanlands södra, östra, västra,
sydvästra, nordvästra och nordöstra samt
Medelpads östra och västra. Pastoraten äro 55,
stadsförsamlingarna 3 och landsförsamlingarna 63,
hvarjämte finnas 1 kapellförsamling och 1
militärförsamling (i Sollefteå). – Länet tillhör Sjätte
arméfördelningsområdet; Västernorrlands
regemente och Norrlands trängkår äro förlagda till
Sollefteå. En örlogsdepå, Gustafsvik, med
tillhörande befästningar, Hemsö fästning, är
under anläggning vid Ångermanälfvens utlopp. –
Vidare ingår länet i Norra postdistriktet, Sjätte
telegrafdistriktet, Fjärde och Femte
järnvägsdistrikten, Nedre norra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet och Norra bergmästardistriktet,
bildar 3 justeringsdistrikt och 15 landtmäteridistrikt
samt omfattar delar af Härnösands och Mellersta
Norrlands skogsdistrikt med tills. 6 revir. –
För hälso- och sjukvården är länet deladt i 10
provinsialläkardistrikt, hvartill komma 5 extra
provinsialläkardistrikt. Hospital för sinnessjuka
finnes i Härnösand, länslasarett i Härnösand,
Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Backe samt
vårdanstalter för tuberkulossjuka i Österåsen (tillhörigt
jubileumsfonden), Sundsvall och Utanede. Länet
omfattar 2 länsveterinär- och 9
distriksveterinärdistrikt. – Af undervisningsanstalter kunna
nämnas högre allmänna läroverk i Härnösand och
Sundsvall, samskola (statens) i Örnsköldsvik,
folkskollärarseminarium i Härnösand, folkhögskolor i
Ålsta (Torps socken), Hola (Torsåkers socken) och
Hampnäs (Själevads socken), tekniskt gymnasium
och tekn. fackskola för träindustri i Härnösand,
landtbruksskola i Nordvik (Nora socken),
landtmannaskolor i Hussborg (Torps socken) och
Hampnäs samt döfstumskola i Härnösand. – För val till
riksdagens Första kammare utgör länet tills. med
Jämtlands län en valkrets med 10 representanter,
för valen till Andra kammaren är länet en
valkrets med 10 representanter. – Af hela egovidden,
2,412,797 har, uppgåfvos 1919 361 har vara
trädgård, 98,147 har åker, 47,055 har naturlig äng
och 2,008,885 har skogbärande mark. För 1920
beräknas den odlade jorden till 98,559 har, hvaraf
använda till råg 1,357, korn 15,110, hafre 6,630,
blandsäd 2,954, baljväxter 270, potatis 4,512,
foderrotfrukter 505, vall 61,459, säd till
grönfoder 2,668, andra växtslag 297 och träda (jämte
obrukad jord) 2,797 har. Skörden kan för
1916–20 beräknas till i medeltal årligen: korn 23,511,
annan spannmål 13,064, potatis 62,905,
foderrotfrukter 13,598, hö 211,909 och halm 58,656 ton.
Antalet kreatur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade)
utgjorde 1 juni 1919: hästar 20,379, kor 71,164,
andra nötkreatur 32,383, får 85,780, getter
35,359 och svin 12,224. Af fjäderfän (kycklingar
o. s. v. ej inräknade) funnos samtidigt 96,527. –
Fisket, särskildt af strömming, är ej obetydligt;
fångstvärdet 1919 uppges till öfver 2 mill. kr. –
Länets hufvudnäring är emellertid skogshandtering
och träindustri. De betydande skogstillgångarna
såväl inom länet som i Jämtland och angränsande
delar af Västerbottens län ha utmed kusten,
framför allt i Sköns tingslag, och uppför
Ångermanälfven gett upphof till en sågverks- och hyfleri-
samt trämasseindustri af den omfattning, att länet
på detta område intar den ojämförligt främsta
platsen i riket. Af hela antalet arbetare 1919 vid
sågverk och hyflerier, 43,296, kommo 8,915 på
V.; för trämasseindustrien voro motsvarande siffror
14,887 och 4,957. Äfven på den elektro-kemiska
industriens område intar länet en rangplats, tack
vare den betydande tillgången på vattenkraft.
Öfriga grenar af industrien äro däremot af ringa
betydelse, och bergsbruk saknas. Hela antalet
industriarbetare inom länet 1919 utgjorde 17,609,
hvaraf inom sågverks- och hyfleri- samt
trämasseindustrien 13,832. Salutillverkningarnas värde
utgjorde s. å. 257,924,907 kr. – Handelsflottan
omfattade 1919 af fartyg om minst 20 nettoton 61
ång- och motorfartyg om 13,331 nettoton och 13
segelfartyg om 2,586 nettoton. – Af järnvägar kommo
vid slutet af 1920 på länet 499 km., samtliga
normalspåriga. Häraf tillhörde staten 392 km.,
nämligen linjen Ånge–Sundsvall med en mindre del
af stambanan norr och söder om Ånge, vidare den
inom Ångermanland fallande delen af linjen
Bräcke–Boden med bibanor till Sollefteå och
Örnsköldsvik samt slutligen en liten del af
Inlandsbanan i nordvästligaste delen af Ångermanland.
Dessutom är under byggnad en
sammanbindningsbana mellan linjen Bräcke–Boden och
Inlandsbanan, från Forsmo vid den förra till Hoting vid
den senare. De enskilda järnvägarna äro
Härnösand–Sollefteå, 102 km., samt ett par småbanor.
Af den beslutade Östkustbanan faller den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free