- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
399-400

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västerås ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värde, egde rätt att tillägga, hvad den bäst
förmådde, enkannerligen med användning af för
tillfället lämpliga gamla motiv (jfr fig. 2). Till det
yttre försågs kyrkan rundt om med en för
yttermurarnas bestånd alldeles nödvändig granitsockel,
väggar och sträfpelare reparerades. Nya i väggen
inbyggda portaler vid norra och södra ingångarna
fingo ersätta de forna utbyggda, så att de kommo
att likna den västra. Ny orgel med 40 stämmor
byggdes i sydvästra hörnet, och en körläktare
uppfördes därinvid i midtskeppet (fig. 3). I yttre
norra sidoskeppet vid sidan af körläktaren
inrättades ett dopkapell, skildt från den öfriga delen af
kyrkan medelst ett skulpteradt ekskrank från
1600-talet. Ett mindre altare anlades i detta kapell och
pryddes med det nämnda altarskåpet från biskop
Lydekes tid, af ovanlig nordtysk typ.
Dopfunten af inlagdt trä med silfverskål samt ett högt,
medelst balansvikt på kedja höj- och sänkbart lock
är förfärdigadt i Lübeck 1622. Såväl funten som
altarskåpet och skranket hade anträffats på
domkyrkans vind, men måste naturligtvis renoveras.
Kyrkans alla hvalf målades al secco med ornament
i samma dekorationsmotiv, som återfinns på våra
uppländska och västmanländska kyrkomålningar
från 1400-talet, och äfven figurframställningar
ingå i dekoreringen. Koromgångens 9 fönster
försågos med glasmålningar, två skänkta af konung
Oskar II, de öfriga af enskilda personer. Alla andra
fönster ha katedralglas. Under kyrkan finnas
källarhvalf i två våningar, som inrymma grafvar.
Där hvila, ovisst hvar, stoften af Svante Sture samt
flera andra medlemmar af Sturesläkten. Grafvar
och grafstenar ha under tidernas lopp förstörts,
men af de senare finnas dock några i behåll,
däribland en från 1295, lagd öfver kaniken Karl
Erlandsson, af samma ätt som den heliga Birgitta,
och nu förvarad i koromgången. Under ett
fönster i koromgången finns uppsatt den grafsten, som
1493 lades öfver Maurits Sture. Bland yngre
grafmonument märkes främst Erik XIV:s ståtliga
(af Gustaf III skänkta) marmorsarkofag (fig. 4),

illustration placeholder
Fig. 4. Erik XIV:s marmorsarkofag i Västerås domkyrka.


dit
hans kvarlefvor flyttades 1797 från den gamla
oansenliga grafven, samt vidare grafstenen öfver Åke
Johansson Bååt till Tidön och riksdrotsen Magnus
Brahes (d. 1633) präktiga monument, grafstenar
och epitafier öfver biskopar, domprostar, borgare
m. fl. Domkyrkan och dess fastigheter samt
mobilier förvaltas af domkyrkokommissionen, bestående
af landshöfdingen, biskopen, domprosten, 2
lektorer, borgmästaren och 2 rådmän. Annan grund
för denna organisation finnes ej än häfd. K. br.
18 sept. 1816 synes dock i viss grad bekräfta
häfden. Se G. Sohlberg, ”Historisk beskrifning
öfver domkyrkan i V.” (1834), A. Lindegren,
”Mariakyrkan i Vesterås” (1902), A. Johansson,
”V. domkyrka” (i ”Julbok för V. stift”, 1916),
och Gerda Boëthius, ”Studier i V. domkyrkas
byggnadshistoria” (i ”Fornvännen”, 1919).
H. U–én.

Västerås domprosteri, i Västerås stift, omfattar
fr. o. m. 1 maj 1921 de tio pastoraten Västerås
domkyrkoförs., S:t Ilian och Lundby; Dingtuna;
Badelunda och Irsta; Skerike; Skultuna;
Västerås-Barkarö; Tillberga och Hubbo; Kungsåra; Kärrbo;
Ängsö, hvilka tre sistnämnda framdeles skola
förenas. 52,635 har. 41,450 inv. (1920).

Västeråsens sanatorium, i Älfsborgs län, nära
Borås, öppnades 1913 och har plats för 50
patienter.

Västeråsfjärden. Se Mälaren.

Västeråsgurkor, en varietet af vanliga gurkan
(se Cucumis), som sedan långt tillbaka odlas
i staden Västerås. Denna odling omnämnes i
K. M:ts befallningshafvandes äldsta tryckta
femårsberättelser från 1820-talet. Den bedrefs då
i nästan hvarje trädgård. Utom hvad som
torgfördes afyttrade man en myckenhet till
främmande orter (äfven utländska). Numera, i mån som
trädgårdarna blifvit byggnadstomter, har odlingen
mycket aftagit. Det egendomliga för
Västeråsgurkorna är, att de skattas mycket späda vid en
längd af 3 à 5 cm. Vanliga skördetiden är från
midten af juli och vidare fram mot högsommaren.
”Skattningen” eger då rum hvarannan dag, och
växten frodas så, att frukten redan en dag
därutöfver blir för stor för den inläggning, som i
V. brukas. Metoden därvid är denna. Efter
skattningen afputsas de å frukten kvarsittande delarna
af blomblad, och gurkorna sköljas i friskt vatten,
hvari de få jäsa ett dygn. Därpå läggas de i
svag saltlake, "tills den gröna färgen gått af",
och sedan i starkare lake med dill samt blad af
körsbärsträdet och svarta vinbärsbusken, intill dess
gurkorna skola afyttras, då sältan minskas. Förr
lades frögurkor, men numera begagnas merendels
tyskt, någon gång ryskt frö.

Västerås kloster, för dominikan-(predikar-)munkar,
stiftades 1244 och var beläget på en då af
Svartån och dess numera igenlagda tillflöde Lillån
omsluten ö i Svartåns utlopp, hvarför det ock
stundom benämndes Öklostret (lat. Conventus
insulensis
). I våra dagar upptas platsen af
Vasaparken m. m. Bland de personer, som hugnade
klostret med testamenten och gåfvor, må nämnas
lagmannen i Uppland Birger Persson (1314),
hertigarna Erik och Valdemar (1318),
höfvitsmannen i Finland Mattias Kettilmundsson (1327)
– hvilken valde sin graf i klostret och hvars
storartade donation utgjordes af 200 mark
penningar, 2 silfverkärl och en tafla af elfenben –
samt riksmarsken Karl Knutsson (1440). Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free