- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
415-416

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västindisk spenat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i v. af Värmland. Gränsen i n. går från en punkt
strax s. ö. om Eskilsberget (445 m. ö. h.), i
Dalarna, rätlinigt österut till Vinterhöjden (422 m.)
samt, efter en stor utbuktning åt n., i sydöstlig
riktning ned till skärningspunkten mellan Örebro,
Kopparbergs och V:s läns
gränser, viker sedan åt
n. ö. öfver skogsåsar
och korsar Kolbäcksån
vid dess utlopp ur
Södra Barken, går
därpå i en stor båge åt
s. ö., sedan åt n. ö.,
hvarefter Bysjön (217
m.) och Dalälfven bilda
gräns. Längst i n. ö.
bildar den lilla Tieån,
som från s. flyter till
Dalälfven, gräns mot

illustration placeholder

Västmanlands vapen.



Gästrikland. I ö. går
gränsen mot Uppland
genom sjön Hallaren (218 m.), i n., och följer från
Sala söderut Sagån till dess utlopp i Mälaren, som
bildar östra delen af gränsen i s. Åt v. följer södra
gränsen sedan Arbogaån, sjön Väringen och
Kilsbergen. Gränsen mot Värmland följer delvis
Svartälfven. – Ytbildning och vattendrag.
Landskapet är i v. och n. v. bergigt, men f. ö. ett
slättland med sakta lutning mot Mälaren. Bland
floderna märkas, längst i v., Svartälfven, som flyter
genom sjöarna Torrvarpen (23,4 kvkm., 174 m. ö.
h.) och Halfvarsnoren (168 m.), i den förra mottar
tillflöden från Norrälgen (189 m.), Söderälgen (181
m.) m. fl. småsjöar i n. genom Säfälfven, i den
senare från de sammanhängande Landsfjärden,
Malen och Greken (176 m.), samt genom
Karlsdalssjön (148 m.), på gränsen till Karlskoga bergslag i
Värmland. Ö. om Svartälfven går från n. till s.
vattendelaren mellan Vänerns och Mälarens
vattenområden, och där afvattnas V. genom den 112 km.
långa Oppboga ström l. Arbogaån, hvars hela
vattenområde är 3,680 kvkm. och som genom sina två
källfloder, Järle-, Nora- l. Dyltaån, i v., och
Frövi- l. Vedevågsån, i ö., för vattnet från Usken
(105 m.), Fåsjön (88 m.) och Norasjön (85 m.),
genom den förra, samt från Ljusnarn (162 m.),
Norr- och Södersjön (96 m.), Rossvalen (60 m.),
Vedevågssjön m. fl. sjöar, genom den senare, till
Väringen (32 m.), samt ö. om denna fr. v. mottar
Skedviån, från Norra (349 m.) och Södra Mogen
(338 m.), m. fl. bifloder. Längre åt ö. går
Hedströmmen genom Öfre Vättern (109 m.), Nedre
Vättern (90 m.) m. fl. sjöar, med tillflöde från
Långsvan och Lillsvan (68 m.), i ö.; den lilla
Köpingsån; Kolbäcksån l. Ramnäsån genom Stora
och Lilla Aspen (77 m.), Åmänningen (76,6 m.),
Virsbosjön (73 m.), Öfre och Nedre Nadden (70
m.), Öfre Surasjön samt, nära utloppet i
Mälarfjärden Galten, Freden; den är kanaliserad genom
Strömsholms kanal. Ö. därom flyta Svartån, från
Målsjön (148 m.), m. fl. småsjöar, genom
Hörnsjön (6,5 kvkm.; 61 m.), Fläcksjön (58 m.) och
Hallsjön och genom många fall (Fors, Skultuna m.
fl.); samt Sagån, med Tillberga- l. Fortunaån fr.
h., till Mälaren. Landskapet har i n. v., i
bergslagerna, flera höga bergstoppar, bland hvilka
märkas Kindlahöjden (424 m.), Gillersklack (408 m.),
Örtjärnsfjäll (465 m.) och Vinterhöjden (422 m.),
alla i nordvästra delen. Äfven Skinnskattebergs och
Norbergs bergslag i mellersta delen i n. äro
högländta. Där märkas Fraggberget (228 m.),
Dammsjöberget (241 m.) och Landsberget (218 m.), och
därifrån gå i riktning åt s. s. ö. låga och platta,
med kärr och mossar fyllda åsar: Långheden, s. om
Dalälfven, som fordom bildade gränsen mot
Dalarna, samt flera rullstensåsar, Badelundaåsen,
Kolbäcks- l. Strömsholmsåsen, Köpingsåsen m. fl.
Omkring Mälaren och Arbogaån blir V. ett bördigt
slättland, hvars höjd ännu 20–30 km. därifrån
understiger 80 m. ö. h. – V:s areal är 8,995,84
kvkm., hvaraf 8,279,82 kvkm. land, och
befolkningen var 199,155 pers., 24 på 1 kvkm., 1920,
hvadan V. med afseende på ytinnehåll var det
14:e i ordningen af hela Sveriges, det 4:e af
Svealands landskap, med afseende på folkmängd det
resp. 10:e och 5:e samt med afseende på
folkmängdstäthet det 11:e och 4:e i ordningen.

Klimatet är i landskapets norra och västra
delar betydligt strängare än i trakterna vid
Mälaren. Årsmedeltemperaturen i Bjurfors, Norbergs
socken, längst i n., är + 4° C., i Västerås
+ 5,3°, den kallaste månaden (febr.) resp. -5,5°
och -4,3° samt den varmaste (juli) + 15,4 och
16,9° i medeltal för åren 1859–1900. Insjöarna
tillfrysa i medeltal omkr. midten af nov., och
islossningen i dem sker omkr. 1 maj.
Nederbörden är störst i den högländta nordvästra delen,
i medeltal omkr. 700 mm. om året, minst i de
västligaste trakterna vid Mälaren, omkr. 450 mm.
Den första snön faller i nordvästra delen i
medeltal omkr. 5 nov. och i Mälartrakten 15–20 nov.,
och under mycket kalla och snörika vintrar kan
snötäcket ligga kvar flera månader, men under
milda och snöfattiga knappt två.

I administrativt hänseende är V. deladt på
Örebro och Västmanlands län, af hvilka det förra
inom V. omfattar 2 fögderier, Lindes och Nora,
med 6 landsfiskalsdistrikt, det senare 3 fögderier,
Västerås, Kungsörs och Bergslags, med tills. 9
landsfiskalsdistrikt. I judiciellt hänseende är V.
deladt på 6 domsagor under Svea hofrätt,
nämligen V:s södra och V:s norra domsaga,
hvardera omfattande två tingslag, Linde, V:s västra
och V:s östra domsaga, hvardera med ett
tingslag, samt Nora domsaga, af hvars två tingslag
ett tillhör V. I ecklesiastikt hänseende
tillhör V. Västerås stift, som inom V. har förutom
domprosteriet 6 kontrakt, nämligen Munktorps,
Köpings, Arboga, Fellingsbro, Nora och
Västerfärnebo, med 51 pastorat. – V:s vapen (se fig.) är
i silfverfält ett berg med tre förhöjningar, högst i
midten (blått), med eldflammor (guld).
Landskapet har 5 städer: Västerås, Köping, Arboga, Nora
och Lindesberg, samt 3 municipalsamhällen:
Fellingsbro, Frövi och Norbergs by.

E. A-t.

Geologi. Med undantag af den som gångar
eller "stockar" uppträdande diabasen, hvars
framträngande ur smälthärdar i jordens inre med skäl
anses ha inträffat jämförelsevis sent, sannolikt
under siluriska tiden, hänföres hela den fasta
berggrunden inom landskapet till urbergets långa
bildningstid. Såväl dess gnejsafdelning som dess
af finkornigare, ofta malmförande bergarter
bestående s. k. leptitformation äro här starkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free