- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
421-422

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västindisk spenat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter istiden" (1896), O. Almgren, "Uppländska
stenåldersboplatser" (i "Fornvännen" 1906 m. fl.),
Turistföreningens årsskrift (i synnerhet 1918), den
af H. Hofberg i "V:s fornminnesförenings
årsskrift" (1874, 1879, 1884) införda redogörelse för
"V:s fornlemningar och minnesmärken", O. Gran,
"Beskrifning öfver Wästmanland" (1754; ny uppl.
utgafs 1904 af "Vestmanlands läns tidning"), W.
Thams beskrifningar öfver Västerås län (1849)
och Örebro län (s. å.), Mozelius, "Försök til en
beskrifning öfwer Nora och Lindes bergslagers
fögderi" (2 dlr, 1791), C. H. Berglund, "Försök
till beskrifning öfver Lindes, Ramsbergs och Nya
Kopparbergs bergslager" (1860), K. Beckman och
A. Bäckström, "Ramsbergs bruk och dess ägare"
(1910), O. R. Bellander, "Anteckningar om V:s
härader i fordna tider" (1869), J. Johansson, "Om
Noraskog" (3 dlr, 1875–84, som innehålla bl. a.
den af E. Bergenskiöld förf. skildringen "Nora
bergslag vid 1784 års slut") och "Noraskogs
arkiv" (5 dlr, 1889–1907) samt ett antal socken-
och stadsbeskrifningar. Jfr äfven K. G. Styffe,
"Skandinavien under unionstiden" (3:e uppl.
1911), K. M:ts befallningshafvandes
femårsberättelser för Västmanlands och Örebro län och
"Sverige. Geografisk, topografisk och statistisk
beskrifning" V (1915). För utforskning af och skydd åt
forn- och kulturminnen verkar den 1861 af
R. Dybeck stiftade W:s fornminnesförening,
med museum i Västerås slott och friluftsmuseum å
Vallby egor (1921).

N. H.

Västmanland. 1. Hertigdöme (se d. o., sp.
578). - 2. Hertig af, titel, som burits af Gustaf
II Adolf (1609-32) och arffursten Erik (1889-
1918).

Wästmanlands allehanda. Se Westman-
lands allehanda.

Västmanlands folkblad, tidning, som l dec.
1918 började utges i Eskilstuna, men sedan l
nov. 1920 utkommer som daglig morgontidning i
Västerås. Tidningen är socialdemokratisk; upp-
lagan anges till 8,500 ex.

Västmanlands fornminnesförening. Se Väst-
manland, sp. 421.

Västmanlands län omfattar den östra hälften af
Västmanland, den västligaste delen af Uppland
(det s. k. Fjärdhundra) samt en liten del af
Södermanland och är beläget mellan 59° 16’ och
60° 18’ n. br. samt 2° 38’ och 0° 40’ v. Igd
(från Stockholms observatorium). Det gränsar i
n. till Kopparbergs och Gäfleborgs län, i ö. till
Uppsala län, i s. till Mälaren och Södermanlands
län samt i v. till Örebro län. Största längden,
ö.–v., är 100 km. och bredden, n.–s., likaledes
100 km. Ytinnehållet är 6,756 kvkm., däraf 6,438
kvkm. land och 318 kvkm. vatten. Folkmängden
vid 1920 års slut utgjorde 168,799 pers. (84,553
mankön, 84,246 kvinnkön), däraf 118,618 å
landsbygden och 50,181 i städerna.
Folkmängdstätheten var sålunda 26 pers. på 1 kvkm. land.
Tillväxten i folkmängden har under de sista tio åren
varit 8,3 proc. emot endast 6,9 proc. för riket
öfver hufvud. En väsentlig del af folkökningen
kommer emellertid på staden Västerås med
förstäder. – I judiciellt hänseende är landsbygden
fördelad i 4 domsagor, omfattande 6 tingslag under
Svea hofrätt, och i administrativt hänseende i 4
fögderier, hvilka sammanfalla med domsagorna:
Västmanlands södra domsaga
(Västerås fögderi), omfattande Tuhundra, Siende och
Yttertjurbo härad, hvilka bilda ett tingslag, samt
Snefringe härad; Västmanlands västra
domsaga
(Kungsörs fögderi), omfattande
Åkerbo härad och Skinnskattebergs bergslag, som bilda
ett tingslag; Västmanlands norra
domsaga
(Bergslags fögderi), omfattande Norrbo
härad, som utgör ett tingslag, samt Gamla
Norbergs bergslag och Vagnsbro härad, som utgöra
ett tingslag; Västmanlands östra
domsaga
(Salbergs-Väsby fögderi), omfattande
Torstuna, Simtuna, Öfvertjurbo och Våla härad, som
bilda ett tingslag. Landsfiskalsdistrikten äro 3 i
Västerås, Kungsörs och Bergslags samt 4 i Salbergs-
Väsby fögderi. Länets städer, Västerås,
landshöfdingens residens (hvarför länet förr kallades
Västerås län), Sala, Köping och
Arboga, ha hvar sin rådstufvurätt. Länet har 1
köping, Kungsör, och 2 municipalsamhällen,
Norbergs by och Heby. Antalet landskommuner
(köpingen oräknad) är 65. – I ecklesiastikt hänseende hör
länet med största delen, mer än 3/4, till Västerås
stift, med knappt 1/5 till Uppsala stift och med
en liten del till Strängnäs stift samt omfattar 8
hela och delar af 2 kontrakt. Pastoraten äro 58
(framdeles 54), landsförsamlingarna 65 och
stadsförsamlingarna 6 (3 i Västerås). En
militärförsamling finnes i Sala. – Länet tillhör Femte
arméfördelningsområdet. Västmanlands regemente
är förlagdt till Västerås och Västmanlands
trängkår till Sala. – Vidare ingår länet i Mellersta
postdistriktet, Femte telegrafdistriktet, Första
järnvägsdistriktet, Mellersta väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Östra bergmästardistriktet och
Bergslags skogsdistrikt (3 hela revir och del af 1) samt
bildar 3 justerar- och 5 landtmäteridistrikt. –
För hälso- och sjukvården är länet deladt i 5
provinsial- och 4 extra-provinsialläkardistrikt.
Länslasarett finnas i Västerås, Sala, Köping och
Norberg. Länet omfattar 1 länsveterinär- och 6
distriktsveterinärdistrikt. – Af
undervisningsanstalter kunna omnämnas högre allmänt läroverk i
Västerås, samskolor (statens) i Sala, Arboga och
Köping, folkhögskola i Tärna (Kumla socken),
elektroteknisk fackskola i Västerås,
landtbruksskola i Tomta (Romfartuna socken) samt
landtmannaskolor i Tärna och Kolbäck. – För valen
till riksdagens Första kammare utgör länet
tillsammans med Södermanlands län en valkrets med 9
representanter; för valen till Andra kammaren är
länet en valkrets med 7 representanter. – Den södra
delen af länet är en bördig och väl odlad slätt,
där åkerbruk och mejerihandtering skötas med
omsorg och framgång, då däremot den norra delen
har en ganska mager jordmån. Där äro
åkerfälten ej synnerligen stora, men där träffas i stället
ett högt uppdrifvet bergsbruk och bruksrörelse.
Af länets hela egovidd, 643,819 har, uppgåfvos
(1919) 1,460 vara trädgård, 166,460 åker, 13,669
naturlig äng och 414,448 har skogbärande mark.
För 1920 uppges åkerarealen preliminärt till
165,896 har, hvaraf använda för hvete 5,760,
råg 12,540, korn 2,967, hafre 37,663, blandsäd
8,577, baljväxter 3,690, potatis 3,545,
foderrotfrukter 1,089, vall 66,618, säd till grönfoder


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free