- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
431-432

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västmanlands läns landsting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Västra Sveriges grufvirkesindustriförbund. Se
Svenska arbetsgifvarföreningen.

Västra Sveriges landtmannatidning. Se Göteborgsposten, sp. 912.

Västra Sveriges storstensindustriidkarförbund.
Se Svenska arbetsgivarföreningen.

Västra Sveriges trädgårdsmannasällskap. Se
Trädgårdsföreningar, sp. 135.

Västra Sönnarslöf, socken i Kristianstads län,
Södra Åsbo härad. 2,533 har. 1,413 inv. (1920).
Annex till Kvidinge, Lunds stift, Södra Åsbo
kontrakt.

Västra Tiveden. Se Tiveden 3.

Västra Tjutten (Väst-Tjutten), sjö på
gränsen mellan Regna och Risinge socknar i Östergötland. Sjön, som har en längdutsträckning i
n. v.–s. ö. med 6 km. och en största bredd af mindre
än 1 km., afrinner till sjön Glan i Motala ströms vattenområde. Arealen uppgår till 2,5 kvkm.
J. V. E.

Västra Tollstad, socken i Östergötlands län,
Lysings härad. 3,383 har. 960 inv. (1920).
Annex (sedan 1 maj 1919) till Rök, Linköpings
stift, Lysings kontrakt.

Västra Tommarp, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 595 har. 237 inv. (1920). V. bildar med
Skegrie ett pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.

Västra Torsås, socken i Kronobergs län, Allbo
härad. 20,832 har. 3,085 inv. (1920). V. bildar
med Härlunda ett pastorat i Växjö stift, Allbo
kontrakt.

Västra Tunhem, socken i Älfsborgs län, Väne
härad. 8,064 har. 3,464 inv. (1920). V. bildar
med Norra Björke, Väne-Åsaka och Gärdhem ett
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.

Västra Vakern, sjö på gränsen mellan Äppelbo
och Järna socknar i Väster-Dalarna, omkr. 3 km.
från Vakerns station på Mora–Vänerns järnväg.
Sjön, hvars areal är 2 kvkm., afrinner genom Svartälfven till Vänern. Höjden ö. h. är 329 m.
J. V. E.

Västra Vemmenhög, socken i Malmöhus län,
Vemmenhögs härad. 585 har. 420 inv. (1920).
Annex till Östra Vemmenhög, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.

Västra Vemmerlöf, socken i Malmöhus län,
Skytts härad. 702 har. 327 inv. (1920). Annex
till Hammarlöf, Lunds stift, Skytts kontrakt.

Västra Verbosjön, sjö i västra delen af Sorsele
socken i Västerbottens län. Sjön, som har en längd
af 6 km. och en största bredd af 2 km., afrinner
öfver Östra Verbosjön genom en biflod till Malån
till Skellefte älf. Arealen är 6 kvkm. och höjden
ö. h. 392 m.
J. V. E.

Västra Vingåker, socken i Södermanlands län,
Oppunda härad. 34,697 har. 8,310 inv. (1920).
Häraf komma 66 har, 1,049 inv., på det inom
socknen belägna municipalsamhället Vingåker. V.
utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda
västra kontrakt. Om namn och befolkning m. m.
se Vingåkersbygden.

Västra Vram, socken i Kristianstads län, Gärds
härad. 5,585 har. 2,776 inv. (1920). V. bildar
med Östra Vram ett pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt.

Västra Värends domsaga, i Kronobergs län,
omfattar Allbo härad. 1,596 kvkm. 28,689 inv.
(1920).

Västra Öresjön, sjö i Marks härad i Västergötland. Den står genom ett sund i öppen förbindelse med Östra Öresjön och afrinner öfver
denna genom en 3 km. lång afloppså till Viskan.
Sjön, hvars areal är 5 kvkm., har en längdutsträckning i s. v.–n. ö. med 5 km. och en största
bredd af 2 km. Höjden ö. h. är 58 m.
J. V. E.

Västra Örten, sjö på gränsen mellan Kils och
Nyeds härad i Värmland. Sjön, hvars längdutsträckning i n. v.–s. ö. är 8 km. och största
bredd omkr. 2 km., har en areal af 9 kvkm. och
en höjd ö. h. af 71 m. Den mottar i södra
ändan ett tillflöde från den strax västerut belägna
sjön Östra Örten samt afrinner midt på västra
sidan öfver sjön Lusten till Klarälfven nära Deje
station.
J. V. E.

Västre, nord. myt. Se Dvärg, sp. 1132.

Västromerska riket kallar man, i motsats till
Östromerska, senare Bysantinska, riket, den del af
det gamla romerska väldet, som, då nämnda välde
efter kejsar Theodosius’ död år 395 för alltid
delades, kom att omfatta de västra provinserna.
Västromerska kejsardömet, utsatt för germanernas
inbrott och eröfringar, led hastigt stora förluster
och upphörde 476 att finnas till. Se vidare
Romerska riket, sp. 749–750.

Västrum, i dagligt tal förekommande namnform
i st. f. Västerrum (se d. o.).

Wäström (Wæström), Johan Gustaf(?),
målare (födelse- och dödsår okända), var förmodligen broder till kyrkoherden i Lunds stift Bengt
W. (f. 1764, d. 1818) och son till en borgare i
Landskrona. Signerade porträtt af hans hand
förekommo i privatsamlingar redan i början af
1780-talet. På Gripsholm finns ett porträtt af
fältmarskalken F. J. B. von Platen (sign. 1804),
litet knästycke och som målning föga betydande.
S. å. utförde W. ett porträtt af dennes son, B. B.
von Platen. På det forna Marsvinsholm dekorerade han en mängd rum och målade äfven Knut
den heliges bild för Knutsgillets sal i Ystad. En
tid vistades W. i Tyskland, där han målade bl. a.
skalden L. Th. Kosegartens porträtt (grav. af
Lips). Upk.*

Västsemitiska. Se Semitiska språk, sp. 59.

Västslaver. Se Slaver, sp. 1420, och Slaviska språk, sp. 1425.

Väst-Spetsbergen. Se Spetsbergen, sp.
678-679.

Väst-Sudan. Se Sudan, sp. 652.

Väst-Tjutten, sjö. Se Västra Tjutten.

Väst-Turkestan. Se Turkestan.

Väte, socken i Gottlands län, Södra häradet.
3,402 har. 616 inv. (1920). Annex till Hejde,
Visby stift, Medelkontraktet.

Väte, Hydrogenium, kem., ett grundämne, hvars
förening med syre utgör vatten. Vätgasen,
d. v. s. vätet i fritt tillstånd, torde först på 1500-
talet ha blifvit framställd af Paracelsus, men förväxlades under den följande tiden ofta med andra
gaser, tills 1766 Cavendish visade, att det är
en själf ständig gas, och 1781, att det vid förbränning ger upphof till vatten. Lavoisier, som sönderdelade vatten med glödande järn och därvid
erhöll vätgas, förklarade 1783, att vattnet, dittills
ansedt som ett element, var en sammansatt kropp.
Vätet förekommer, såsom spektralanalysen visar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free