Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 461-462 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växelställe ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ha påträffats inom det nuv. stadsområdet (förutom
dessa två är blott en hällristning funnen i
Småland). Offerstenar med "älfkvarnar", använda
kanske redan under stenåldern, de s. k.
Sigfridsstenarna, funna vid en gammal källa i
Östrabosluttningen, vittna också om ortens betydelse för
gudsdyrkan i äldre tider. Antagligen föranledde
platsens betydelse som offer- och marknadsställe
den helige Sigfrid (se denne) att välja denna ort,
"som kallades Östrabo och sedan Vexiö" (legenden
om den helige Sigfrid), till utgångspunkt för sin
missionsverksamhet i Småland. Ehuru biskopssäte
sedan 1100-talet (1166: biskop Stenar, som afsagt
sig värdigheten af biskop i Linköping, då han ej

Fig. 3. Växjö domkyrka.

Fig. 4. Domkyrkans inre.

Fig. 5. Stadshuset och Stora torget. (T. v. domkyrkans torn.)

Fig. 6. Smålands fornsal (museum).

blef ärkebiskop) och i verkligheten köpstad,
utverkade sig dock samhället stadsprivilegier först
1342 (privilegiebrefvet, utfärdadt af Magnus Eriksson,
på "Askee Onsdagh", i Palmskiöldska samlingen);
förmodligen ansågos förut dylika privilegier
obehöfliga i en landsända, som länge varit
föga beroende af svenske konungen. Under medeltiden
funnos där flera fromma stiftelser, såsom ett
franciskankloster och ett helgeandshus, ihågkommet
med gåfvor af hertigarna Erik och Valdemar
1318. Äfven ett birgittinkloster fanns under medeltiden
i V. Franciskanklostret anlades först på
1400-talet och hann därför icke vinna större betydelse.
Åtskilliga gårdar blefvo dock dit donerade;
nio utaf dem nämnas såsom 1529 återbördade af
gifvarnas släkt. Klostrets tillhörigheter, som synas
ha varit tämligen obetydliga, togos 1541 jämte
domkyrkans i besittning för kronans räkning.
Klostrets kvarlåtenskap i böcker skänktes af Gustaf
Vasa 1531 till Gudmund Speyl, domprost i V.
Boskapen skulle utdelas bland de fattige, mässkläderna
till närbelägna kyrkor. Husen, som tillhört klostret,
skulle säljas för konungens räkning.
Silfret, däribland 11 kalkar, tog konungen själf
om hand. Redan på 1300-talet fanns en skola i V.
Domkyrkoskolan var mycket besökt (550 lärj. 1641).
1643 fick V. gymnasium. Några särdeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>