Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växjö-Alfvesta järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afd. 8. Charophyta, Kransalger.
Afd. 9. Phæophyceæ, Brunalger.
Afd. 10. Rhodophyceæ, Rödalger.
Klass 1. Bangiales.
» 2. Florideæ.
Afd. 11. Eumycetes, Svampar.
Klass 1. Phycomycetes, Algsvampar.
» 2. Ascomycetes, Säcksvampar.
» 3. Basidiomycetes, Basidiesvampar. Lichenes, Lafvar.
Afd. 12. Embryophyta asiphonogama, Arkegoniater.
- Underafd. 1. Bryophyta, Mossor.
Klass 1. Hepaticæ, Lefvermossor.
» 2. Musci, Löfmossor.
- Underklass 1. Sphagnales, Hvitmossor.
- » 2. Andreæales.
- » 3. Bryales.
- Underafd. 2. Pteridophyta, Ormbunkväxter.
Klass 1. Filicales, Ormbunkar.
» 2. Sphenophyllales.
» 3. Equisetales, Fräkenväxter.
» 4. Lycopodiales, Lummerväxter.
» 5. Psilotales.
» 6. Isoëtales, Vattenlumrar.
Afd. 13. Embryophyta siphonogama, Fanerogamer.
- Underafd. 1. Gymnospermæ, Nakenfröiga växter.
Klass 1. Cycadofilicales, Pteridospermer.
» 2. Cycadales, Kottepalmer.
» 3. Bennettitales.
» 4. Ginkgoales.
» 5. Coniferæ, Barrträd.
» 6. Cordaitales.
» 7. Gnetales.
- Underafd. 2. Angiospermæ, Gömfröiga växter.
Klass 1. Monocotyledoneæ, Enhjärtbladiga växter.
» 2. Dicotyledoneæ, Tvåhjärtbladiga växter.
- Underklass 1. Archichlamydeæ, Frikronbladiga.
- » 2. Metachlamydeæ, Samkronbladiga.
Vetenskapen om växterna heter botanik (se
d. o.).
Den nytta människan har af växterna är oerhördt
stor och oändligt mångfaldig. De flesta direkt
nyttiga växterna äro på land lefvande blomväxter.
De viktigaste äro de, från hvilka vi och våra
husdjur hämta största delen af födan (se
Näringsväxter). Våra njutningsmedel taga vi till största
delen från växtriket (se Kulturväxter). Huru
många af våra läkemedel är det icke, som
härstamma från växtriket (se
Medicinalväxter)! Våra kläder bestå till mycket stor del af
växtfibrer (se Beklädnadsväxter), till våra
byggnader, möbler, husgeråd och vårt bränsle ha
skogens träd fått lämna material (se Skog), och
alla möjliga i tekniken använda ämnen äro
produkter af växternas lifsverksamhet (se
Kulturväxter). Våra fiender inom växtriket äro
bakterier och svampar, som förorsaka sjukdomar (se
Växtsjukdomar) och anfalla kulturväxter och
näringsmedel, och ogräsen, som kämpa om platsen
med för oss nyttiga växter. För djuren är
växtvärlden likaledes af ofantlig betydelse. Allt djurlif
betingas i sista hand af förekomsten af vegetabiliska
organismer; så utgöra t. ex. planktonväxterna
urnäringen för alla hafvets och sjöarnas djur, stora
som små.
Om alpväxter se d. o., om ampelväxter se d. o.,
om ballastväxter se d. o., om beklädnadsväxter
se d. o., om bladväxter se d. o., om
blomsterväxter se Blomsterodling, om bålsporväxter
se Bålväxter, om bålväxter se d. o., om
cisternväxter se d. o., om dekorationsväxter se
d. o., om djurväxter se Zoofyter, om
enhjärtbladiga växter se Monocotyledoneæ, om
fjällväxter se Fjällflora, om flockväxter se
Umbelliferæ, om foderväxter se d. o., om
fräkenväxter se Equisetaceæ, om fröväxter
se Fanerogamer, om färgväxter se d. o.,
om fönsterväxter se Fönsterträdgård, om
gurkväxter se Cucumis och
Cucurbitaceæ, om humusväxter se Mullväxt, om
hängeväxter se Amentaceæ, om hängväxter
se Ampelväxter, om infattningsväxt se
<sp>Infattning 2<sp>, om insektätande växter se d. o., om
kaktusväxter se Cactaceæ, om kalkväxter se
d. o., om kallhusväxter se Växthus, om
kannväxter se Borneo, sp. 1206, och Nepenthes,
om kantväxt se Infattning, om karnivora
växter se Insektätande växter, om
klängeväxter se d. o., om klätterväxter se Lianer, om
kompassväxter se d. o., om krukväxter se d. o.,
om kulturväxter se d. o., om köksträdgårdsväxter
se Grönsaker, om köksväxter se
Kulturväxter, om liljeväxter se Liliaceæ, om
ljungväxter se Ericaceæ, om lummerväxter se
d. o., om mangroveväxter se Mangrove och
Rhizophora, om matnyttiga växter se
Näringsväxter, om medicinalväxter se d. o.,
om mullväxter se d. o., om nejlikväxter se
Caryophyllaceæ, om nitrofila växter se
Nitrofyter, om näringsväxt se d. o., om
näringsväxter se d. o., om oljeväxter se d. o., om
ormbunkartade fröväxter se Pteridospermer,
om ormbunkväxter se Pteridophyta, om
pappersväxter se d. o., om parasollväxter se
Umbelliferæ, om perenna växter se Perenn,
om rosväxter se Rosaceæ, om ruderalväxter och
ruderatväxter se Nitrofyter, om sallatväxter
se Sallat, om salpeterväxter se Nitrofyter,
om saltväxter se Halofyter, om sandväxter se
Psammofyter, om slingerväxter se d. o. och
Lianer, om sockerväxter se Kulturväxter,
om spaljéväxter se Spaljé, om spenatväxter se
d. o., om sporväxter se Kryptogamer, om
spånadsväxter och textilväxter se
Beklädnadsväxter, om tistelväxter se d. o., om
tretalsväxter se Monocotyledoneæ, om
trådväxter se Beklädnadsväxter, om
tvåhjärtbladiga växter se Dicotyledoneæ, om
uppståndelseväxten se Selaginella, om
varmhusväxter se Växthus, om vedväxter se d. o., om
vindeväxter se d. o., om värdväxt se Parasit 3 och om
ärtväxter se Leguminosæ. G. L-m. C. Lmn.
Växternas hår, bot. Se Hår 2.
Växternas rörelser. Se Rörelsefenomen
hos växterna. Jfr Klinostat.
Växternas spridning. Se Spridningsanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
