- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
493-494

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växthus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

493

Vää-Wöhler

494

Vää. Se Vä.

Vääksy kanal [vak-]. Se T a vastia n d, sp. 552.
VÖchting [fö-], Hermann von, tysk botanist,
f. 8 febr. 1847 i Blomberg (Lippe-Detmold), d. 24
nov. 1917 i Tübingen, blef filos. doktor i Göttin-
gen 1873, docent i
Bonn 1874, e. o. pro-
fessor där, ord. profes-
sor i Basel 1878 och
i Tübingen 1887. V.
var en framstående
växtfysiolog, som nä-
stan uteslutande sys-
selsatte sig med expe-
rimentella morfologiska
och anatomiska under-
sökningar. Han kom-
pletterade sina närma-
ste föregångares (t. ex.
J. Sachs’) fysiologiska
arbete så till vida, som
han i lifsföreteelserna ej blott såg fysikaliska och
kemiska fenomen, utan äfven tog hänsyn till orga-
nismernas "inre", ärftliga, gestaltbildande krafter,
som arbeta sida vid sida med de yttre orsakerna.
V:s flesta skrifter handla om växters utvecklings-
mekanik och dennas beroende af t. ex. ett organs
polaritet eller af ljusperception, värmegraden, luft-
fuktigheten o. dyl. En mängd problem på detta
vidsträckta område förmådde V. definitivt lösa
genom sin praktiska begåfning som växtodlare.
Utom flera smärre arbeten utgaf han följande, mer
eller mindre sammanfattande verk: Untersuchungen
ilber die bewegungen von kluten und friichten
(1882), Organbildung im pflanzenreich (2 dir, 1878
och 1884), Ueber die bildung der knollen (1887),
Transplantation am pflanzenkörper (1892) och
Untersuchungen zur experimentellen anatomie und
pathologie des pflanzenkörper s (1908). c- Lmn.
Wöhler, Friedrich, tysk kemist, f. 31 juli
1800 i Eschersheim nära Frankfurt a. M., d. 23
sept. 1882 i Göttingen, visade redan som skolgosse
lifligt intresse för in-
samling af mineral och
anställande af kemiska
experiment samt upp-
täckte därunder före-
komsten af selen i
svafvelsyra från Böh-
men. Han blef vid
20 års ålder student
i Marburg, fortsatte
där sina kemiska själf-
studier och gjorde där-
under märkliga iakt-
tagelser öfver svafvel-
cyanföreningar. I Mar-
burg fann dock hans
lifliga fallenhet för kemiska studier ingen uppmun-
tran, hvarför han flyttade till Heidelberg, där L.
Gmelin var professor och där W. började sina
arbeten öfver cyansyran, hvilka sedermera ledde
till viktiga upptäckter. Där utförde han äfven
sina banbrytande arbeten öfver intagna kemikaliers
öfvergång i urinen. Sedan han 1823 vunnit medi-
cinsk doktorsgrad, tillrådde honom Gmelin att
öfverge medicJDen och i stället helt egna sig åt

kemien samt att söka få arbeta hos Berzelius i
Stockholm. Denne mottog ock gärna en så lofvande
ung kemist, och under ett år (1823-24) vistades
W. hos Berzelius, som på hans framtida verksam-
het säkerligen utöfvat stort inflytande, hvilket kan
spåras bl. a. af W:s ovanliga mångsidighet i forsk-
ning. Mellan Berzelius och W. uppstod ett aldrig
brutet vänskapsförhållande till stort gagn för veten-
skapen, ty W. öfversatte till tyskan Berzelius’ års-
berättelser och stora läroböcker. Återkommen till
Tyskland, anställdes han 1825 vid Berlins Gewerbe-
schule, på hvars laboratorium han utförde ett högst
betydande antal undersökningar inom olika områ-
den af kemien. 1827 framställde han aluminium
(som dock redan 1825 framställts af örsted), och
1828 gjorde han den epokgörande upptäckten, att
cyansyrans ammoniumsalt kan förändras till urin-
ämne, det första bekanta fallet, att ett orga-
niskt ämne kan uppstå af oorganiska ämnen (jfr
Syntes). Samtidigt med W:s förut nämnda arbe-
ten öfver cyansyran hade Liebig, då i Paris på
Gay-Lussacs laboratorium, undersökt knallsyran och
funnit för denna syra samma sammansättning, som
W. funnit för cyansyran, hvilket föranledde Liebig
att anse W:s arbete oriktigt. W. repeterade då
sina försök och fann dem fullkomligt riktiga.
Knallsyran och cyansyran voro lika sammansatta,
ehuru ytterst olika till sina egenskaper, och detta
var det första bekanta fallet af isomeri (se d. o.),
hvilket begrepp sedermera blef af utomordentligt
stor betydelse för kemiens utveckling. W:s och
Liebigs kontrovers öfver detta ämne slutade med
vänskap för lifvet och ledde till ett samarbete, som
frambragte en lång följd af de viktigaste upptäckter.
Det första arbete, som de gemensamt utgåfvo, var
en undersökning öfver honungsstensyran (mellit-
syran) 1830. Följande år fick W. i uppdrag att i
Kassel inrätta ett tekniskt läroverk, som öppna-
des redan 1832. Under vistelsen i Kassel utförde
han gemensamt med Liebig i Giessen den epokgö-
rande undersökningen öfver bittermandelolja (1832),
det första arbete, genom hvilket en riktig inblick
i de organiska föreningarnas sammansättningsart
erhölls. Det väckte också samtidens odelade beun-
dran. I Kassel (1831-36) utförde W. dessutom en
stor mängd andra undersökningar. 1836 tillträdde
han den kemiska professuren vid universitetet i
Göttingen. - Strax efter flyttningen dit gjorde han
den viktiga upptäckten, att bittermandelolja upp-
står af amygdalin, hvilken upptäckt meddelades
Liebig och genom denne ledde till uppdagande af
verkningssättet hos de ämnen, som sedermera blif-
vit kallade enzym (se d. o.). 1837 och 1838
arbetade Liebig och W. gemensamt med urinsyra,
hvilken berömda undersökning ledde till upptäck-
ten af ett betydande antal nya föreningar (jfr
P u r i n). Liebig egnade sig därefter åt fysiologisk
och agrikulturkemi, men W. fortsatte sina rent
kemiska arbeten samt utgaf ett häpnadsväckande
antal afhandlingar i ämnen, tillhörande mineral-
analys samt oorganisk, organisk och analytisk
kemi. Mest bekanta af dessa arbeten äro hans
gemensamt med H. Sainte-Claire Deville utförda
undersökning öfver bor, hvarvid bor-diamanten
upptäcktes, hans gemensamt med Buff utförda
arbete öfver siliciumväte samt undersökningar öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free