- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
509-510

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xantom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

509

XenogamJ^Xenotim

510

pedien, d. v. s. ;’Kyros; uppfostran"), en histo-
risk-filosofisk tendensroman i 8 böcker, i hvilken
Kyros d. ä. f ramställes som idealbilden af en
enligt sokratiska grundsatser uppfostrad monark.
Apomnemonefumata (lat. Memorabilia 1. Commen-
tarii, "Hågkomster om Sokrates", 4 böcker) och
Symposion (Dryckeslaget), båda egnade åt minnet
af den vördade ungdomsläraren; dessutom några
mindre skrifter om praktiska ämnen (offentlig och
enskild hushållning, jakt, ridkonst o. s. v.). Tvif-
vel ha från några håll uttalats beträffande äkt-
heten af "Lacedemoniernas statsförfattning" och
"Äreminne öfver Agesilaos". Så godt som full-
ständigt ense är man om, att den under X:s namn
befintliga skriften om "Atens statsförfattning" icke
kan vara författad af honom. Dess författare är
sannolikt någon atensk oligark, som lefde i senare
delen af 5:e årh. f. Kr. X:s samtliga arbeten äro
utgifna af bl. a. Schneider, Bornemann, Dindorf
och Schenkl. Af de särskilda skrifterna finns en
mängd upplagor. Skolupplagor af "Anabasis" med
svensk kommentar äro utgifna af Gumælius, Me-
lander, Aulin och Hallström. I svensk öfv. finnas
"Anabasis" af L. Westerberg (1829), A. Hall-
ström (4:e uppl. 1865) och S. G. Dahl (1876) och
"Hågkomster om Sokrates" af S. Ljungdahl (1888).
- 2. Forngrekisk bildhuggare, tillhörde den
attiska skolan under öfvergångstiden mellan den
äldre, Fidias’ skola, och den yngre, Skopas’ och
Praxiteles’ skola. X. var samtidig med och med-
arbetare åt Praxiteles’ lärare, Kefisodotos (se
denne); han bistod nämligen denne i utförandet
af den tronande Zeus för gudens tempel i Megalo-
polis. På egen hand utförde han i Tebe en bild
af Tyche, lyckans gudinna, med Plutos som barn
på armen, en komposition, som i motivet påminner
om Kefisodotos’ Eirene (fridens gudinna) med
Plutosbarnet på armen, hvaraf en efterbildning
finnes i Mimenen. - 3. X. från Efesos
kallar sig den troligen omkr. 200 e. Kr. lefvande
författaren till en grekisk roman i 5 böcker med
titeln Efesiaka’ (Efesiska berättelser), hvilken
handlar om Anthias och Habrokomes’ trofasta kär-
lek och sällsamma öden. Den är utgifven af bl. a.
Hercher i "Erotici scriptores græci".

1. A. M. A. 2 o. 3. (A. M. A.)

Xenogami (af grek. xe’nos, främmande, och
ga’mos, giftermål), löt. Se Pollin ät i o n.

Xenograf! (af grek. xefnos, främling, och gra’-
féin, skrifva), kännedom om främmande språk
och skriftarter.

Xenokles (grek. Eevoxtøs, lat. Xenocles), forn-
grekisk arkitekt, var en af de konstnärer, som bi-
drogo vid utförandet al Demetertemplet i Eleusis
(Ättika), hvilket anlades af Iktinos, en af Parthe-
nons mästare. X. utförde takkonstruktionen i det
femskeppiga templet, hvars midtskepp erbjöd en
ljusöppning (opaion) af nära 18 m. bredd. C. R. N.*

Xenokrates (grek. EeroxgáT^g, lat. Xeno’’crates].
1. Forngrekisk filosof, f. 396 f. Kr. i Chalkedon,
d. 314 f. Kr., var en af Platons lärjungar och
åtföljde honom på hans tredje resa till Sicilien.
Han blef efter Speusippos 339 föreståndare för
"Akademien", hvilken plats han beklädde ända
till sin död. Då han närmare höll sig till Platons
åsikter än företrädaren, betraktas han som huf-
vudrepresentanten för den s. k. Gamla akademien.

Påverkad äfven af pythagoreismen, tillerkände han
ej blott idéerna, utan äfven de matematiska be-
stämningarna själfständig verklighet i förhållande
till sinnevärlden. Personligen utmärktes han af
sedlig stränghet, och som lärare egnade han sig
särskildt åt sedeläran. De sparsamma fragmenten
och knappa öfriga underrättelser om X., som finnas
kvar, lämna dock ingen närmare kännedom om
hans etiska åsikter. Ehuru han som andra anhän-
gare af den akademiska skolan ansåg dygden väl
som det högsta, men ej det enda goda, så påstod
han, att endast dygden gör människan lycklig. Se
R. Heinze, "X., darstellung der lehren und samm-
lung der fragmente" (1892). - 2. Forngrekisk
läkare, lefde vid tiden närmast före eller när-
mast efter Kristi födelse. Han är författare till
ett arbete om vattendjuren. I behåll är en afd.
Om de ätbara vattendjuren, utg. af bl. a. Ideler i
samlingen "Physici et medici græci minores"
(1841). 1. S-e. 2. A. M. A.

XenokratI (af grek. xernos, främling, och kra-
téi’n, härska), främlingars öfvervälde i ett land.

Xenomani (af grek. xefnos, främling, och manifa,
galenskap), öfverdrifven förkärlek för allt ut-
ländskt.

Xenön, kem., den svårflyktigaste af de i luften
förekommande ädelgaserna (jfr Krypton). Dess
mängd i luften utgör blott 0,oos viktsprocent. Det
upptäcktes 1898 af Ramsay och Travers. Dess
kemiska tecken är X, motsvarande atomvikten
130,2. Flytande xenon har en eg. v. af 3,52,
kokar vid -109° och har en kritisk temperatur
af + 15°. Fast xenon smälter vid -140°. För
öfrigt karakteriseras xenon af sitt gnistspektrum.
Det s. k. första xenonspektrum (vid svaga urladd-
ningar) består hufvudsakligen af blåa, det andra
(vid mycket starka gnistor) af hufvudsakligen gröna
linjer. K. A. V-g.

Xenopeltidæ, zool. Se Ormarna, sp. 919.

Xeno7phanes. Se X en of a nes.

Xe7nophon. Se X en of o n.

Xenopol [-å’pål], Alexandru Dimitrie,
rumänsk historiker, f. 1847 i Jassy, professor i
rumänsk historia vid universitetet där, led. af Ru-
mänska akademien och (sedan 1901) af den franska
Académie des sciences morales et politiques, har
utgett en mängd historiska arbeten, mestadels i
äldre rumänsk historia, bland hvilka märkas: Les
roumains au moyen àge; une énigme historique
(1885), Études historiques sur le peuple roumain
(1887), Histoire des roumains de la Dacie Trajane,
depuis les origines jusqu’à Vunion des principau-
tés en 1859, 513-1859 (2 bd, 1896; prisbelönt af
Franska akad.), Les principes jondamentaux de
Vhistoire (1899), Magyars et roumains devant
Vhistoire (1900, Le röle de la guerre dans Vhis-
toire de la civilisation (1907), La théorie de
Vhistoire (1908) och Les roumains, histoire, état
materiel et intellectuel (1909).

Xe^opus 1. Dactylethra, zool. Se A m f i bi er,
sp. 833.

Xenotim (af grek. xefnos, främling, och timè,
värde, ära, med afseende på mineralets sällsynthet
och värde) 1. Ytterspat, miner., ett sällsynt,
tetragonalt ytter j ordsfosfat, YP04, stundom inne-
hållande äfven erbjord och cerjord, som har röd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free