Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Xiphosura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Yaken-Yama
524
mens hufvudområde, det s. k. Madhyade£a ("Midt-
landet", mellan floderna Sutlej, Yamunä [Jumna]
och Ganges). Till språkform yngre än Rigveda äro
de prosaiska yajus, till sin rituella innebörd och
användning säkerligen af samma ålder som hufvud-
massan af Kigveda. K. F. J.
Yaken, zool. Se G r y m t o x e n.
Yakier. Se Indianer, sp. 497.
Yaksa, ind. myt., ett slags öfvernaturliga väsen
1. demoner, ung. analoga eller artbesläktade med
Pi$äca, Kaksas (Räksasa) o. s. v. Som demoner
kunna de visserligen vara onda och uppträda som
gudars och människors fiender, men ofta uppträda
de som godartade, ja rent af välvilliga väsen. Då
enligt epos och senare litteratur rikedomsguden
Kubera fördrefs från Länka (Ceylon) af sin broder
Rävana, Raksas’ furste, slöto sig Y. till den förre
och följde honom till hans nya residens, berget
Käiläsa, där de utgöra hans omgifning och tjänare.
Kälidäsas berömda dikt Meghaduta ("Molnbudet")
är sången om kärlekslängtan hos en på en längre
tid från Kuberas hufvudstad Alakä till sydligare
trakter (Rämaberget) förvisad Y., som med mol-
net (i dess luftvandring norrut) skickar sin läng-
tans budskap till sin älskade. Jfr v. Schröder,
"Indiens litteratur und cultur" (1887), Hopkins,
"Epic mythology" (i "Grundriss der indo-arischen
philologie", III, l B; 1915) och "The religions
of India" (1896). K. F. J.
Yakub beg. SeJakub beg.
Yakushi, medicinens gud hos japanerna.
Yakushima [-Jima], ö i Japan, belägen strax
s. om Kiushiu, 30 km. lång, 25 km. bred. ön är
bergig och betäckt med tät skog. Högsta punkten
når upp till 1,936 m. ö. h. A. N-d.
Yakuter, folk. Se J a k u t e r.
Yaku;tsk, stad. Se J a k u t s k.
Yale-lås [jéYl-], ett af Linus Yale uppfunnet
dyrkfritt amerikanskt lås (se Lås, sp. 159 jämte
fig.)-
Yale-university [jei’l jonm’siti], beläget i New
Haven (se d. o.), Connecticut, i fråga om ålder det
tredje i ordningen af Nord-Amerikas förenta staters
högre lärdomsanstalter, anlades 1701 i Saybrook,
Connecticut, med angifvet syfte att utbilda predi-
kanter inom kongregationalistkyrkan. 1718 antogs
namnet Yale college för att hedra engelsmannen
Elihu Yale, som donerat dels en boksamling, dels en
större penningsumma till läroverket. Det flyttades
s. å. till New Haven. Medan i grundläggarnas
plan ingick att meddela unga män sådan under-
visning, som skulle göra dem "skickliga att be-
kläda platser inom stat oòh kyrka", var dock
prästutbildningen länge hufvudsaken, och man var
ytterst noga med, att renlärig kalvinism lärdes,
hvari man gick så långt, att 1756 en särskild nog-
grann "test" (bevis) för ortodoxi föreskrefs för lä-
rarna. Denna afskaffades dock 1778. - Professu-
ren i teologi ("divinity") var den först upprättade
(1755). Matematik och naturvetenskap kommo där-
näst (1770). Senare har där enligt det i Amerika
i allmänhet följda sättet upprättats ett antal spe-
cialskolor ("professional schools"): i medicin
1813, i juridik 1824, i tillämpad kemi 1847, i
teknologi 1852, i konst och arkitektur 1866, i mu-
sik 1894 och i skogshushållning 1900. The Sheffield
scientific school, upprättad 1847, har särskildt gjort
mycket för utvecklingen af försöksanstalter i .agri-
kultur. - Kvinnor ha tillträde till flertalet af
universitetets "graduate schools". Namnet Yale-
university antogs först 1887. Sedan 1871 styres läro-
verket af en korporation, som utgöres af statens gu-
vernör och vice guvernör, 6 af "graduates" och 10
inom kongregationalistkyrkan valda representanter.
Det urspr. teol. seminariet var kongregationalistiskt,
men sedan namnet School of religion antogs, är det
osekteriskt. I de olika skolorna är kursen för
grads vinnande 3-5 år. Sedan 1890-talet under-
visas äfven i skandinaviska språk och litteratur.
Antalet lärare 1920-21 var 768, hvaraf 167 "pro-
fessors", 5 "associate professors", 116 "assi-
stant professors", 157 "instructors" och resten
assistants. Antalet studerande var samtidigt 3,820.
- Biblioteket eger 1,2 mill. volymer, hvaraf en
stor kollektion skandinaviska, samt en värdefull
samling arabiska manuskript (skänkt af grefve Carlo
Landberg). - I förening med skogsinstitutet står
en botanisk trädgård. Vidare finnas observatorium
och flera museer, hvaribland Peabody museum,
som har en oöfverträffad samling af siluriska trilo-
biter. - Första byggnaden uppfördes 1718. De
nuv. byggnaderna äro magnifika i alla afseenden.
Woolsey hall.
Woolsey hall (se fig.) anses vara Amerikas för-
nämsta auditorium, rymmande 2,700 personer.
"Campus" (den af byggnaderna omgifna planen)
är 280 m. lång och 131 m. bred. Omkr. 2 km. från
"campus" är Yale field, idrottsfält, upptagande
40,5 har, med "the bowl", amfiteatralisk skåde-
plats för 60,000 åskådare. - Vid universitetet ut-
komma flera serier af vetenskapliga skrifter (littera-
tur, historia, astronomi m. m.), tidskriften "Yale
review" samt "American journal of science", upp-
satt 1818, sedan 1919 universitetets egendom ge-
nom donation af professor E. S. Dana (se d. o., sp.
1238), i hvars familjs ego den varit från början.
- I allmänhet har Yale-university betraktats som
representerande konservatism, i motsats till Har-
vard-university, som varit representant för li-
beralism. O. A. L-r.
Yama, ind. relig. och myt., är enligt den upp-
fattning, som kommer till synes i Rigveda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
