- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
533-534

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yamadagni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

533

Uberlingen-Yeadon

534

romanförfattaren F. W. Häckländer, som länge var
dess redaktör. 1881 öfvergick den till bolaget
"Deutsche verlagsanstalt". Äfven en halfmånads-
upplaga utges. (R-n B.)

Überlingen, stad i badensiska kretsen Konstanz,
på norra stranden af Überlingen-sjön, den
nordliga af de båda vikar, som Bodensjön
utsänder mot n. v. 4,379 inv. (1905). Staden har en
järnhaltig mineralkälla och besökes flitigt om
somrarna såsom badort. Vinodling i
grannskapet. Ü., fordom befäst, belägrades våren 1634
Öfver en månad förgäfves af svenskarna under
G. Horn.
A. N-d. L. W:son M.

Uberlingen-sjön. Se B o d e n - s j ö n och Uber-
lingen.

Uberweg [-vech], Friedrich, tysk filosof, f.
1826 i närheten af Solingen, d. 1871, blef 1862

e. o. och 1867 ord. professor i filosofi i Königs-
berg. Han var lärjunge till Beneke och beteck-
nade själf sin ståndpunkt som ideal-realismens,
men närmade sig sedan under inflytande af Czolbe
materialismen. Mest bekant är han genom System
der logik und geschichte der logischen lehren
(1857; 5:e uppl. 1882) och framför allt genom sin
med rikhaltig bibliografi försedda Grundriss der
geschichte der philosophie (3 bd, 1863-66, hvaraf
del I i 10:e uppl. utgetts af K. Praechter 1909,
del II i 10:e uppl. af M. Baumgartner 1915 och
del III i 11 :e uppl. af K. Oesterreich 1916). Jfr
M. Bräsch, "Die welt- und lebensanschauung F.
U:s in seinen gesammelten philosophisch-kritischen
abhandlungen" (1889). S-e.

Ybes, Sankt, svensk namnform (jfr fr. S:t
Yves, eng. S:t Ubes) för Setúbal (se d. o.).
Ybl, Miklos (N i c öl a u s), ungersk arkitekt,

f. 1814, d. 1891 i Budapest, var under ett hälft
århundrade verksam i nämnda stad och skapade
där en mängd framstående monumentala byggnads-
verk, såsom Franzstädter-kyrkan (gotik), Leopold-
städter-basilikan, Tullhuset, Operan (högrenässans)
och Burg-basaren, samt vackra privatpalats. (G-g N.)

Uchtland 1. Uechtland [-länt], landskap i
schweiziska kantonerna Fribourg och Bern, mellan
Åar och dess biflod Saane. t), var fordom såsom
gränsland mellan alemanner och burgunder utsatt
för upprepade härjningar och kallades därför
Er emus Helvetiorum, "den helvetiska ödemar-
ken". Förnämsta staden är Fribourg. A. N-d.

Uchtritz (Uechtritz), Friedrich von,
tysk dramatiker, f. 1800 i Görlitz, d. där 1875,
beklädde 1833-58 ett högre juridiskt ämbete i
Dusseldorf. Hans sorgespel (Alexander und Darius,
1827; Rosamunde, 1833; Die babylonier in Jerusa-
lem, 1836, m. fl.) präglas af en viss upphöjd
enkelhet och lyrisk flykt, men ega föga dramatiskt
lif. Han utgaf dessutom lyriska dikter, ett par
historiska romaner, skildringen Blicke in das dus-
seldorfer kunst- und kunstlerleben (2 bd, 1839-41)
m. m. Se "Erinnerung an U. und seine zeit"
(1884), och W. Steitz, "U. als dramatiker"
(1909). (R-nB.)

Ucht-see 1. Uecht-see [-se]. Se M ur te n-
s j ö n.

Yckenberg, Sven Peter, beryktad som
misslyckad talare, f. 1732, d. 1800, var
kommissionslandtmätare och blef sedan politiborgmästare i
Uppsala med assessors titel. Hans samtid hade
ogemen fägnad åt de bombastiska plattheterna i
hans Tal öfver kronprinsen Gustaf Adolphs födelse
(1778). Den gamla sägnen, att spefågeln El.
Schröderheim haft sin hand med i dettas affattande, torde
sakna all grund. Talet utgafs ånyo 1830 och af
P. Hanselli 1859 (jämte ytterligare ett tal af Y.).
Det är denne Y., som fru Lenngren åsyftar med
"borgmästarn i Upsala" i sitt poem "Äreporten"
(1793).

Ücker (Uecker), flod i Brandenburg och
Pommern, upprinner i Ukermark med två källsjöar,
Öfre och Nedre Ücker-sjön, samt flyter sedan i
nordlig riktning en sträcka af 105 km. till Stettiner
haff, där den faller ut strax nedanför
Ückermünde.
A. N-d.

Ückermünde (Ueckermünde l.
Ukermünde), stad i preussiska reg.-omr. Stettin
(Pommern), 3 km. från strömmen Ückers utlopp
i Stettiner haff. 6,262 inv. (1905). Många
tegelbruk, båtbyggeri, tillverkning af
landtbruksredskap, timmerhandel. Staden, som 1630 intogs af
svenskarna och 1648 afträddes till dem, var fordom
befäst. Ehuru 1681 k. befallning utfärdades om
försvarsverkens demolering, var det, då
Pommerska kriget utbröt 1757, ännu befäst. Det
intogs under krigets lopp af svenskarna 25 okt.
1758, 1760 och sept. 1761, och 5 okt.
sistnämnda år afslogs ett preussiskt anfall på Ü.
8 april 1807 togo svenskarna det från
fransmännen, men nödgades 17 s. m. till största delen
ge sig fångna.
A. N-d. L. W:son M.

Yd, engelsk förkortning för y a r d (se d. o.).

Ydalarna (isl. Ydaler, "idegransdalarna"), isl.
myt., enligt eddasången "Grimnesmál" den nejd,
där guden Ull (se denne) nedslagit sina bo-
pålar. Ad. N-n.

Ydén, Astrid Anna, harpist, f. 28 maj
1881 i Sundsvall, i pianospel elev af Eik. An-
dersson i Stockholm och H. Barth i Berlin, i
harpspel elev af J. Lang i Stockholm och J. Thomas
i London, studerade dessutom vid Mus. akad.
samt i London vid k. musikakad., var 1909-12
harpist i Göteborgs symfoniorkester och har sedan
vistats ömsevis i Köpenhamn, Amerika och Lon-
don. Vid konserter i Sverige och utomlands har
hon vunnit erkännande för virtuost och poetiskt
harpspel. E. F-t.

Ydre, ett af de "små landen". Jfr
Landskap, sp. 1015.

Ydre härad, i Östergötlands län, ingår i Kinda
och Ydre domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Västra Ryd, Svinhult, Sund, Asby, Torpa
och Norra Vi. Till häradet tidigare hörande del
af Malexander har 1 jan. 1920 öfverflyttats till
Göstrings härad. 78,104 har. 7,464 inv. (1920).
– En utomordentligt utförlig och noggrann
skildring af Y. har lämnats af L. F. Rääf (se denne),
den s. k. "Ydredrotten".

Ydre kontrakt, i Linköpings stift, omfattar de
fem pastoraten Västra Ryd och Svinhult; Asby;
Sund; Torpa (som framdeles skall bli annex till
Asby); Norra Vi och Tidersrum. 93,425 har.
8,699 inv. (1920, Malexander, som 1 maj 1921
öfverflyttats till Göstrings kontrakt, frånräknadt).

Yeadon [jī’dn], stad i engelska grefsk. York, West
Riding, i Aires dal, 13 km. n. v. om Leeds. 7,590
inv. (1921). Betydande ylleindustri.
A. N-d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free