Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yeats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
535
Yeats-Yellowstone national park
536
Yeats [jéVts], William Butler, engelsk
(irländsk) författare, f. 13 juni 1865 i Dublin, son
till den uppburne målaren Butler Yeats, gick i
skola i Hammersmith och i Dublin och tillbragte
sina ferier i Connaught, där han växte in i natur-
lifvet och lärde känna
den folkliga iriska dik-
ten och sägnen. Kikt
konstnärligt utrustad,
studerade han en tid
målning i Koyal Dublin
society, men beslöt
snart att uteslutande
egna sig åt litteratu-
ren. Oscar Wilde, som
uppmärksammat hans
dikter och artiklar i
irländska publikatio-
ner, uppmuntrade ho-
nom att flytta till Lon-
don. Sin egentliga
litterära gärning inledde han 1889 med ett sago-
epos, The wanderings of Oisin, som väckte upp-
märksamhet genom stilens originalitet, och en
samling Irish fairy and folk tales. En vistelse i
Paris 1890, där han lärde känna Peladan och
symbolisterna, stärkte hans böjelse för det magiska
och mystiska. 1891 kommo prosaberättelserna John
Sherman och Dhoya och året därpå det djupt poe-
tiska blankversdramat The countess Cathleen,
byggdt på en folksägen. The celtic twilight (1893)
behandlar den primitiva irländska fantasiverksam-
heten, The works of William Blake (s. å.) skildrar
en befryndad ande, som haft stort inflytande på
honom. I Poems (1905; 2:a omarb. uppl. 1912)
samlades hans dikter. The secret rose (1897) är
ännu mer än "The celtic twilight" präglad af
den’mystiska åskådningen; privat trycktes s. å.
The tables of the law och Adoration of the magi.
The wind among the reeds (1899) innehåller nya
dikter. 1899 tog han initiativet till en nationell
irländsk teater i Dublin, som skulle vara folklig
och på samma gång uppehålla en hög litterär
ståndpunkt. Programmet har genomförts på ett
glänsande sätt, tack vare Yrs artistiska ledning, som
uppsökt och sporrat nya författare till medarbetare,
och icke minst genom Yrs egna verk, "Countess
Cathleen", The land of the hearfs desire (skr.
1894), The shadowy waters (1900), den utom-
ordentliga, monumentalt enkla Cathleen ni Hoo-
lihan (1902), en symbolisk drömdikt från irländska
upproret 1798, hans mästerstycke; det moderna
tankedramat Where there is nothing (1903), mora-
liteten The hourglass, folkkomedien A pot of broth
och de båda hjältespelen från sagotiden On Baile’s
strand och The king’s threshold (alla 1904) samt
Deirdre (1907), ett tragiskt sagoämne. Y. har
vidare utgett In the seven woods (1903), essayerna
Discoveries (1908), diktsamlingen The green hel-
met, and other poems (1910), Responsibilities
(1914; dikter och ett drama), den s j älf biografiska
Reveries över childhood and youth (1916), Per
amica silentia lunæ (1918), The wild swans ät
Coole (s. å.; dikter och dramat Ät the Hawk’s
well), The cutting of an agate (1919) och The
unicorn from the stars (1920). Y. är en af
ledarna för den rörelse, som kallas "the celtic
revival" och som afser dels att uppehålla och
utveckla till ett kulturspråk den i västra Irland
kvarlefvande ersiskan, dels och framför allt att
till ämnen och anda återuppväcka och förkofra det
inhemska, keltiska. Medan politikerna arbeta på
Irlands själfständighet, söka Y. och hans menings-
fränder att skapa en ny nationell kultur och sträfva
lidelsefullt med att samla, utge och tolka folkdikt-
ning och folklore. I dessa och i Irlands historia
söka de motiv, och Y. har härvid både varit en
öfvertygad och inspirerande kraft och en föregån-
gare. En visionär natur, för hvilken drömmar och
syner äro objektiv verklighet, har han i sin alstring
med lidelsefull styrka försänkt sig i den forn-
keltiska fantasivärlden. Den förhistoriska tids-
åldern var diktens och lifvets gyllene ålder, och
Y. söker i dess ojordiska väsen symboler för de
okända ursprungsmakter, som äro grunden för allt
lif. Hans mystik och patriotism förenas i hän-
förelsen för det fromma, öfversinnliga gammal-
keltiska och afskyn för det gudlösa, moderna, ma-
terialistiska England. Hans spiritualism kan ibland
bli för öfverväldigande, och hans visionära fantasi-
lif är för egenartadt att icke erbjuda svårigheter
att följa med, men hans poesi har i stämningsrike-
dom, originell, sagolik skönhet, ädel entusiasm och
själfull lifsuppfattning få likar inom den samtida
litteraturen. Y. utgaf, med E. J. Ellis, 1893 W.
Elakes arbeten och 1895 "A book of irish verse",
uppsatte 1899 den i fria häften utkommande tid-
ningen "Beltain", senare kallad "Samhain", som
han fyller med diktverk och artiklar, utgaf 1904 2 bd
"Kepresentative irish tales" och 1911 Synge and
the Ireland of his time. 1908 utgaf s en samlad
upplaga af hans verk i 8 bd. Se Krans, "W. B.
Y." (1905), Hone, "W. B. Y." (1915), Eeid,
"W. B. Y. A critical study" (s. å.), och Per Hall-
ström, "W^B. Y." (i "Edda", V, 1916). Br-n B.
Yecla [ie’kla], stad i spanska prov. Murcia,
vid öfre’ Jua (biflod fr. v. till Segura), 62 km.
n. v. om Alicante. 22,883 inv. (1910). An-
senlig handel med vin, oliver, frukt, spannmål och
espartogräs. A. N-d.
¾ Yedo, äldre namn på Tokyo (se d. o.).
Yell [je’1], en af Shetlandsöarna (se
d. o.).
Yellalaforsen [je/lelo-]. Se Kongo l, sp. 736.
Yellow-metall [je^áH-]. Se Mässing.
Yellow pine [je’láli páYn], Pinus mitis, bot.,
ett till samma grupp af släktet Pinus som vår
tall hörande barrträd, som växer i atlantiska Nord-
Amerika ned till Florida. Äfven andra Pm¾s-arter
kallas i Nord-Amerika Yellow pine. G. L-m.
Yellowstone national park [je’ləståun nä’ʃənl
pā’k], ett område, hufvudsakligen i nordvästra delen
af staten Wyoming i Nord-Amerikas förenta stater,
som genom kongressbeslut 1872 undantogs från
kolonisering, fridlystes för all åverkan och reserverades
"för alla tider såsom en offentlig park eller
förlustelseplats till folkets nytta och nöje". Det är
i det närmaste rektangulärt till formen med en
längd i n.–s. af 100 km. och en bredd i v.–ö.
af 86 km. samt betäcker en areal af omkr. 14,250
kvkm., d. v. s. så mycket som Skåne och Blekinge
tillsammantagna. Området utgör en platå i
Klippiga bergen med en medelhöjd af 2,400 m. ö. h.
Från s. till n. genomflytes denna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
