Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yoghurt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
565
Yoghurt-Yohimbin
566
på en enda punkt (t. ex. nan*en, näs- eller tung-
spetsen) samt slutligen rent andlig kontemplation,
försänkning i den personliga andens innersta.
- Särskildt karakteristiska för yoga-praxis äro
de rent kroppsliga ansträngningarna (hatha-yoga;
t. ex. inskränkningen af andningsverksamheten till
det minsta möjliga med däraf eventuellt följande
hypnotiska och kataleptiska tillstånd, s. k. yoga-
nidrä, "yoga-sömn"). Detta är för Yoga-systemet
vägen till uppnående för själen af slutlig förloss-
ning från materien och - i motsättning till hvad
Sämkhya antar - förbindelse med gudomen.
Jämte detta hufvudmål uppnår man genom yoga-
praxis andra fullkomligheter, såsom makt att göra
under och framför allt de åtta stora krafterna:
att göra sig oändligt liten, att göra sig lätt, tung,
öfverväldigande stor, att få alla sina önskningar
uppfyllda, att behärska alla sina organ, att läsa
andras tankar, att kunna försätta sig till hvilken
plats man önskar. Den, som besitter dylika egen-
skaper, kallas yogin (se d. o.). Yogaläran har
öfvat starkt inflytande i olika riktningar. Fram-
för allt i Indien på hinduismen, såväl civai-
tiska som visnuitiska sekter (såsom Päncarä-
tra, Päcupata, Bhägavata o. a.). Men äfven utan-
för Indien ha läran och praxis framför allt på
annars mystiska riktningar (med därför tjänlig
jordmån) haft vidsträckt fält för utbredning. Så
torde gnosticismen och sufismen ha stått under infly-
tande från indiskt och då främst från - utom
buddistiska, jainistiska och andra asketiska rikt-
ningar - från Yoga. Inom Yoga, särskildt i dess
starkt charlatanartade riktningar, ha framför allt
den moderna teosofien och spiritismen sina starkaste
rötter. - Hufvudverket rörande Yoga, de s. k.
Yogasiitra (äfven med titel Sämkhyapravacana och
Yogänucäsana), är utg. och of v. af Ballantyne (2
dir, 1852-53, forts, af Govindadevacastrin i "Pan-
dit", "Old series" III ff. n:o 28-68; ny uppl. af
"Theosophical society" 1885) samt af Räjendraläla
Mitra (i "Bibliotheca indica", 1883), och J. H.
Woods (i "Harvard oriental series", XVII,
1914). Särskildt rörande Hatha-yoga se Sri Chan-
dra Yasus of v. af "The Gheranda Sanhita, a
treatise on Hatha Yoga" (1895), S. Jyangars öfv.
af "The Hatha-Yoga Pradipika of Swatmaram
Swami" (utg. jämte originaltext och kommentar af
Tookaram Tatya, 1894). Se f. ö. _den i art.
Sämkhya anförda litt., Garbe, "Sämkhya und
Yoga" (i Biihlers "Grundriss der indo-arischen
philologie", III, 4; 1896) och där anförd litt.,
"Die Samkhya-philosophie" (2 uppl. 1917), samt
Tuxen, "Yoga; en oversigt över den systema-
tiske Yoga-filosofi paa grundlag af kilderne"
(1911), och Carrington, "Higher physical develop-
ment. Yoga philosophy. An outline of the secret
Hindu teachings" (1920). K. F. J
Yoghurt [jå’gg-], Bulgarisk surmjölk, med.,
är ett i Balkanstaterna omtyckt näringsmedel, som
beredes af get- eller komjölk, i det att denna
indunstas till sin halfva volym, afkyles till 50° och
försättes med en särskild bakterieblandning, kallad
maya. Mjölken hålles därefter i 12 timmar vid
nämnda temperatur. Man erhåller på detta sätt en
mjukt ostliknande, syrlig massa, som innehåller bl.
a. mjölksyra, något alkohol samt ägghvita, som
delvis digererats till albumoser och pepton.
Yoghurt är ett bra näringsmedel vid nedsatt
matsmältning och har äfven visat sig fördelaktig vid diarré,
däremot olämplig vid magsyra. Enligt gammal
erfarenhet bekommer vanlig surmjölk många klena
och af kroniska tarmåkommor lidande personer
väl. Enligt den ryske forskaren Ilija Metjnikovs
undersökningar skulle detta bero på, att
mjölksyrebakterierna i tarmens nedre delar besegra
förruttnelsebakterier och andra mikroorganismer.
Metjnikov har äfven uttalat den åsikten, att man på
samma sätt skulle minska eller förhindra upptagandet
från tarmen af skadliga ämnen, som alstras genom
förruttnelse där och som skulle vara den
allmännaste orsaken till åderförkalkning (arterioskleros),
för tidigt åldrande och död. Som stöd för denna
åsikt anföres bl. a. den omständigheten, att i
Bulgarien, där man dagligen förtär yoghurt, skulle
finnas ovanligt många åldringar. Då vanlig
surmjölk skall innehålla för den åsyftade processen
i tarmen mindre tjänliga bakterier,
rekommendera åtskilliga läkare åt sina patienter i
stället yoghurt, som föres i handeln, eller
behandling af komjölk med särskilda
bakteriepreparat, som skola innehålla den för yoghurt
karakteristiska mjölksyrebakterien (bacillus
bulgaricus) eller en renare, lämplig blandning af
surmjölksbakterier, såsom Metjnikovs laktobacillin
eller det af svenskarna E. Levin och E. Selander
framställda milkacidinet. Mjölken bör då först
genom uppvärmning till 70–75° befrias från däri
förut befintliga, olämpliga bakterier, hvilka annars
uppges kunna hindra utvecklingen af de särskilda
mjölksyrebakterierna i tarmen. – Andra genom
jäsning med hjälp af särskilda bakterier på mjölk
beredda drycker äro kumys och kefir (se
dessa ord).
C. G. S.
Yogin, Yogi (sanskr. yogin-, afledning af
yoga, eg. försedd med yoga i dess tekniska
betydelse af yoga-makt, -kraft), ind. relig., är i mera
inskränkt bet. namn på en särskild sekt asketer
eller fakirer, som förege sig härstamma från en af
en viss Gorakhnāta i norra Indien (på 1400-talet)
grundlagd sekt; de kallas äfven Gosain (se
d. o.). Merendels äro de blott gycklare och
charlataner, som vandra omkring för att med sina
mirakelkonster förvåna och pungslå en godtrogen
allmänhet. Namnet Yogin afser eg. de hinduiska
asketer, som gjort yogapraxis till yrke, medan
ordet fakir (eg. ett arabiskt ord med bet. "fattig")
brukas blott om liknande muhammedanska asketer
och taskspelare. Yogins förmåga att utföra till
synes öfvernaturliga konststycken (eg. af
hypnotisk och kataleptisk art, såsom magisk sömn,
skendöd, lefvandebegrafning o. s. v.) är naturligen blott
skenbar och har i de flesta säkra fall kunnat
förklaras från kända förhållanden.
Lefvandebegrafning och återuppväckande torde som säkert vara
konstaterade i ett enda individuellt fall. Jfr Garbe,
"Beiträge zur indischen kulturgeschichte" (1903),
Oman, "The mystics, ascetics, and saints of India"
(1903), "The brahmans, theists and muslims of
India" (2:a uppl. 1909), "Cults, customs and
superstitions of India" (1908); R. Schmidt,
"Fakire und fakirtum im alten und modemen Indien.
Yoga-lehre und Yoga-praxis" (s. å.). K. F. J.
Yohimbin, farm. med., är en alkaloid, härstam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
