Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Yoghurt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
består af ett midtparti och två sidopartier,
motsvarande kyrkans tre skepp. Koret, som
fullbordades omkr. 1400, har ett jättefönster, 22,8 m.
högt och 9,75 m. bredt, fördeladt i närmare 200
fält, med glasmålningar, framställande bibliska
ämnen. Eldsvådor 1829 och 1840 förstörde inre
 |
| Katedralen i York. |
delar af kyrkan, men dessa ha fullständigt
restaurerats. Bredvid katedralen och förenadt med denna
genom en gång ligger kapitelhuset, från
1300-talet, en regelbunden åttahörning af 19,2 m.
genomskärning och 20,7 m. höjd, med vackra
glasmålningar. Af stort intresse äro äfven ruinerna
af benediktinklostret S:t Mary, under medeltiden
ett af de mäktigaste klostren i England (dess abbot
hade biskops rang och säte i parlamentet).
Hospitiet, till en del byggdt af trä, är nu
fornsaksmuseum och innehåller en vacker samling romerska,
i trakten funna antikviteter. Till de förnämsta
världsliga byggnaderna höra Guild hall (från
1446), mansion house (lord mayorns ämbetsbostad,
byggd 1725) samt teatern. Bland undervisnings-
cch bildningsanstalter må nämnas S:t Peter’s
school (1557), ärkebiskop Holgates free school (från
Henrik VIII:s tid), Blue coat school för gossar
(1705) och motsvarande Grey coat school för
flickor, vidare grefsk:s blindinstitut, tillegnadt minnet
af Wilberforce, Yorkshire Philosophical societys
antikvitets- och naturalhistoriska museum jämte
teater, bibliotek och läsrum, ett offentligt
bibliotek, York institute of science and literature (1827),
samt en af staten upprättad teknisk skola.
Antalet välgörenhetsanstalter är mycket stort. –
Stadens kommersiella betydelse är nu ringa, och äfven
dess industri – om hvilken äldre författare skrifvit
i lofprisande ordalag – är föga omfattande för en
nutida engelsk stad; den omfattar garfverier,
bryggerier, ångkvarnar samt tillverkning af
järnvägsvagnar, tröskverk m. m.
Som bebyggelseplats är Y. af hög ålder; det
fanns till före romarnas tid och var briganternas
(se d. o.) hufvudstad (Caer Ebroc). Under namnet
Eboracum l. Colonia Eboracensis gjordes det af Agricola
år 79 till romersk station
och blef slutligen romerska
väldets i Britannien militära
hufvudstad och medelpunkt.
Kejsar Hadrianus besökte Y.
år 120; kejsar Septimius
Severus dog där år 211, och
hans lik skall enligt
traditionen ha bränts på den s. k.
Severuskullen, något s. om
staden. Äfven Konstantius
Chlorus dog i Y. (306), och
hans son Konstantin (den
store) utropades där till
kejsare (s. å.). Föga är kändt
om staden under tiden
närmast efter romarnas aftåg
(410), men den hade
sannolikt att lida mycket under
striderna mellan britter och
pikter. I början af 600-talet
blef staden, då kallad Eoforwic (nordmännens Jorvik),
Northumbrias hufvudstad och
627 ärkebiskopssäte.
Kyrkoprovinsen Y. inneslöt ända
till slutet af 1400-talet en
stor del af Skottland, men
omfattar nu endast de 9
nordligaste stiften i England:
Durham, Ripon, Chester, Carlisle, Manchester, Liverpool,
Newcastle, Wakefield samt Sodor and Man. Från
ärkebiskop Egberts tid (732–766) blef Y. ryktbart
för sin lärdomsskola, som under Alkuins ledning
(sedan 766) blef en af de anseddaste i Europa. Af
danskarna intogs Y. 867 och blef en af deras
förnämsta städer, säte för den danske jarlen. Efter
Edvard Bekännarens död (1066) intogs Y. af
Harald Hårdråde, som dock s. å. blef slagen och
dödad vid Stamfordbridge. Vilhelm Eröfraren
intog Y. 1068, men förlorade det snart, och hela
den 3,000 man starka besättning, som han där
inlagt, nedhöggs. Sedan han efter en 6 månaders
belägring återtagit staden, utkräfde han hämnd
genom att ödelägga hela landet mellan Y. och
Durham. Efter undertryckandet af "Pilgrimage of
Grace" (se d. o.) 1536 upprättade Henrik VIII
en öfverdomstol i Y. ("Council of the North"). 1644
belägrades staden af parlamentstrupper och skottar,
åt hvilka den, sedan en kunglig undsättningshär
2 juli blifvit slagen af Fairfax vid Marston moor,
gaf sig 16 s. m. Under Världskriget
bombarderades Y. af tyska flygare 26 sept. 1916.
3. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania,
vid Codorus creek, ett tillflöde till Susquehanna,
45 km. s. ö. om Harrisburg. 55,000 inv. (1919).
Staden är medelpunkt för ett rikt åkerbruksdistrikt,
har sidenindustri och tillverkning af järnredskap,
särskildt landtbruksmaskiner. – 4. Stad i nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0319.html
