Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesinspektion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Yrkeskramp-Yrkesrådgifning
610
ning af Keichsarbeits-ministerium med ett "mini-
sterialrat" med teknisk utbildning som chef. -
I Schweiz tillkom yrkesinspektionen 1877, och nu-
mera finnas 4 distrikt med hvar sin manlig in-
spektör och 4 manliga assistenter. - I Österrike
ordnades yrkesinspektionen 1883, och före 1914
fanns ett centralinspektorat, tillhörande handels-
ministeriet. Under detta lydde 38 distriktinspek-
törer och 3 specialinspektörer, de förra beträdda
af assistenter, af hvilka åtskilliga kvinnliga. -
I Luxemburg infördes yrkesinspektionen 1876, i
Ryssland 1882, i Holland och Belgien 1889, i
Ungern och Portugal 1893, i Italien 1906 och i
Spanien 1907. - I Danmark, där yrkesinspektionen
daterar sig från 1872, ledes tillsynen öfver ar-
betarskyddslagarnas efterlefnad af "Direktoratet
for arbejds- og fabriktilsynet", med en direktör
som chef och l "teknisk fuldmægtig" jämte nödig
personal. Inspektörernas antal är 19, däraf l
kvinnlig. Dessa ha till biträde 8 manliga och 2
kvinnliga assistenter. Härutöfver finnas l special-
inspektör för bagerier, l för hissar och 3 för ång-
pannor, hvarjämte distriktsläkarna samarbeta med
inspektörerna i hygieniska frågor. - I Norge in-
fördes yrkesinspektionen 1892. Numera ledes dess
verksamhet centralt genom en chefsinspektör med
biträde af l teknisk konsulent och behöflig annan
personal. Landet är deladt i 9 distrikt med hvar
sin inspektör, till hvilkas biträde finnas 2 assisten-
ter, l kvinnlig inspektör med 2 kvinnliga assisten-
ter ut of var tillsynen öfver de kvinnliga arbeter-
skornas förhållanden. Vidare finnas l ångpanne-
inspektör med 9 assistenter, l eldfareinspektör och
5 bergmästare, utöfvande tillsynen vid grufvor.
Därutöfver finns "Stedlig tilsyn" (kommunala
organ) inom 599 kommuner. Ett "Arbeidsråd"
står vid sidan af chefsinspektören med uppgift att
utfärda reglementen, meddela undantag och tolk-
ningar af lagens bestämmelser. - I Finland in-
stiftades yrkesinspektionen 1889. Den är numera
underordnad Socialstyrelsen, inom hvilken finnas
l manlig och l kvinnlig öfverinspektör. Landet
är deladt i distrikt med 5 manliga distriktsinspek-
törer och 4 kvinnliga inspektörer. T. F-t.
Yrkeskramp, med., kramptillstånd i en muskel-
grupp, framkalladt genom ensidigt och ständigt
upprepad rörelse vid yrkesutöfning. Den vanligaste
yrkeskrampen är skrifvarsjukan (se d. o.). Smärt-
samma kramper, ofta i hela armen, ser man ej
så sällan hos pianister, likaså hos smeder (i öfver-
armens och skuldrans muskler); hos skräddare och
sömmerskor (i tummens och pekfingrets muskula-
tur), hos tecknare, cigarrarbetare, vedsågare m. fl.
Hos mjölkerskor uppträder lätt kramp i handens
böj- och sträckmuskler vid deras tröttsamma ar-
bete. I benens muskler är yrkeskramp sällsynt,
men har iakttagits hos dansöser och hos personer,
som trampa maskiner. Till och med i ansikts-
muskulaturen kan yrkeskramp förekomma, såsom
hos trumpetare i munnens ringformiga slutmuskel.
Om dessa olika former af yrkeskramps natur och
behandling gäller i tillämpliga delar hvad som
anförts om skrifvarsjuka och telegrafistkramp samt
i artikeln om nervsjukdomar. Längre tids hvila
blir vanligen alltid nödvändig. Stundom nödgas
den sjuke byta om yrke eller sysselsättning. L H.
Yrkesrádgifning är införd i stor skala i de krig-
Tryckt den 31/i 22
förande länderna till förmån för krigsskadadc eller
sjuka soldater, som måste välja annat yrke, än de
förut tillhört. Kommissioner, bestående af ett par
af den skadades kamrater, ett par tjänstemän på
orten, en framstående yrkesman och en läkare,
prof va eventuellt, efter tillkallande af sakkunnig
mästare, det yrke, som den skadade i fråga önskar
utbilda sig i. Anses det af den skadade föreslagna
yrket lämpligt för honom, sättes han i någon af
de många yrkesskolor, som efter kriget inrättats
af de krigförande länderna. Den skadade stannar
i yrkesskolan, till dess han ordentligt kan yrket,
hvarefter den förut nämnda kommissionen skaffar
honom anställning. Äfven i skolorna har man
mångenstädes i utlandet börjat med yrkesrådgif-
ning. Redan tidigt under sista läsåret framhåller
läraren för lärjungarna vikten af att lära ett yrke
ordentligt och uppmanar dem att i samråd med
föräldrarna välja något yrke. Vid yrkesrådgifnin-
gen kommer äfven skolläkarinstitutionen till nytta.
Skolläkaren, som från flera föregående undersök-
ningar väl känner de afgående elevernas hälsotill-
stånd, kan vid sista undersökningen i skolan till-
eller af råda det gjorda yrkesvalet. Yrkesrådgif-
ningen torde i främsta rummet tillkomma arbets-
förmedlingen med biträde af läkare och lärare. I
Tyskland kan på grund af gällande lagbestäm-
melser en kommun åläggas att anordna offentlig
yrkesrådgif ning. Genom skolorna får arbetsförmed-
lingen i god tid underrättelse om de yrken, i
hvilka eleverna önska vinna inträde, kan före sko-
lans slut hinna höra sig för på olika håll efter
lediga lärlingsplatser och kan vid brist på lär-
lingsplatser inom ett visst yrke tillråda ett annat.
Yrkesrådgif ning är icke någon enkel sak. Att af-
göra, huruvida en späd 14-åring kommer att taga
skada af ett yrke, som han tänkt sig, stöter på
många svårigheter; ansvaret är stort att af råda
någon från en verksamhet, för hvilken han tror
sig ha och kanske äfven har anlag. Ofta nog har
man ännu alltför litet underlag för sina råd vid
yrkesval. Svårigheten att föreslå lämpligt yrke är
särskildt stor, då det gäller svaga, kanske ärft-
ligt belastade, ungdomar. Teleky, som har stor
erfarenhet i fråga om yrkesrådgifning, anser typo-
graf-, bokbindar-, mekaniker-, tapetserar-, af ven-
söm elektrikeryrkena föga ansträngande och bra
betalda och brukar tillråda klena ynglingar att
välja dessa yrken. De faror, som hota de unge
männen i dessa yrken, ligga mindre i yrket själft
än däri, att desamma på grund af den jämförelse-
vis höga begynnelselönen frestas att hänge sig åt
excesser in Baccho et venere. Teleky fäster upp-
märksamheten på vikten att noga undersöka ögo-
nen före yrkesrådgifning för att hindra, att en
person med svag synskärpa väljer ett yrke, i
hvilket han icke halfvägs kan bli en någorlunda
god mästare till följd af sitt lyte. De unge komma
in i yrkena för tidigt. Sjukkassestatistiken från
Wien visar, att sjukligheten för 15-års gossar upp-
gick till 81,5 proc., men för 24-åringar till endast
34,72 proc. Pirquet har visat en stegring af tuber-
kulosfrekvensen från det 15 :e året. I sådana fall,
då ekonomien tillåter det, borde man låta barnen
vänta ett eller annat år efter den i lag tillåtna
tiden, innan de börja i något yrke. Språnget vore
stort från skolbänken till yrkesarbetet, åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
