Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ytbergarter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Yttranderätt-Yttrotantai
634
heten för trosförvanter att samlas till gemensamma
andaktsöfningar och att förenas i trossamfund och
därmed förenad rätt till barnens religiösa upp-
fostran och undervisning (se Religionsfri-
het). De nu angifna formerna för yttrandefri-
hetens utöfvande afse det talade ordet. Utom i
tal kunna äfven, såsom nämnts, i skrift tankar
yttras och spridas, hvadan yttrandefrihet inbegri-
per utom talfrihet äfven skrif- och tryckfrihet.
Som tryckpressen är det allmännast anlitade med-
let för skrifters mångfaldigande och tryckt skrifts
spridande är det förnämsta medlet för tankars
vidsträcktaste allmängörande, har tryckfriheten
ådragit sig lagstiftarens uppmärksamhet i första
hand (se vidare Tryckfrihet).
Utöf ningen af de uti yttrandefriheten inneburna
rättigheterna, såsom undervisning, offentliga före-
drag, dramatiska föreställningar, församlingsfrihet,
föreningsrätt, gemensamma andaktsöfningar, var i
äldre tid beroende af styrelsens godtfinnande genom
fordran af koncessioner och autorisationer från
offentlig myndighets sida och genom reglementari-
ska föreskrifter, som ytterligare lade hämmande
band på denna frihet. I de författningar, som
kommo till stånd efter amerikanska frihetskriget
och franska revolutionen, blef därför yttrande-
frihetens grundsats upptagen bland öfriga i dessa
författningar uppräknade viktigare medborgerliga
friheter till garanti för, att denna frihet skyd-
dades vid lagstiftningens handhafvande. Således
blef under de första sammanträdena i Nord-Ame-
rikas förenta staters kongress 1789 genom en
tilläggsartikel kongressen förbjuden att stifta någon
lag, hvarigenom intrång kunde ske i friheten i
tal och tryck eller i folkets rätt att sig fredligt
församla och öfverlämna till regeringen ställda
petitioner om missbruks afskaffande. I den "Dé-
claration des droits de 1’homme’’, som står i spet-
sen för franska konstitutionen af 3-10 sept. 1791
(art. 11), heter det: "Det fria utbytet af tankar
och meningar är en af människans värderikaste
rättigheter; hvarje medborgare eger därför fritt
tala, skrif va, trycka, dock under ansvar för denna
frihets missbruk i de genom lag bestämda fall".
I själfva konstitutionen garanteras särskildt rät-
tighet för hvar och en att i tryck offentlig-
göra sina tankar, utan att hans skrifter kunna
underkastas någon censur eller något öfverinseende
före deras offentliggörande, likaledes att utöfva
den kult, som tillhör den religion, till hvilken
han bekänner sig, äfvensom ock friheten för med-
borgare att fredligt och obeväpnade samlas, med
iakttagande af gällande polislagar. Äfven i 1814
års "karta" (författning) garanteras religionsfri-
het (art. 5), tal- och tryckfrihet (art. 8) med
iakttagande af de lagar, som ha att kväfva deras
missbruk, men församlingsfriheten namnes icke
där, ej heller i 1830 års karta. Däremot finnes
församlingsfriheten likasom föreningsrätten åter
garanterad i 1831 års efter 1830 års franska karta
bildade belgiska författning jämte öfriga yttrande-
friheten tillhörande rättigheter, bland hvilka sär-
skildt nämnas undervisningsfriheten och petitions-
friheten. I franska konstitutionen af 4 no v. 1848
art. 8 blef utöf ningen af samtliga dessa rättig-
heter garanterad med ingen annan begränsning än
den, som innehålles i andra medborgares rättig-
heter och frihet eller i allmän säkerhet, dock att
ej tryckpressen underkastas censur. Schweiziska
förbundsförfattningen af 1848 samt tyska folkets
"grundrechte", som garanterades i lagen 27 dec.
1848, upptogo liknande bestämmelser. Sådan ga-
ranti gafs åt dessa rättigheter i de grundlagar,
som kommo till stånd efter 1848 års folkrörelse
och för hvilka konstitutioner den belgiska grund-
lagen tjänat till mönster, nämligen de italienska,
tyska och österrikiska grundlagarna m. fl. Så äf-
ven Danmarks 5 juni 1849 först gifna och nu i
sin reviderade lydelse gällande grundlag. Norges
"grundlov" garanterar blott tryckfriheten (§ 100),
Sveriges grundlagar efter 1809 tryckfrihet och be-
kännelsefrihet. Grundsatsen om fri yttranderätt i
öfrigt genomgår båda ländernas lagstiftning, med
de inskränkningar, som strafflag och upprätthål-
lande af allmän säkerhet och ordning fordra.
Efter 1848 års revolution har yttrandefriheten så
ingått i det allmänna rättsmedvetandet, att dess
konstitutionella garanterande alltmer förlorat in-
tresse och betydelse äfven inom litteraturen. -
Jfr H. L. Rydin, "Om yttrandefrihet och tryck-
frihet" (1859). H.L.R. (Rid.)
Yttranderätt. Se Yttrandefrihet.
Yttre fall, sjöv. Se 88 å fig. till art. Tack-
lin g.
Yttre hörselgången, anat. Se Hörselorgan
l, sp. 288.
Yttre linjer, krigsv. Se I n r e linjer.
Yttre mission. Se Mission, sp. 663.
Yttre planeter, astron. Se Inre planeter.
Yttre vändning, obstetr. med. Se Vändning.
Y7ttrium, kem., ett metalliskt grundämne, upp-
täckt 1794 af Gadolin som beståndsdel i ett svart
mineral från Ytterby fältspatsbrott nära Vaxholm,
hvilket mineral sedermera erhöll namnet g a d o-
1 i n i t. Den af Gadolin framställda yttrium-oxi-
den, ytter jorden, var emellertid en blandning af
flera oxider, bland hvilka Ekeberg 1802 fann be-
rylljord och Berzelius 1814 ceroxid. Den återstå-
ende renare ytterjorden befanns af Mosander 1842
vara en blandning af tre olika oxider, af honom
kallade ytterjord, erbinjord och terbinjord (se E r-
b i u m), af hvilka de sistnämnda sedermera be-
funnits vara blandningar af flera, till en del ännu
icke i rent tillstånd framställda oxider. Den rena
ytterjorden, hvilken såväl i gadolinit som i andra
mineral, t. ex. fergusonit, yttrotantal, euxenit,
samarskit m. fl., utgör hufvudmassan, är ett hvitt
pulver, som har starkare basiska egenskaper än
öfriga, till "yttriumgruppen" hörande oxider af
sällsynta jordarter; . den absorberar kolsyra ur
luften och löses lätt i syror till färglösa, väl
kristalliserande salter. Det metalliska grund-
ämnet yttrium är ännu icke framställdt i ren och
kompakt form. Som element tillhör det de tre-
värdiga och har atomvikten 88,7, hvilken teck-
nas Y. P. T. C. (K. A. V-g.)
Yttrocerft, miner., ett derbt mineral, utgörande
en blandning af fluorkalcium med fluoryttrium,
fluorcerium m. m., hvilken troligen är isomorf med
fluss-spat. Färgen är violblå, med dragning åt grått
eller hvitt. Mineralet fanns först vid Finnbo och
Broddbo mineralbrott nära Falun i granit och har
sedan funnits i Nord-Amerika. Ant. Sj.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
