Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 637-638 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yttrotitanit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förandet, som förvånar (se Fornlämningar,
sp. 872–873). Bland ruinstäderna äro framför
allt anmärkningsvärda Uxmal, 45 km. s. om
Merida, och Chichen-Itza, ungefär halfvägs mellan
nämnda stad och östkusten. Härtill komma bland
de bäst kända Izamal, Mayapan, Aké, Tikul,
Kabah och Labna, alla i närheten af Mérida, som
själf står på ruinerna af Tihu; Labpak och
Pontochan i Campeche samt Pamal, Tulum och
Yumpeten i Quintana Roo. Den yucatanska
byggnadskonsten förråder i jämförelse med andra af

Tempelruin vid Uxmal.

mayakulturens arkitektoniska skapelser längre i v. ett
senare ursprung. Inskrifter äro mera sällsynta,
däremot ha byggnaderna rik ornamental
utsmyckning. Mayapan ("Mayafolkets banerstad")
låg i ruiner redan på konkvistadorernas tid,
förstördt under ett allmänt uppror af vasallstaterna
ett årh. förut. Dess öfvervuxna ruiner uppta ett
betydligt område och omfatta bl. a. en ofantlig vall,
som på afstånd ser ut som en trädbevuxen kulle.
Uxmal [oʃmal] är utan medtäflare med hänsyn
till storleken af sina byggnader samt rikedomen
och skönheten af dessas skulpturverk (se fig.). Bland
byggnaderna märkas Casa del gubernador
(guvernörens palats) med en 100 m. lång underbart
vacker fris samt det s. k. "nunnehuset", som bildar
en stor fyrkant med 85 m. lång front och omsluter
en gård, 78,5 m. lång och 65 m. bred; det
innehöll 88 rum af olika storlekar (se vidare
Fornlämningar, sp. 874). Den berömde kännaren
af mayafolkens kultur, Le Plongeon, har där gjort
några af sina vackraste fynd. Aké har en
egendomlig pyramid, på hvilken reste sig 36 4–5 m.
höga pelare, ordnade i tre parallella rader med
3 m. afstånd. Vid Izamal [ithama’l] står en
annan stor pyramid med en bas af nära 200 m.
längd. De underbara ruinerna vid
Chichen-Itza [tʃi’tʃen-] ha först beskrifvits af Charnay.
De omfatta flera tempel med friser, statyer, pelare,
reliefer o. d. och äro samlade kring en stor pyramid,
kallad Castillo efter den byggnad, som står på dess
topp. Liksom Uxmal har Chichen-Itza äfven ett
omfångsrikt "nunnehus"; bland dess tempel
förtjänar nämnas "El Foloc", rikligt utsmyckadt
med ornament. Staden, som i motsats till Mayapan
var bebodd på eröfringens tid, var itzaernas
hufvudstad, ett af de mäktigaste mayafolken. Många
ruiner i Y., som beskrifvits af äldre resande,
saknas nu, många återstå utan tvifvel ännu att
upptäcka, särskildt i de okändare delarna mot
Guatemalas gräns.

Den första underrättelsen om maya-rikena hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>