Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yxa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och W. M. Flinders Petrie, "Tools and weapons"
(1917). 1. G.S-n. 2. T. J. A.
Yxart y Moragas [ichart i må-], José,
katalansk författare, f. 1853 i Tarragona, d. 1895,
aflade juridisk examen vid universitetet i Barcelona
och verkade en tid som advokat i sin fädernestad,
men öfvergick snart till litterär verksamhet förnämligast
som kritiker. Frukten af denna verksamhet
var Lo teatro catalá. Ensay crítich y
bibliografien (1879), hvarpå följde Fortuny (1881,
en biografisk och kritisk studie öfver denne
berömde målare). En viktig källa för de litterära
rörelserna i Barcelona är Y:s El año pasado (5 bd,
1885-90). Y. öfversatte dramer af Schiller och
var redaktör af "La biblioteca clasica", där han
skref många artiklar, och publicerade El arte
escenico en España (bd I; fortsättningen afbröts
genom Y:s död). Y. förvärfvade sig stort och
berättigadt anseende och utöfvade stort
inflytande på sina samtida, exempelvis Guimerá och
Oller. Ad. H-n.
Yxelö. Se Yxlan.
Yxern, insjö på gränsen mellan Södra Tjusts
och Sevede härad i Kalmar län, 92 m. ö. h. Sjön,
hvars längdutsträckning i n. n. v.–s. s. ö.
uppgår till 11 km., har en största bredd af 3,5 km.
samt en areal af 17,3 kvkm. Den genomflytes af
Botorpsströmmen. Yid södra ändan ligger Yxerns
järnvägsstation vid en liten bibana till
Västervik–Hultsfredsbanan.
J. V. E.
Yxhult, egendom i Kumla socken, Närke, 6,4
km. v. s. v. om Kumla järnvägsstation å
Kumla–Yxhults järnväg (se d. o.), omfattar 1/4
mtl kronoskattehemman. Där finnas siluriska
kalkstens- och alunskifferbrott, som sedan urminnes tid
bearbetats. Kalkstenen apteras till yttre och inre
fasadbeklädnader, trappor, golf, spislar m. m.,
och, med skiffer som bränsle, brännes denna till
murkalk och jordbrukskalk. Y. jämte 1/2 mtl
Hynneberg, delar af Hällabrottet samt Hällabrottets
(Hällebråtens) allmänning i n., hvilken före 1830
tillhörde kronan, egas af Yxhults
stenhuggeri-a.-b., grundadt 1886 med 450,000 kr.
aktiekapital. Vid Y. finnas två hällkistor från stenålderns
senare del.
E. A-t.
Üxküll (Yxkull), slott och by i Livland vid
Düna, 5 km. s. ö. om Riga. Ü. intogs af
svenskarna kort efter Rigas eröfring 1621, och där
började de sedan anlägga en skans. 1627–28 var
Ü. besatt af polackerna under Gosiewski. På
Örnehufwudhs tillskyndan uppfördes sedan en större
fältskans vid Ü., som var en viktig
öfvergångspunkt öfver Düna. – Under Världskriget
febr.–juli 1916 var Ü., där ryssarna anlagt ett
brohufvud, skådeplatsen för ofta upprepade väldiga
artilleristrider. 10 jan. 1917 utkämpades n. v. om
Ü. åter en strid. 2 och 9 sept. s. å. började
tyskarna vid Ü. öfvergå Düna. Jan. 1919 besattes
Ü. af bolsjevikiska trupper.
L. W:son M.
Yxkull (Üxkull, Uxkull), von Y. och
Y.-Gyllenband, svenska adliga ätter. Se
Meyendorff.
Yxlan (Yxelö), långsträckt ö i Stockholms
skärgård inom Blidö socken, Stockholms län, omges
i n. v. af den s. k. Furusundsleden och i s. ö.
af Blidösund, som skiljer Y. från Blidö. Största
längden, från s. v. till n. ö., är omkr. 16 km. och
största bredden, på midten, från n. v. till s. ö.,
omkr. 2 km. På norra ändan ligger byn
Köpmanholmen (se Furusund). Hagabacken
på Y. är rekordpunkten för svenska rosafloran.
Yxlägg, bot. Se Primula.
Yxnerum, socken i Östergötlands län, Skärkinds
härad, 10,274 har. 759 inv. (1920). Annex till
Björsäter, Linköpings stift, Skärkinds kontrakt.
Yxningen, insjö på gränsen mellan Östergötland
och Kalmar län, omkr. 10 km. n. n. v. om köpingen
Valdemarsvik, 39 m. ö. h., har en längd i
v. n. v.–ö. s. ö. af 17 km. och en största bredd
af 5 km. samt en areal af 33 kvkm. Djupet säges
vara betydligt. Omgifvande trakt är småkuperad
och tämligen tätt bebyggd. Y., som upptar vatten
från en mängd sjöar (Borken, Såken, Risten,
Höfvern m. fl.), afrinner mot n. till Slätbaken genom
Gusumsån.
(J. V. E.)
Yxnö, norra mellersta delen af en samling
ganska stora, numera sammanhängande öar utanför
Östergötlands kust, mellan Djursö i n., Hålfjärden
i ö., Lagnö-strömmen och Korsfjärden i v. samt
Finnfjärden i s., S:t Anna socken, Östergötlands
län. Egentliga Y., som i likhet med angränsande
öar är ganska tätt bebyggd och till största
delen är uppfylld af ganska höga, delvis skogbevuxna
bergshöjder, har ett ytinnehåll af omkr.
8 kvkm.
G. Brgrn.
Yxpila (fi. Ykspihlaja), Finland, Gamlakarleby
stads yttre hamn, dit en 5 1/2 km. lång hamnbana
leder. Flera industriella inrättningar. O. B-n.
Yxtaholm, fideikommissegendom i Lilla Mellösa
socken, Stockholms län, omfattar säteriet Y., 2 1/4
mtl, samt underlydande, tills. 6 35/128 mtl, med
1,705 har areal, hvaraf 424 har åker, äng och
tomter, 945 har skog och 30 har mossar, samt
316,400 kr. tax.-värde (1914). Till egendomen
höra älven kvarn och såg samt tegelbruk.
 |
| Manbyggningen å Yxtaholm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
