- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
655-656

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zabern-affären ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

655

Zabern-affären-Zaccone

656

roriska bönder tagit sin tillflykt till staden, där
de belägrades af hertig Anton af Lothringen.
Trots kapitulationsvillkoren blefvo de nästan till
sista man nedhuggna. Staden var i tysk ego senast
1871-1919. A. N-d.

Zabern-affären [tsa7-] kallas en för tysk militär-
anda före Världskriget betecknande episod 1913, som
då väckte stort uppseende äfven utanför Tysklands
gränser. I den lilla elsassiska staden Zabern (Sa-
verne) hade slitningar länge förekommit mellan
garnisonens officerare och den civila befolkningen.
En ung löjtnant Forstner hade tillsagt sina rekry-
ter, att militären ej finge låta sig ostraffadt hånas
och att en soldat, som dödade en "wackes" (ned-
sättande benämning på infödda elsassare), som
skymfat honom, skulle gå fri från straff och i
stället få en penningbelöning. Yttrandet omnämn-
des i ortspressen och föranledde bullrande demon-
strationer mot löjtnant Forstner. Yid ett sådant
tillfälle i nov. 1913 förföljde Forstner en demon-
strerande gesäll och slog till honom med sin sabel.
Nya demonstrationer följde och föranledde militär-
befälet att beordra soldaterna att arrestera alla
civila, som ej genast aflägsnade sig. Soldaterna
arresterade då 27 personer (hvaraf åtskilliga icke-
demonstranter) och instängde dem öfver natten i
kasernens kolkällare. Dessa händelser framkallade
stark upphetsning i hela Tyskland, i all synner-
het som preussiske krigsministern von Falkenhayn
i en interpellationsdebatt i riksdagen (3 dec.) lade
mesta skulden på civilbefolkningen och dem, som
uppagiterade den mot militären; han sade sig ej
kunna ogilla Forstners instruktion till rekryterna
att bruka vapen, när de anföllos. Kiksdagen ut-
talade följande dag med 293 röster mot 54 sitt
ogillande af regeringsförklaringen. Forstner ådöm-
des 19 dec. af krigsrätt 43 dagars arrest för miss-
handel och olofligt bruk af vapen, och hans öf-
verste, von Eeuter, åtalades inför militärdomstolen
i Strassburg, enär soldaterna utan civil myndighets
medverkan fått ingripa för ordningens återställande.
För undvikande af nya demonstrationer flyttades
regementet till annan garnisonsort. Militärdomsto-
len i Strassburg frikände öfverste von Keuter (jan.
1914), och samtidigt upphäfde en militär appella-
tionsdomstol domen öfver Forstner, hvarpå följde
en ny interpellationsdebatt i tyska riksdagen (24
jan.), då rikskansleren till försvar för öfverste
Keuters åtgörande åberopade en preussisk kabi-
nettsorder från 1820 om rätt i undantagsfall till
militärt ingripande utan begäran från civila myn-
digheter. Denna kabinettsorder förklarades seder-
mera (april s. å.) upphäfd. - Hela Zabern-
affären fick genom pressens inverkan oväntadt
stora dimensioner, skärpte motsatsen mellan myn-
digheter och fransksinnad civilbefolkning i Elsass
och framställdes ofta utomlands som bevis på, att
"militarism" och "junkeranda" vore allrådande i
Tyskland. V. S-g.

Zäbier (Sabier). Se M an do er.

Zabrus tenebrioides, zool. Se Jordlöpar-
familjen, sp. 143.

Zabrze [s^bje], till ära för den tyske fält-
herren von Hindenburg från 1914 kallad H i n-
d en b ur g, grufort i Ober-Schlesien, det forna
preussiska reg.-omr. Oppeln, 10 km. ö. om Glei-
vitz, bildad genom sammanslagning (1905) af

A 11- och K l e i n - Z a b r z e. 66,911 inv. (1919).
Z. eger Ober-Schlesiens största kolgrufva, Drott-
ning Louisegrufvan, dessutom några andra kol-
grufvor samt flera järnverk, äfvensom glasbruk
och tegelbruk. Tillverkning af kabellinor och
maskinolja. Enligt beslut af förbundsrådet i Ge-
nève 11 okt. 1921 tilldelades Z. Tyskland. A. N-d.

Zacatécas [sa-]. 1. En af de centrala staterna
i Mexico, i norra delen genomskuren af vänd-
kretsen. 64,138 kvkm. 480,690 inv. (1912), 7,s
pers. på l kvkm. Till större delen utgöres staten
af en af stäpper och öknar uppfylld högplatå, i
v. genomdragen af utlöpare från Sierra Madre
occidental. Vattnen i sydvästra delen af Z. af-
bördas genom Santiago-floden till Stilla hafvet;
den återstående arealen är af loppslös. Mest be-
tydande af vattendragen är Agua-naval, som med
öfre delen af sitt lopp tillhör Z. Klimatet är
torrt och på det hela taget hälsosamt, varmt i
dalarna, tempereradt högre uppe på platåerna.
Nederbörden är ringa, och eftersom äfven de flo-
der, som kunna användas till bevattning, äro få,
står jordbruket ej högt. De vanliga sädesslagen
odlas på ställen, där nederbörden är tillräcklig
därför; odlingen af sockerrör är knuten till de
lägre, varmare dalgångarna och möjliggöres genom
bevattning. Kautschuksamlandet är en ganska in-
bringande näringskälla. Som bergverksstat har Z.
dock sin största berömdhet; bland mexikanska
stater intog det länge i detta hänseende främsta
platsen, men sedan början af 1900-talet har pro-
duktionen af metaller gått starkt tillbaka. De
viktigaste grufdistrikten ligga kring städerna Z.,
Fresnillo och Sombrerete. Silfverrikedomen upp-
täcktes redan 1546, och många af grufvorna ha
varit bearbetade sedan 1500-talet. Utom silfver
utvinnas äfven guld, kvicksilfver, koppar, järn,
zink, bly, vismut, antimon och salt. Industrien
är föga utvecklad; den omfattar tillverkning af
ylle- och bomullsväfnader samt beredning af kaut-
schuk. - 2. Hufvudstad i nämnda stat, ligger
2,450 m. ö. h., 520 km. n. v. om staden Mexico.
25,900 inv. (1910). Staden är måleriskt belägen
utmed sluttningen af berget la Bufa, som inne-
håller rika malmådror, af hvilka flera varit be-
arbetade i öfver 300 år. Bland byggnader mär-
kas den ståtliga domkyrkan (uppf. 1612-1752).
Stadens betydelse som grufort har i väsentlig
grad minskats, och i jämbredd därmed har
också invånarantalet (1890 ännu omkr. 60,000)
reducerats. 5 km. ö. om Z. ligger klostret Cole-
gio de Nuestra Senora de Guadelupe med berömdt
bibliotek. 1-2. A. N-d.

Zaccaria [tsa-], A. M. Se B a r n a b i t e r.

Zaccolini [tsakkålmi], Padre Matte o,
italiensk målare, f. 1590 i Cesena, d. 1630 i
Rom, utmärkte sig i perspektivmåleriet, h vari han
skall ha undervisat Domenichino och Poussin.
Han blef munk och ingick i teatinernas orden;
hans förnämsta arbeten finnas i denna ordens
kyrka S. Silvestro på Monte Cavallo. Han skref
också en afhandling om perspektivet. (G-g N.)

Zaccone [sakkå;n], Pierre, fransk romanför-
fattare, f. 1817 i Douai, d. 1895 i Paris, vardt
1835 posttjänsteman i Bretagne och anställdes
1843 i generalpoststyrelsen i Paris, hvarest han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free