- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
655-656

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zabern-affären ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

655

Zabern-affären-Zaccone

656

roriska bönder tagit sin tillflykt till staden, där
de belägrades af hertig Anton af Lothringen.
Trots kapitulationsvillkoren blefvo de nästan till
sista man nedhuggna. Staden var i tysk ego senast
1871-1919. A. N-d.

Zabern-affären [tsa’-] kallas en för tysk
militäranda före Världskriget betecknande episod 1913, som
då väckte stort uppseende äfven utanför Tysklands
gränser. I den lilla elsassiska staden Zabern
(Saverne) hade slitningar länge förekommit mellan
garnisonens officerare och den civila befolkningen.
En ung löjtnant Forstner hade tillsagt sina
rekryter, att militären ej finge låta sig ostraffadt hånas
och att en soldat, som dödade en "wackes"
(nedsättande benämning på infödda elsassare), som
skymfat honom, skulle gå fri från straff och i
stället få en penningbelöning. Yttrandet
omnämndes i ortspressen och föranledde bullrande
demonstrationer mot löjtnant Forstner. Vid ett sådant
tillfälle i nov. 1913 förföljde Forstner en
demonstrerande gesäll och slog till honom med sin sabel.
Nya demonstrationer följde och föranledde
militärbefälet att beordra soldaterna att arrestera alla
civila, som ej genast aflägsnade sig. Soldaterna
arresterade då 27 personer (hvaraf åtskilliga
ickedemonstranter) och instängde dem öfver natten i
kasernens kolkällare. Dessa händelser framkallade
stark upphetsning i hela Tyskland, i all
synnerhet som preussiske krigsministern von Falkenhayn
i en interpellationsdebatt i riksdagen (3 dec.) lade
mesta skulden på civilbefolkningen och dem, som
uppagiterade den mot militären; han sade sig ej
kunna ogilla Forstners instruktion till rekryterna
att bruka vapen, när de anföllos. Riksdagen
uttalade följande dag med 293 röster mot 54 sitt
ogillande af regeringsförklaringen. Forstner
ådömdes 19 dec. af krigsrätt 43 dagars arrest för
misshandel och olofligt bruk af vapen, och hans
öfverste, von Reuter, åtalades inför militärdomstolen
i Strassburg, enär soldaterna utan civil myndighets
medverkan fått ingripa för ordningens återställande.
För undvikande af nya demonstrationer flyttades
regementet till annan garnisonsort.
Militärdomstolen i Strassburg frikände öfverste von Reuter (jan.
1914), och samtidigt upphäfde en militär
appellationsdomstol domen öfver Forstner, hvarpå följde
en ny interpellationsdebatt i tyska riksdagen (24
jan.), då rikskansleren till försvar för öfverste
Reuters åtgörande åberopade en preussisk
kabinettsorder från 1820 om rätt i undantagsfall till
militärt ingripande utan begäran från civila
myndigheter. Denna kabinettsorder förklarades
sedermera (april s. å.) upphäfd. – Hela
Zabernaffären fick genom pressens inverkan oväntadt
stora dimensioner, skärpte motsatsen mellan
myndigheter och fransksinnad civilbefolkning i Elsass
och framställdes ofta utomlands som bevis på, att
"militarism" och "junkeranda" vore allrådande i
Tyskland.
V. S-g.

Zabier (Sabier). Se Mandéer.

Zabrus tenebrioides, zool. Se
Jordlöparfamiljen, sp. 143.

Zabrze [sa’bʃe], till ära för den tyske
fältherren von Hindenburg från 1914 kallad
Hindenburg, grufort i Ober-Schlesien, det forna
preussiska reg.-omr. Oppeln, 10 km. ö. om
Gleiwitz, bildad genom sammanslagning (1905) af
Alt- och Klein-Zabrze. 66,911 inv. (1919).
Z. eger Ober-Schlesiens största kolgrufva,
Drottning Louisegrufvan, dessutom några andra
kolgrufvor samt flera järnverk, äfvensom glasbruk
och tegelbruk. Tillverkning af kabellinor och
maskinolja. Enligt beslut af förbundsrådet i
Genève 11 okt. 1921 tilldelades Z. Tyskland.
A. N-d.

Zacatecas [sa-]. 1. En af de centrala staterna
i Mexico, i norra delen genomskuren af
vändkretsen. 64,138 kvkm. 480,690 inv. (1912), 7,5
pers. på 1 kvkm. Till större delen utgöres staten
af en af stäpper och öknar uppfylld högplatå, i
v. genomdragen af utlöpare från Sierra Madre
occidental. Vattnen i sydvästra delen af Z.
afbördas genom Santiago-floden till Stilla hafvet;
den återstående arealen är afloppslös. Mest
betydande af vattendragen är Agua-naval, som med
öfre delen af sitt lopp tillhör Z. Klimatet är
torrt och på det hela taget hälsosamt, varmt i
dalarna, tempereradt högre uppe på platåerna.
Nederbörden är ringa, och eftersom äfven de
floder, som kunna användas till bevattning, äro få,
står jordbruket ej högt. De vanliga sädesslagen
odlas på ställen, där nederbörden är tillräcklig
därför; odlingen af sockerrör är knuten till de
lägre, varmare dalgångarna och möjliggöres genom
bevattning. Kautschuksamlandet är en ganska
inbringande näringskälla. Som bergverksstat har Z.
dock sin största berömdhet; bland mexikanska
stater intog det länge i detta hänseende främsta
platsen, men sedan början af 1900-talet har
produktionen af metaller gått starkt tillbaka. De
viktigaste grufdistrikten ligga kring städerna Z.,
Fresnillo och Sombrerete. Silfverrikedomen
upptäcktes redan 1546, och många af grufvorna ha
varit bearbetade sedan 1500-talet. Utom silfver
utvinnas äfven guld, kvicksilfver, koppar, järn,
zink, bly, vismut, antimon och salt. Industrien
är föga utvecklad; den omfattar tillverkning af
ylle- och bomullsväfnader samt beredning af
kautschuk. – 2. Hufvudstad i nämnda stat, ligger
2,450 m. ö. h., 520 km. n. v. om staden Mexico.
25,900 inv. (1910). Staden är måleriskt belägen
utmed sluttningen af berget la Bufa, som
innehåller rika malmådror, af hvilka flera varit
bearbetade i öfver 300 år. Bland byggnader
märkas den ståtliga domkyrkan (uppf. 1612–1752).
Stadens betydelse som grufort har i väsentlig
grad minskats, och i jämbredd därmed har
också invånarantalet (1890 ännu omkr. 60,000)
reducerats. 5 km. ö. om Z. ligger klostret
Colegio de Nuestra Señora de Guadelupe med berömdt
bibliotek.
1–2. A. N-d.

Zaccaria [tsa-], A. M. Se B a r n a b i t e r.

Zaccolini [tsakkålmi], Padre Matte o,
italiensk målare, f. 1590 i Cesena, d. 1630 i
Rom, utmärkte sig i perspektivmåleriet, h vari han
skall ha undervisat Domenichino och Poussin.
Han blef munk och ingick i teatinernas orden;
hans förnämsta arbeten finnas i denna ordens
kyrka S. Silvestro på Monte Cavallo. Han skref
också en afhandling om perspektivet. (G-g N.)

Zaccone [sakkå;n], Pierre, fransk romanför-
fattare, f. 1817 i Douai, d. 1895 i Paris, vardt
1835 posttjänsteman i Bretagne och anställdes
1843 i generalpoststyrelsen i Paris, hvarest han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free