- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
663-664

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zabern-affären ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

663

Zader-Zahle

664

sig med e. o. professorn Adolf Zade i Leipzig. -
Fru Z. har utgett några populära monografier af
förtjänst: Caroline (1914), Bettina (1916), Två
systrar. Schillers Lotte och Line (1918) och I
musernas rike (1920; skildringar från Weimar på
Goethes tid), och författat noveller och artiklar i
tidningar och tidskrifter. R-n B-

Zader, Hans Christopher von, forti-
fikationsofficer, f. omkr. 1660 i Pommern, d. 1709
eller 1710, gjorde 1686 en kampanj i Ungern
och bevistade 1688-91 kampanjer i Holland och
vid Rhen samt utnämndes 1691 till ingenjör-
kapten vid Lifgardet och 1700 till generalkvarter-
mästarlöjtnant vid svenska armén i Tyskland. Han
deltog emellertid i descenten på Själland s. å.
och öfvertog efter den sårade Stuart fortifika-
tionsbefälet samt ledde retranchemangets upp-
kastande på Tyberups backe. 1703 placerades
han i Reval med direktion öfver de estländska
befästningarna och ledde sedan fästningsarbetet
vid Reval, där en del nya verk uppfördes enligt
hans förslag. L. Wrson M.

Zadig, William, skulptör, f. 21 juli 1884
i Malmö, studerade efter slutad skolgång i Tek-
niska yrkesskolan där 1901, i Berlin vid konst-
slöjdmuseets skola 1902-08 och en kort tid vid
konstakademien samt 1908-12 i Paris. Han ut-
ställde flera gånger på salongerna där och deltog
äfven 1911 i en separatutställning i Malmö mu-
seum. Han öfverflyttade sedan till Brasilien, där
han 1912-20 var anställd som professor vid Lyceu
de artes e officiös (konstakademien) i Säo Paulo.
Bland större arbeten från denna tid märkes Kristus
och de tolf apostlarna för kyrkan Gonsolacäo och
det nyligen fullbordade monumentet öfver den bra-
silianske nationalskalden och agitatorn Olavo Bilac.
Monumentet, som omfattar flera figurer, är 10 m.
i höjd och 16 i bredd. Konstnären har slutfört det
i Malmö; det är nyligen gjutet i brons i Köpen-
hamn och skall uppställas vintern 1921-22, hvar-
efter Z., som lämnat sin befattning i Säo Paulo,
ämnar bosätta sig i Paris. Under sin senaste
vistelse i Malmö har han utfört några småarbeten
(Arabesk, Anadyomene m. fl.) och porträttbyster
af landshöfdingen Rob. De la Gardie och med.
doktor O. Lövberg. G-g N.

Zado’k (S a d o k). Se F a r i s é e r.

Zado7nsk [sa-; af ry. za, på andra sidan, och
Dow], S a don s k, stad i ryska guv. Yoronesj,
nära floden Tesjevkas utlopp i Don, 85 km. n.
om staden Voronesj. Omkr. 11,000 inv. Vackert
kloster. A. N-d.

Zadonskaja stepj, ry. Se D önska kosac-
kernas land, sp. 724.

Zadunaiskij (Donauöfvergångaren). Se R u m-
j antsev 2, sp. 1150.

Zafar (Z h af ar), landskap och stad. Se S af ar.

Zafarani-öarna. Se Presidio.

Za’ffer, ty. (it. zafffera}} kem. Se Kobolt-
s a f f lör.

Zaganelli [tsa-], italienska målare, två bröder
Bernardino (f. omkr. 1460, d. 1509) och
Francesco (f. omkr. 1465, d. 1531), efter sin
födelseort kallade da Cotignola, tillhörde
skolan i Romagna. Båda synas ha varit lärjungar
af Rondinelli. Francesco var 1505-27 verk-

sam i Ravenna. Ett altarverk af honom, Madonna
med fyra helgon (1518), finns i Ravennas pinakotek.
Berlins museum eger en Bebådelse med helgon
(1509). Arbeten af Z. finnas äfven i Rimini, Forli,
Milano och Parma. Af Bernardino finns en altar-
tafla i karmelitkyrkan i Pavia, dess predella,
S. Sebastians martyrium, förvaras i Londons
National gallery. (G-g N.)

Zagardua (cider). SeGuipúzcoa.

Zagazig, stad. Se S a g a s i g.

Zagoskin, M i c h a i l, rysk lustspels- och roman-
författare, f. 1789 i Pensaguvernementet, d. 1852,
deltog i 1812 års fälttåg, där han blef sårad, blef
tjänsteman vid teaterkanslierna i Petersburg och
Moskva och utnämndes 1831 till chef för Moskvas
teatrar. 1842 blef han chef för Kremls lifrustkam-
mare. En af Rysslands produktivaste författare,
skref han till en början - alltifrån 1815 - en
massa lustspel i vedertagen fransk stil, hvilka,
ehuru i intet afseende märkliga, delvis hade myc-
ket stor framgång. 1829 debuterade Z. som
romanförfattare med romanen Jurij Miloslavskij,
som hade enastående framgång och i ett slag gjorde
sin författare berömd öfver hela Ryssland - den
allmänna förtjusningen förklaras delvis däraf, att
den var Rysslands första historiska roman. Efter
denna följde en rad andra, alla starkt påverkade
af Walter Scott och alla utmärkande sig för flam-
mande patriotism. Af hans produktion har endast
"Jurij Miloslavskij" något så när stått sig mot
tiden och har in i det sista utgjort omtyckt ung-
doms- och folkläsning. A. Kgn.

Zagràb [sä-], Z a gr e b, stad. Se A g ra m.

Zagréu’8 (grek. Zaygevg}, grek. myt., ett bi-
namn för Dionysos (se d. o., sp. 464).

Zaguan (sp., arab.), täckt ingång till ett hus,
förhall. C. G-m.

Zagyva [sa’djva], biflod fr. h. till Ungerns huf-
vudflod Theiss, upprinner på sydsidan af Medves-
berget,, flyter i sydligt lopp v. om Matra, når
låglandet vid Hatvan, där dess riktning blir syd-
östlig, och faller ut strax of vanför Szolnok. Längd
167 km. A. N-d.

Zahle. 1. Nathalie Z., dansk pedagog, f.
11 juni 1827, d. 11 aug. 1913, dotter till prästen
och skalden Sophus Z. (f. 1797, d. 1837), af-
lade redan 1851 exa-
men som institutsföre-
ståndarinna och öfver-
tog 1852 en flickskola,
med hvilken hon sedan
sammanslog resterna af
en annan sådan, och
arbetade upp sin skola
så, att den blef den
mest besökta i Köpen-
hamn (500 lärjungar
1877), och förenade
med den ett stort lä-
roverk, som växte ut
med gymnasie- och lä-
rarinneseminarieaf del-
ningar (en tid äfven en musikskola). Hon upp-
tog redan 1864 gymnastik som läroämne, men
omsatte varsamt, endast småningom, sina skoltankar
i praktiken. Från hennes läroverk utgingo de första
studentskorna, och en mängd lärarinnor fick där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free