- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
665-666

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zahle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

665

Zahle-Zahn

sin utbildning. Sedermera inrättades liknande
skolor rundt om i landet, delvis med förestånda-
rinnor, som varit hennes elever. I Om kvindens
uddannelse her i landet (2 hftn, 1882-83) utveck-
lade hon sina grundtankar om kvinnans inre fri-
görelse genom ökad kunskap; hon ville därmed
göra hustrun jämbördig med den äkta mannen och
i det hela främja kvinnornas oafhängighet genom
att trygga deras förmåga till själfförsörjning. 1885
blef "Nathalie Zahles skole" en själfegande in-
stitution, öfver hvilken Z. dock behöll öfverlednin-
gen till 1900. En minnesvård restes öfver henne
1916 i örstedsparken, i hvars närhet skolan ligger.
Se Th. Moltke, "N. Z. Mit liv. N. Z:s efterladte
papirer", H. Skräm, "N. Z. i sit liv og sin vir-
ken" (bägge 1914), A. Thelin, "N. Z." (1918)
och I. Z. Simesen, "N. Z." (1919).

2. Herluf Z., den föregåendes kusins son,
diplomat,’ f. 14 mars 1873, blef juris kandidat
1897, anställdes 1900 i utrikesministeriet, var
1905-08 legationssekreterare i Stockholm och
1907 sekreterare vid danska delegationen vid
fredskonferensen i Haag. Han blef 1909 kon-
tors- och 1910 departementschef i utrikesministe-
riet samt kammarherre. Sedan 1919 är han en-
voyé i Stockholm samt representerade 1920-21
Danmark vid Nationernas förbunds l:a kon-
gress i Genève, där han var ordf. i en delega-
tion. 1-2. E. Ebg.

Zahle, Karl Theodor, dansk politiker,
konseljpresident, f. 19 jan. 1866 i Roskilde, sko-
makarson, blef 1884 student, 1890 juris kandidat
och 1894 overretssagförer. Z., som slutit sig till
V. Hörups politiska uppfattning, blef 1891 med-
arbetare i "Politiken" och har sedan 1895 oaf-
brutet haft plats i folketinget. Redan 1901 blef
han en af finansutskottets referenter och 1903 ordf.
i nykterhetskommittén. Efter vänsterref ormpar-
tiets sprängning i jan. 1905 blef han ledare för
den radikala gruppen och var som sådan motstån-
dare 1908 till den nya lagskipningsordningen så-
som icke tillräckligt demokratisk och 1910 till den
nya försvarsordningen såsom alltför vidtgående:
hären borde vara en svag polisstyrka, som väl
kunde konstatera, men ej skulle försöka försvara
landets neutralitet. Då försvarsordningen var an-
tagen och ministerchefen Holstein kommit i en skef
ställning till högern, väckte Z. förslag till miss-
troendevotum och blef 20 okt. 1909 själf konselj-
president (och justitieminister), men nödgades
redan juli 1910 träda tillbaka, emedan han gjorde
försök att få försvarsordningen ändrad, och blef
herredsfoged på Möen. Men 21 juni 1913 kom han
åter till styret, tack vare högerns bittra ovilja
mot den egentliga vänstern. Han följdes nu af en
blixtrande tur och kom därigenom att utöfva långt
större inflytande på Danmarks utveckling än som
stod i proportion till hans och de andre minist-
rarnas duglighet. 1915 genomfördes en omfattande
revision af grundlagen (rösträtt för kvinnor, pro-
portionella val till folketinget, af skaffandet af den
privilegierade valrätten till landstinget), 1916 en
liknande af lagskipningsväsendet, 1917 Västindiska
öarnas försäljning, 1918 ordnandet af Islands själf-
styrelse, 1919 löneförhöjning åt statens tjänste-
män, afskaffandet af län och stamhus och aflösning
af den sista återstoden af fästegodsen. Till följd af

Världskriget fick regeringen en snart sagdt obe-
gränsad maktbefogenhet, som den nyttjade, utan
att bekymra sig om de omåttliga utgifter, som
åsamkades statskassan. Medan den inåt kom i
allt större beroende af socialisterna, visade den
utåt, mot Tyskland, en så eftergifvande hållning,
att den ej kunde undgå beskyllning för tyskeri.
Ehuru Z. öppet uttalat, att han skulle lämna plat-
sen med Världskrigets slut, klamrade han sig dock
hårdnackadt fast vid makten, fastän han hade en-
dast några få rösters majoritet i folketinget. Då
denna gick förlorad genom ett par medlemmars af-
fall, kräfde konungen i mars 1920 regeringens af-
skedsansökan, för att nya allmänna val skulle ge
ställningen klarhet, och då regeringen öfvermodigt
vägrade, fick den afsked i alla fall. De följande
valen tillfogade det radikala partiet ett afgörande
nederlag. Därefter har Z. som dess ledare trängts
alldeles i skuggan af 0. Rode. E- EbS-

Zahn [tsän]. 1. Johann Karl Wilhelm
Z., tysk tecknare och konstlärd, f. 1800 i Roden-
burg i Hessen, d. 1871 i Berlin, var son till en
målare, genomgick konstakademien i Kassel, stu-
derade måleri i Paris 1823 och vistades 1824-27
i Rom och Neapel, där han studerade den antika
arkitekturen, hufvudsakligast med afseende på dess
smyckande med målning och plastik. Likaså af-
tecknade han de antika väggmålningarna i Pompeji
och Herculaneum. Han blef professor i Berlin
1829, men reste 1830 åter till Italien och vistades
där i 10 år, sysselsatt med att teckna, göra ut-
gräfningar och anskaffa antikviteter (terrakotta-
bilder, bronser, mynt m. m.). Han tog därjämte
gipsafgjutningar af antika föremål i Neapels mu-
seum. Han besökte också Grekland, hvarefter han
återvände hem och uppställde sina skatter i Ber-
lin. Z. utgaf Neuentdeckte wandgemälde in Pom-
peji (1828), Die schönsten ornamente und merkwur-
digsten gemälde aus Pompeji, Herculaneum und
Stabiä (1828-63), Ornamente aller klassischen
kunstepochen (1832-48; flera uppl.j och Ver-
zierungen aus dem gesamtgebiete der bildenden
kunst (1842-44). Dessa arbeten, hvilka icke blott
återgåfvo teckningen, utan äfven färgen (Z. upp-
fann 1818 en förbättring af den litografiska färg-
trycksmetoden) på de framställda bilderna, ha icke
litet bidragit till kännedomen om antiken samt till
utvecklingen af den moderna ornamentiken och
konstindustrien i Tyskland. Z. studerade äfven
medeltidens ornamentik och arbetade för känne-
domen om renässansen. Han reste 1850-51 i
Frankrike och Nederländerna, särskildt för att stu-
dera miniatyrmålningar i medeltida handskrifter.
- 2. Albert von Z., tysk konstskriftställare, f.
1836 i Leipzig, d. 1873 som rektor vid den af ho-
nom inrättade k. skolan för modellering samt orna-
ment- och mönsterteckning i Dresden, uppsatte 1868
tidskr. "Jahrbiicher ftir kunstwissenschaft" samt
författade Musterbuch fur häusliche kunstarbeiten
(1864-65), Diirers kunstlehre und sein verhältniss
zur renaissance (1866) m. m. 1-2. (G-g N.)

Zahn [tsän], Theodor, tysk evangelisk teo-
log, f. 1838 i Mors, son till pedagogen Franz
Ludwig Z. (f. 1798, d. 1890), blef docent i
Göttingen 1868, verkade sedan 1871 som e. o.
professor där och i Kiel. 1878 kallades han till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free