Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zahle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
673
Zakut-Zaleski
674
han damer a, såsom för det mesta bosatt i Peters-
burg, i mindre mån än förut. Han entledigades
1831, med anledning af åtgärder, som han vidtagit
mot kolerafarsoten i Ryssland, från generalguver-
nörsämbetet och sina öfriga befattningar, lefde där-
efter i sexton års tid såsom privat person, men
återinträdde 1848 i statstjänst som krigs-general-
guvernör öfver moskovska generalguv., hvarjämte
han inkallades i rikskonseljen. Han erhöll afsked
från dessa ämbeten 1859. Z:s brefväxling 1808-
52 finnes utgifven af H. Dubrovin i Ryska hist.
samfundets "Sbornik", d. 73 (1890) och d. 78
(1891), där äfven en biografi öfver honom med-
delas. Jfr "Finsk tidskr.", d. 43 (1897). M. G. S.
Zakut (äfven Zacuto), Moses ben
Mordekai, judisk kabbalist och poet, f. omkr. 1625,
d. 1 okt. 1697 i Mantua, uppges, ehuru osäkert, ha
varit född i Amsterdam. Visst är, att han studerat
där hos rabbinen Morteira och varit studiekamrat
med Spinoza. För vidare talmudiska studier
företog han resor till Posen, var 1645–73 rabbin i
Venezia och därefter i Mantua. Redan i sin
ungdom visade han böjelse för mystiska
grubblerier och blef en af sin tids förnämsta kännare
af den judiska mystiska filosofi, som finns nedlagd
i "Kabbala". Venezia och Mantua blefvo under
hans ledning ansedda säten för dessa studier. Han
skref en hel del liturgiska dikter i kabbalistisk
anda, vidare dikten Toftē ʿārūk eller L’Inferno
Figurato (Toftē = Tofet, jfr Es. 30, 33) med
skildringar af helvetesstraffen (1715, 1744) och
Jesōd ʿōlām ("världens grundläggning"), den
nyhebreiska litteraturens äldsta dramatiska verk, utg.
af A. Berliner (1874). Z. befordrade också den
stora kabbalistiska skriften "Zohar" till trycket
(1663).
H. S. N.
Zakuto (Sakūt), Abraham ben Samuel,
spansk astronom af judisk börd, f. i Salamanca,
d. före 1515, var astronomie professor där under
senare delen af 1400-talet. När judarna fördrefvos
ur Spanien 1492, flydde Z. till Portugal, hvarest
han blef konung Emanuels astronom och kronograf.
Högst i anseende bland hans många arbeten stod
Juchasin (Släktledningar; 1566), ett kronologiskt
verk, i hvilket han framställer den oafbrutna
kedjan af judiska lärde från Mose till 1500. Alla
följande bibliografer och kronologer i den judiska
litteraturen stödja sig på Z. Vidare märkas hans
Almanach perpetuum omnium planetarum motuum
(1502) och hans astronomiska taflor (1496).
L. L.
Zakyntho (grek. Ζάκυνθος, lat. Zacy’nthus, it.
Zante), en af de s. k. Joniska öarna, v. om
Peloponnesos utanför kusten af landskapet Elis, från hvars
västligaste udde den skiljes af ett ungefär 18 km.
bredt sund. Areal något öfver 400 kvkm. De västra
och södra delarna af ön är till stor del uppfyllda af
kalkberg, hvilkas största höjd är 830 m.
Midtlandet är en stor, väl odlad slätt, som utgör en
snart sagdt sammanhängande rad af träd- och
vingårdar, här och där afbruten af ett betes- eller
sädesfält. Den lågt liggande östra kusten
erbjuder med sin yppiga vegetation (oliv-, fikon- och
myrtenträd och andra subtropiska växter) seglaren
en härlig anblick. För sin skönhet och bördighet
har ön af italienarna fått namnet Fior di Levante
("Levantens blomster"). Ön exporterar olja, vin
och i främsta rummet korinter (vissa år
producerades på Z. 1/5 af hela Greklands korintskörd).
Af vulkaniska krafters verksamhet visar ön många
spår och har ofta hemsökts af jordbäfningar, senast
jan.–april 1893, då en hemsk förödelse
framkallades. Redan Herodotos omnämner på öns
sydvästra sida befintliga källor af bergbeck, hvilkas
afkastning ännu i dag tillgodogöres. Z. befolkades
i uräldsta tider af achajer från Peloponnesos och
räknas i de homeriska sångerna till Odysseus’ rike.
Efter att länge ha utgjort en själfständig fristat,
ehuru under växlande inflytande från Aten och
Sparta, kom det under macedonskt och sedan, i
2:a årh. f. Kr., under romerskt välde. Från
Öst-Rom eröfrades det på 1000-talet af normanderna,
bildade sedan 1200-talet (efter det s. k. fjärde
korståget) jämte Kefallenia ett herrskap för familjen
Orsini, sedermera för familjen Tocca, som hade det
i län af huset Anjou i Neapel, och tillhörde från
1300-talet till 1797 Venezia. Därefter delade det
samma öden som de öfriga Joniska öarna. Det långa
venezianska herraväldet har lämnat många spår
efter sig: nästan hela adeln påstår sig härstamma
från Venezia, de högre klasserna tala både
italienska och grekiska, och en stor del af befolkningen
tillhör romersk-katolska kyrkan. Z. har nu likasom
i forntiden blott en enda stad, Zakyntho
(Zante), med omkr. 16,000 inv., hvilken är
belägen på östra kusten och till en del i ruiner efter
senaste jordbäfningar. Ön bildar en egen nomos,
med 42,502 inv. (1907), näst nomos Korfu
den tätast befolkade i Grekland. Se B. Schmidt,
"Die insel Zakynthos" (1899).
A. M. A.
Zala [sala], Szalad, komitat i sydvästra
Ungern, omfattande området s. v. om Balaton-sjön
till Drau. 5,995 kvkm. I v. sträcka sig hitin
utlöpare från de steiermarkska alperna; eljest är
landet mestadels en vågformig slätt med svag
lutning mot s. ö. Komitatets vatten afbördas dels
genom Mur till Donau, dels genom Zala till
Balaton-sjön. Mellan Mur och Drau befinner sig
det fruktbara och folkrika landskapet Muraköz
(ty. Mur-insel). Af säd odlas mest hvete, råg och
majs. Vingårdarnas areal utgjorde 1903 18,196 har.
Skogsarealen (mest ek och bok) var s. å. 147,174
har. Fisket i Balaton-sjön är ansenligt. Af
befolkningen, 466,333 pers. (1910), voro s. å. 74,5 proc.
ungrare och 92,9 proc. romerska katoliker. A. N-d.
Zalaegerszeg [sa’la-e’gerseg] l.
Szalaegerszeg, stad i ungerska komitatet Zala, vid floden
Zala (till Balaton-sjön), 25 km. s. ö. om
Steinamanger. 10,844 inv. (1910), mest katolska
ungrare. Kreatursmarknad.
A. N-d.
Zaleski [sa-], Jozéf Bogdan, polsk skald, f.
1802 i Ukraina, d. (blind) 1886 i Villepreux
nära Paris, tillbragte hela sin ungdom i Ukraina,
hvarvid han under flera år för sin hälsas skull
var inackorderad hos en enkel lillrysk bonde på
stäppen. Han blef student i Warschau 1820, debu-
terade där som skald med en mängd romantiska
smådikter (samlade i Dumy 1822), som i ett slag
förvärfvade honom enorm popularitet, som han
sedan lifvet igenom behöll. Han lefde därpå
några år som informator i en del polska adels-
familjer, tog verksam del i resningen 1830, inval-
des i polska riksdagen och utmärkte sig som officer
vid nationalarmén. Efter Warschaus fall 1831 emi-
grerade han till Paris och deltog där med Mickie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
