- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
677-678

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaleszczyki ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

677

Zaluzianskia-Zamojski

678

i Nancy och Jablonowski-akademien i Leipzig,
han understödde Konarski vid utgifningen af "Vo-
1’umina legum" etc. Äfven själf uppträdde Z.
som författare (lärda skrifter, skådespel, dikter,
bl. a. en versifierad autobiografi). - Z:s äldre
broder Andrzej Stanislaw Kostka (f.
1694, d. 1758), under August II utnämnd till
biskop af Piock, slöt sig liksom brodern 1733 till
Stanislaus Leszczynski, men försonade sig med
August III, blef kronkansler (1735-47), biskop af
Kulm och Krakau och akademikansler. Han ut-
öfvade stort mecenatskap och hjälpte brodern vid
upprättandet af dennes bibliotek, l o. 2. A. Kgn.

Zaluzianskia Schmidt, Nycterinia, bot., ett
släkte af örter och halfbuskar, hörande till fam.
Scrophulariaceo, underfam. Antirrhinoideæ, och
hemmahörande i sydligaste Afrika. Den långpipiga
blomkronan är nästan aktinomorf. Endast 2 stån-
dare äro fullt utvecklade. Som prydnadsväxt odlas
ej sällan i trädgårdarna Z. capensis, med på in-
sidan hvita, på utsidan mörkt färgade blommor,
som äro slutna om dagen, men öppna på natten och
utveckla då en härlig vaniljdoft. G- L-m.

Zama, stad i Numidien, låg omkr. 5 dags-
marscher v. om Kartago. I närheten af Z., vid
en v. om Sicca belägen ort, som af Livius kallas
Naraggara (på gränsen mellan Tunisien och
Algeriet), stod 19 okt. (eller sannolikt redan på
våren) 202 den strid mellan Scipio och Kanni-
bal, genom hvilken 2:a puniska krigets utgång af-
gjordes. Staden var senare Jubas (se d. o.)
konungasäte. B. Tdh.*

Zamahsari, Abù-1-Käsim ibn Örnar,
arabisk ¾lolog och teolog, f. 1074 i Zamahsar i
Chiva, d. 1143, gjorde i sin ungdom långa
studieresor och uppehöll sig särskildt en längre
tid i Mekka under sin vallfart dit. Z., hvars
modersmål var persiska, förvärfvade en så utom-
ordentlig insikt i arabiska, att han kan räknas
till en af de allra förnämsta auktoriteterna på
den arabiska filologiens område. Som teolog höll
han sig strängt till den mutazilitiska riktningen
(se Islam, sp. 920) och är därför af särskildt
intresse för oss, som tack vare motståndarnas
fanatism ej ha så många litterära alster af denna
riktning i behåll. Bland hans skrifter märkas
Al-kaèsäf min hakä3ik at-tanzll (Afslöjaren af
uppenbarelsens sanningar), berömd korankommen-
tar, där han gett sin teol. åskådning fullt uttryck
(utg. af W. Nassau Lees m. fl. i 2 bd, Calcutta,
1856), Al-mufassal, lärobok i arabiska språkets
grammatik, klassisk genom sin klarhet och preg-
nans (utg. af Broch; 2:a uppl. 1879), Muqaddimat
al-adab (Prolegomena till den sköna litteraturen),
ett på persiska affattadt lexikon öfver arabiska
språket (utg. af J. G. Wetzstein, "Samachscharii
lexicon", i 2 bd 1844), ett annat lexikaliskt
arbete på arabiska Asas al-balä</a (retorikens
fundament); ett geografiskt lexikon (utg. af T.
G. J. Juynboll och M. Salverda de Gra ve; "Za-
machscharii lexicon geographicum", 1856). Z.
var äfven själf verksam som skönlitterär författare,
bl. a. till de berömda Atwäk adh-dhahab (Guld-
halsbanden; "Samachscharis goldene halsbänder",
utg. med arab. text och ty. of v. af J. von
Hammer, 1835). H. S. N.

Zambesi, flod. Se Sam bes i.

Zambesia. Se Brittiska Sambesi.

Zambo [tha½bå], sp. Se Samboer.

Zambönis stapel. Se Galvaniskt ele-
ment, sp. 664.

Zamenhof [-håf], Ludvig, polsk språkman,
upphofsman till det konstgjorda språket
esperanto (se d. o.), f. 15 dec. 1859 i Białystok,
d. 14 april 1917 i Warschau, son till en
läroverkslärare, blef 1886 med. doktor och praktiserade
som ögonläkare i Warschau. Tidigt kom han till
den öfvertygelsen, att stridigheterna mellan de
olika nationerna i hans födelsestad till stor del
berodde på missförstånd, orsakadt af
språkolikheten, och han grep sig an med att söka afhjälpa
detta missförhållande genom att utarbeta ett
internationellt hjälpspråk; det blef esperanto, som
framlades för offentligheten 1887.

Zamindari. Se Indien, sp. 521.

Zamioströbus Endlicher, bot. paleont., proviso-
risk benämning på sådana fossila cykadókottar,
hvilka till sin byggnad synas erinra om de nu
lefvande släktena Zamia och Encephalartos. A. G. N.

Zamftes Brongn., bot. paleont., fossila blad af
cykadofyter, särskildt vanliga inom jurasystemet.
Bladen äro parbladiga med jämbreda eller lan-
settlika, flernerviga småblad, som äro fästa med
af rundad bas på bladspindelns öfre sida. Den
systematiska ställningen är osäker; det vanligaste
slaget af Zamites-blad har dock ansetts tillhöra
Williamsonia (se d. o.). T. G. H-e.

Zammäru, babylonisk sångarprästklass. Se B a-
by lon i en, sp. 582.

Zamorjski [sa-] 1. Zamoyski, gammal polsk
adlig ätt, som har utbredt sig i Polen, Ryssland,
Galizien och Posen samt eger stora gods. En gren af
ätten upphöjdes 1791
i österrikiskt grefligt
stånd. 1. J an S z a-
riusz Z., fältherre
och statsman, f. l april
1541 i Skokow, pala-
tinatet Kulm, d. 3 juni
1605 i Zainosc, stude-
rade i Paris och Pa-
dua samt återvände
1565 till sitt fädernes-
land, där han af Sigis-
mund II August an-
vändes i statens tjänst
och blef i många fall
hans lärjunge. Aristo-
krat af renaste vatten, ökade han sitt stånds in-
flytande, i synnerhet vid konungavalen, i hvilka
från denna tid hvarje adelsman egde rätt att taga
del. Han var förbittrad fiende till österrikiska huset,
hvars planer han ansåg farliga för Polen och dess
aristokratiska institutioner. Han medverkade till
Henriks af Valois utkörande (1573) och afgjorde
i främsta rummet Stefan Báthorys (1575) och den
svenske prinsen Sigismunds (1587) upphöjelse på
polska tronen. Han blef storkansler och 1580 stor-
kronfältherre. Sina största lagrar som fältherre
skar han under Stefan Báthorys regering i kriget
mot ryssarna och ökade dem under Sigismund i
fejderna mot turkar och tatarer i s. och mot sven-
skarna i Livland, sedan unionen mellan Polen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free