Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zaleszczyki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
679
Zamolxis -Zamosc
680
Sverige blifvit upplöst. Han tvang Karl Gyllen-
hielm och Jakob De la Gardie att uppge Wolmar
(1601), eröfrade Wittensten (1B02) och lade Liv-
land ånyo under polskt välde. Han råkade i hetsig
brefväxling med hertig Karl och utmanade slutli-
gen denne till envig, men hertigen afslog (10 juli
1602) utmaningen i kraftiga uttryck och lofvaåe,
att han skulle smörja Z. med käppen. I slutet af
1602 lämnades öfverbefälet åt Chodkiewicz. Själf
en mycket bildad, t. o. m. lärd man, var Z. bland
sina samtida i Polen den störste gynnaren af alla
vetenskapliga sträfvanden. I den af honom grund-
lagda och befästa staden Zamosc (som till 1820
var majorat) inrättade han 1594 en akademi med
värdefullt bibliotek. Han skref själf flera arbeten,
bl. a. De senatu romano (1563) och Testamentum
Joannis Zamori (1606). Åtskilliga af Z:s bref publi-
cerade J. Chr. Liinig i "Literæ procerum Europas"
(1712). Z. egde ofantlig förmögenhet och ut-
rustade mer än en gång på egen bekostnad en
armé emot fienden. I sitt tredje gifte (1583) äk-
tade han konung Báthorys brorsdotter Griseldis. -
2. Andrzej Z., grefve, f. 1716, d. 1792, läm-
nade 1754 som generalmajor Sachsens tjänst, var
1764-67 polsk kronstorkansler och ordnade på
uppdrag af 1776 års riksdag en lagsamling (Zbiór
praw sadowych; tryckt på hans egen bekostnad i
3 bd 1778), hvari han häfdade tredje ståndets rät-
tigheter och föreslog afskaffandet af åtskilliga miss-
bruk. Arbetet förkastades af 1780 års riksdag och
brändes af bödeln, men dess idéer vunno erkän-
nande i 1791 års författning. 1791 erhöll Z. för
sig och sin familj österrikisk greflig värdighet. -
3. Andrzej Z., grefve, den föregåendes son-
son, f. 1800, d. 1874, var vid utbrottet af 1830
års revolution chef för jordbruks- och handelsafdel-
ningen af inrikesministeriet och en del af år 1831
inrikesminister samt sökte stämma Metternich för
polackerna, naturligtvis utan att lyckas. Efter
revolutionens undertryckande egnade han sig åt
socialt arbete; han upphäfde lifegenskapen på sina
gods, inrättade skolor och uppsatte 1842 en tid-
skrift i landthushållning, som föranledde bildandet
af ett landthushållningssällskap. Då detta började
fullfölja politiska syften och Z. framstod som en af
ledarna för aktionspolitiken, upphäfdes det 1862,
hvarjämte Z. förvisades från Polen. 1. Hjr.
Za’molxis eller Zalmoxis (grek. Zá^o½ig
1. ZáÅfto½is), religiös och sedlig reformator hos
geterna, ett folkslag i det forna Tracien, säges ha
varit slaf hos Pythagoras och efter sin frigifning
återvändt till sina halfvilda landsmän, bland hvilka
han sökte sprida sin mästares odödlighetslära och
därmed sammanhängande etiska och teosofiska
åskådningssätt. Han skulle således ha lefvat i 6:e
årh. f. Kr. Efter sin död hedrades han med
gudomlig dyrkan, hvari äfven människooffer in-
gingo. Herodotos, som meddelar dessa uppgifter,
håller emellertid för troligt, att Z. i själf va verket
lefvat långt före Pythagoras. Z:s hela historia
är insvept i dunkel. A. M. A.
Zamora [thamåra]. 1. Provins i Spanien, i den
forna prov. Leon, vid gränsen mot Portugal. 10,615
kvkm. 262,986 inv. (1919). Z. utgör en del af
Gamla Kastiliens högslätt, som en gång bildat en
» nu af floderosionen utjämnad bergskedja af kar-
bonisk ålder. Vecken löpa inom prov. från s.
till n.? men genom brott längs i väst-östlig rikt-
ning gående linjer ha bildats lösryckta bergpar-
tier, s. k. horstberg, som stryka tvärs öfver prov.
från v. till ö., sålunda Sierra de Pena Negra på
gränsen mot prov. Leon och Sierra de la Culebra
(med M. Mugo, 1,738 m.) s. därom. Hufvudflod
är Duero, som genomflyter de sydliga delarna af
prov. och därefter på en sträcka bildar gräns mot
Portugal; dess mest betydande bifloder äro Ara-
duey och Esla fr. h. och Guarena fr. v. Särskildt
bördiga med betydande hveteodling äro slätterna
kring Esla. I de högländtare trakterna är kreaturs-
afveln (merinosfår) ansenlig. Industrien (mest ylle-
väfverier) står däremot på en låg ståndpunkt. -
2. Hufvudstad i nämnda prov., belägen på högra
stranden af Duero, 62 km. n. om Salamanca.
Omkr. 19,000 inv. (1920). Staden är biskopssäte
och har en liten, men vacker senromansk katedral
med den helige Ildefonsos graf. Förfallna fäst-
ningsverk omge staden, ett vittne om dess forna
strategiska betydelse. - Under den äldre medel-
tiden, då kristna och muhammedaner kämpade om
besittningen af norra Spanien, var Z., såsom be-
lägen på Dueros norra strand, en mycket omstridd
ort. Det togs af morerna 712, men återtogs redan
748 af Alfons I af Asturien. Ferdinand I gaf
staden 1061 åt sin dotter Urraca; dennas broder
Sancho sökte komma i besittning af densamma, men
utan resultat, ehuru till belägringshären hörde den
berömde Kuy Diaz de Vivar (El Cid Campeador).
- 3. Provins i Venezuela, i v. begränsad af
Cordillera di Merida och i ö. af Orinocos biflod
Apure. Närmast bergen i v. finnas täta ursko-
gar; i öfrigt är prov. en jämförelsevis rikt be-
vattnad, men föga uppodlad grässlätt. Träd-
vegetation förekommer rikligare utmed de åt ö.
och s. ö., mot Apure, rinnande vattendragen.
Areal 35,200 kvkm. 75,580 inv. (1918). Hufvud-
stad är Barinas. 1-3. A. N-d.
Zamora [thamåra], Antonio de, spansk dra-
matiker och skald, f. omkr. 1660 i Madrid, d.
omkr. 1740. En "romance de arte mayor" med
titel Epinicio métrico. Prosphonema numer o ådrog
honom Filip V:s uppmärksamhet och förvärfvade
honom hoftjänst. Därunder skref han åtskilliga
dramer för el Coliseo de Buen Retiro, och 1717
utgaf han en uppl. af Calderóns "Autos". 1734
publicerade Z. en dramatisk antologi, "Ameno
jardin de comedias", innehållande 14 komedier.
Z. tog Galderón till mönster och skref en mycken-
het dramer, komedier och äfven ren lyrik. Hans
förnämsta arbeten äro Mazariegos y Monsalves,
El convidado de piedra, Cada uno es linaje aparte,
y los Mazas de Aragón, La dejensa de Cremona
och Siempre hay que envidiar amando samt El
hechizado por fuerza, som ännu på 1900-talet
gått öfver spanska scenen. I "Biblioteca de
autores espanoles" (bd 49) af Rivadeneira finns
en del af Z:s dramatiska arbeten intagen. Ad. H-n.
Zamość [samoʃtj] l. Samosjtie, stad i
polska guv. Lublin, vid Wieprz’ biflod Labunka,
76 km. s. ö. om staden Lublin. Omkr. 14,000 inv.
Möbelfabrikation. Z. var tidigare fästning; det
besköts förgäfves af svenskarna 17–20 febr. 1656
och intogs med storm af Poniatowski 1809, men
gaf sig 1813 till ryssarna. I febr. 1831
belägrades Z. förgäfves af dem, och i okt. s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
