- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
723-724

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zeitschrift des vereins für volkskunde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

723

Zen-Zenker

724

verkan. Muhammedanerna tillskrifva det underbar
kraft i såväl fysiskt som moraliskt och religiöst hän-
seende, och det drickes af pilgrimerna under hela
uppehållet i Mekka. Tappadt på småflaskor, expor-
teras det till alla delar af den muhammedanska
världen. Zemzemvatten har hemförts till Europa af
holländske orientalisten Snouck Hurgronje och har
kemiskt analyserats af holländaren P. van Rom-
burgh (se hans uppsats "L’eau du puits Zem-
zem à la Mecque", i "Recueil des travaux chimi-
ques des Pays-Bas", V, 1886). Se K a b a, sp.
510, och M e k k a, sp. 8. H. S. N.

Zen, japansk sekt. Se bd XII, sp. 1459.

Zenaga, språket i Senegambien. Se H a m i t i-
sk a sp rå k, sp. 1231.

Zenäle [tse-], Bernardino (eg. B. M a r-
tini), italiensk målare, f. 1436 i Treviglio
nära Milano, d. 1526, var lärjunge till Vincenzo
Foppa och arbetade ofta tills, med Butinone
(ett altarverk i Treviglio 1485 m. fl.). Som arki-
tekt anses Z. ha varit Bramantes lärjunge eller
efterföljare. O. B. N. (G-g N.)

Zenana-mission (af pers. zänanä’, den särskilda
våningen för kvinnorna, "harem", i muhamme-
danska hus i Indien, af zän, kvinna), den mis-
sionsverksamhet, som riktas på de infödda in-
diska kvinnornas omvändelse till kristendomen. Jfr
Mission, sp. 673. (B. S-e.)

Zend, Zend-avestiska, språkv. Se
Avestiska.

Zend-aversta. Se Avesta.

Zende-rud, flod. Se Sende-rud.

Zendjän, stad. Se Sen d j an.

Zendjirli. Se Sendschirli.

Zendolog [-låg], kännare af zendspråket. Se
Avestiska.

Zendrini [tsen-], Bernardino, italiensk lyri-
ker, öfversättare och kritiker, f. 1839 i Bergamo, d.
1879 i Palermo, uppfostrades i tyska Schweiz och
promoverades 1861 till juris doktor i Pavia med en
mycket uppmärksammad af handling om "en fri
kyrka i en fri stat", men öfvergaf den juridiska
banan och antog 1862 lärarplatsen i italienska vid
lyceet i Como, hvilken anställning han 1865 utbytte
mot en dylik i Ferrara. Z. utgaf 1865 sin fram-
stående öfversättning af Heines "Buch der lieder"
("II canzoniere di Enrico Heine"; 3:e förbättrade
uppl. 1879) och beredde därigenom den tyske skal-
den ett stort insteg hos Italiens vittra värld. Han
kallades till professor i tyska litteraturen vid uni-
versitetet i Padua och öfvertog 1875 en professur
uti italienska språket och litteraturen vid Palermos
universitet. 1871 utgaf Z. sina egna dikter, Prime
poesie, som visar honom som en formskicklig lyri-
ker. I kritiska och andra skrifter (bl. a. i "Nuova
antologia") utmärkte han sig för sin prosastil och
sina skarpa omdömen. Z:s Opere complete utgåfvos
i 6 bd 1881-86.

Zenea, Juan Clemente, kubansk skald, f.
1834 i Bayamo, fusiljerad 1871 i Habana på

grund af sin anslutning till insurrektionen under
espedes. Z:s publicerade arbeten äro: Cantos de
la tärde, Poesias varias, elegien Fidelia, Traduc-
ciones, En dias de esclavitud och Diario de un
martir, hvilka utmärkas af ren diktion och ly-
sande stil. Ad. H-n.
Zenger, G r i g o r i j, rysk statsman och filolog,

f. 1853, blef fäst vid Petersburgs universitet, inne-
hade sedan högre pedagogiska poster i Polen och
var 1902-04 undervisningsminister. Han för-
beredde under sin ministertid en rysk skol- och
universitetsreform, men blef afskedad, innan den
hunnit genomföras. Z. har utgett en rad af h. på
latin och publicerade under sin ministertid en
volym of v. till latin af ryska och andra europeiska
skalder. A. Kgn.

Zengg [ts-], S en j 1. Segnia, stad i Jugo-
Slavien, vid foten af Velebit-bergen, där de brant
stupa ned mot Canale della Morlacca, 53 km.
s. ö. om Fiume. Omkr. 3,400 inv. Säte för
en katolsk biskop. Handel med spannmål, salt och
tobak. A. N-d.

Zènit (sp. cenit, uppkommet genom felläsning af
arab. semt, hufvud), astron., den punkt på himla-
hvalfvet, som är lodrätt öfver vårt hufvud, mot-
sats: n a dir (se d. o.). - Zenitällinje,
lodlinje (se Tyngd). - Zenital kartpro-
jektion. Se Kartprojektion. - Zenit-
distans för en himlakropp (eller för ett ter-
restert föremål) kallas vinkelafståndet mellan
himlakroppen och zenit, räknadt utefter himla-
kroppens höjdcirkel. Zenitdistansen är komple-
mentet till höjden. - Zenitpunkt benämnes
den punkt eller den afläsning på en graderad
vertikal cirkel (t. ex. på en vertikal- eller meri-
diancirkel), som motsvarar tubens eller instrumen-
tets synlinjes (optiska axels) riktning mot zenit.
Man kan bestämma denna afläsning, såsom det vid
meridiancirkeln är öfligt, genom observationer med
s. k. kvicksilverhorisont, hvarmed menas ett kärl
med kvicksilfver, som ställes under instrumentet.
Kikaren riktas vid bestämningen nedåt mot kvick-
silfrets horisontala, speglande yta. Belyses nu in-
strumentets hårkors, hvilket kan ske genom en öpp-
ning i kikarens okulardel, så går ljuset från det
belysta hårkorset genom tubens objektiv till kvick-
silfverytan och reflekteras mot denna för att ännu
en gång på återväg passera genom objektivet samt
bildar då i närheten af det belysta hårkorset en
spegelbild af detsamma. Man inställer nu ki-
karen så, att denna spegelbild sammanfaller
med hårkorset själft. Afläsningen på instrumen-
tets höjdcirkel för detta läge af tuben, eller
den s. k. nadirpunkten, skiljer sig med
180° från zenitpunkten. - Zenitsektor. Se
Sektor 2. - Zenitteleskop. Se Astro-
nomiska instrument, sp. 293. K.B. (B-d.)

Zenital, som har afseende på zenit (se d. o.).

ZenitiS, Olof, jurist, f. 16 febr. 1772 å Los,
Hälsingland, d. 12 jan. 1836 i Stockholm, blef
1894 filos. magister i Uppsala, ingick sedermera,
efter aflagd juridisk examen, i Svea hofrätt, där
han befordrades till fiskal, samt utnämndes 1805
till assessor i Kommerskollegium och 1813 till kom-
merseråd. 1811 utsågs han till arbetande led. i
lagkommittén (se d. o.) och medverkade sedan i
denna egenskap med framstående skicklighet och
outtröttligt nit till kommitténs bekanta civillags-
och kriminallagsförslag. 1818 blef han juris he-
dersdoktor i Uppsala. C. G. Bj.

Zenker [tse’n-], Friedrich Albert von,
tysk patologisk anatom, f. 1825 i Dresden, d. 1898,
blef 1855 professor i patologisk anatomi i Dresden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free