Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zenon. 1. Z. från Elea - Zenon. 2. Z. från Kition - Zenon. 3. Z. från Sidon - Zenon. 4. Z. från Tarsos - Zenon, östromersk kejsare - Zensile, skpsb. Se Galär, sp. 679 - Zenta, stad i Jugo-Slavien - Zentralverein für handelsgeographie - Zeolitgruppen, miner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Zenon-Zeolitgruppen
736
under tiden har sköldpaddan hunnit ett stycke;
innan han sprungit detta, har den ytterligare
krupit ett stycke o. s. v. Han kommer denna
närmare och närmare, men hinner aldrig fullt
upp den. Att han i verkligheten utan svårighet
springer om den, visar, hur motsägande och där-
för orimlig rörelsen är. - Snarlik är tanken i
Z:s andra argument mot rörelsen. Man kan aldrig,
resonerar han, röra sig från en punkt i rummet
till en annan, ty först måste man gå halfva vägen,
men dessförinnan hälften däraf, dessförinnan en
ännu mindre hälft o. s. v, i det oändliga. Felet
i Z:s tankegång är härvid det, att han förbiser
rummets kontinuerliga karaktär och förblandar en
möjlig delning i det oändliga med en verklig sådan
delning. -. "Den flygande pilen hvilar", ty den
befinner sig i hvarje ögonblick på en viss plats,
men att det göra är motsatsen till rörelse. Här-
emot må genmälas, att ett föremål i rörelse aldrig
befinner sig stilla på en punkt, utan i kontinuerlig
öfvergång mellan två punkter. - Om ett före-
mål A rör sig i riktning mot ett annat föremål B,
som står stilla, och ett urspr. lika långt från A
beläget tredje föremål C rör sig i alldeles motsatt
riktning, öfvervinner A de i båda fallen lika af-
stånden på olika långa tider, rör sig på en gång
med en viss hastighet och dubbelt så fort. Här-
vid förbiser Z., att en rörelses hastighet är något
relativt. - 3. Mot sinneskvaliteterna. Ett sädes-
korn, som faller mot marken, åstadkommer intet
buller, huru kan då en skofvel sädeskorn göra det?
Är icke detta att antaga, att 10,000 nollor skulle
tillsammans bilda en reell storhet? Problemet är
först löst af den moderna sinnespsykologien, som
uppvisat, att ett sinnesirritament måste ega en
viss styrka för att väcka en medveten förnimmelse.
2. Z. frånKitionpå Cypern, stoiska sko-
lans (se d. o. och S to a) grundläggare, f. omkr.
336 f. Kr., d. omkr. 264 f. Kr., kom 344 till
Aten och grundlade före 300 f. Kr. sin egen
filosofiska skola. Han slutade vid hög ålder sitt
lif genom själfmord. Han aktades högt af atenarna
för sitt sedligt stränga lif, som erinrade om So-
krates, och efter hans död reste de ett minnes-
märke till hans ära. Jfr A. C. Pearson, "Frag-
ments of Z. and Cleanthes" (1891), Weigoldt,
"Z." (1872), och E. Wellmann, "Die philosophie
des stoikers Z." (1873).
3. Z. från Sidon, en af representanterna
för epikureiska skolan (se E p i k u r o s), f. omkr.
150 f. Kr., uppträdde som filosofisk lärare i Aten,
där Cicero hörde honom.
4. Z. från Tarsos efterträdde 209 f. Kr.
Chrysippos som ledare af stoiska skolan (se
d. o.). l-4. S-e.
Zenon (grek. Ztfvcor, lat. Zèno), östromersk kej-
sare, d. 491, var en förnäm isaurier, som af Leo I
upphöjts till gemål åt hans dotter Ariadne, patricier
och chef för lif vakten m. m. Leo lämnade tronen
åt sin unge dotterson Leo II, men Z. bedref, att
äfven han själf 474 kröntes såsom kejsare och
medregent, och intog ensam tronen, då hans son
inom kort afled. Z. blef 475 fördrifven af Leo I:s
svåger Basiliskos och tog sin tillflykt till sitt
asiatiska hemland, men Basiliskos’ grymhet och
oduglighet gjorde hans välde hatadt, och Z. kunde
477 återtaga makten. Äfven sedermera hotades
hans tron af flera oroligheter, föranledda bl. a. af
teologiska tvister, i hvilka Z. ingrep i syfte att
försona monofysiterna med ortodoxien. Hans för-
eningsdekret, "henotikon" (se d. o.), utfärdadt
482, vann icke anslutning af någotdera partiet.
Såsom de östromerske statsmännen i allmänhet ut-
märkte Z. sig för en mer slug än kraftig diplo-
mati, hvars mästerverk var att förmå de mäktige
östgoterna att lämna Donauländerna och Balkan-
halfön för att i kejsarens namn störta Odovakars
välde i Italien. L. S.
Zensile, skpsb. Se Galär, sp. 679.
Zenta, stad i Jugo-Slavien, på högra stranden af
Theiss, 36 km. s. om ungerska staden Szeged.
29,666 inv. (1910), till större delen ungrare,
endast omkr. 2,500 serber. Handel med landt-
mannaprodukter. Staden är historiskt bekant genom
den af görande seger, som prins Eugen af Savo-
jen 11 sept. 1697 där vann öfver Mustafa II:s
armé. A. N-d.
Zentralverein fur handelsgeographie [tsentral-
fera’jn]. Se Handelsgeografi, sp. 1330.
Zeolitgruppen, miner. Dithörande mineral smälta
under kokning, då de upphettas, hvilken egenskap
gaf svenske mineralogen Cronstedt 1756 anledning
att sammanfatta mineral med denna egenskap
under namn af zeoliter (af grek. zefo, jag
kokar, och Wthos, sten). Sedermera ha flera så-
dana mineral efter hand blifvit upptäckta och
förda hit. Ett annat karakteristiskt förhållande
för zeoliterna är, att de lätt sönderdelas af syra
under afskiljande af geléartad kiselsyra. De äro
vanligen utbildade i vackra, hvita kristaller, sit-
tande i blåsrum och ihåligheter af eruptiva berg-
arter, och anses vara bildade genom dekomposition
af fältspater. På grund af den icke obetydliga
vattenhalten är deras eg. v. låg, vanligen omkr.
2,2, och hårdheten obetydlig, vanligen 3,5-5,o.
Till sin kemiska sammansättning äro zeoliterna
vattenhaltiga aluminiumsilikat af alkalimetallerna,
kalium och natrium samt kalcium, antingen en-
samma eller flera på en gång. Vid upphettning
afge dessa mineral småningom sin vattenhalt och
förlora därvid sin kristallglans samt bli matta och
färglösa; vattnet kan emellertid åter upptas, och
då återfår mineralet de ursprungliga egenskaper,
som det förlorade vid upphettningen. Man har
förr ansett vattnet ingå som konstitutionsvatten och ’
kristall vatten, men nyare undersökningar göra det
sannolikare, att detsamma antingen förefinnes i
fast lösning eller som adsorberadt. I zeoliterna
äro de olika beståndsdelarna tämligen löst bundna;
vattnet kan ersättas af ammoniak, etylalkohol och
andra substanser, baserna kunna mycket lätt ut-
bytas, kalk och natron mot kali och vice versa.
Man anser, att i markytan finnas mineralämnen
af liknande kemisk beskaffenhet som zeoliterna,
och tillskrifver dem stor betydelse för utbytet af
baser, kali och ammoniak, i åkerjorden. Man har
framställt åtskilliga konstgjorda zeoliter, och däraf
har en produkt, benämnd permutit (se d. o.
Suppl.), i flera afseenden fått praktisk betydelse.
Till gruppen räknas analcim, laumontit, natrolit,
skolecit, stilbit, desmin, thomsonit, gismondin, cha-
basit, phakolit, levyn, zeagonit, phillipsit, harmo-
tom, brewsterit och flera andra, som utgöra varie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
