Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zolkiew ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Zollschantz-Zon-expropriation
824
d. 1788, blef 1758 pastor vid reformerta försam-
lingen i Leipzig, där han stannade till sin död.
Z., som var en af upplysningstidens förgrunds-
figurer, var mycket uppburen för sitt manliga och
människovänliga väsen samt berömd som andlig
vältalare. Hans pre-
dikningar äro väsent-
ligen etiskt inriktade,
belysande hvardagslif-
vets förhållanden. Z.
var icke blott gärna
hörd, utan var äfven
mycket läst. Ef ter hans
död utkommo hans sam-
lade predikningar i 15
bd (1798-1804). Lif-
ligt intresserad för
gudstjänstlivet, skänk-
te han sin församling
1766 en ny psalmbok,
Neues gesangbuch öder
sammlung der besten geistlichen Heder und gesänge,
som mångenstädes på sin tid togs till förebild, samt
1777 en ny gudstjänstordning, Anreden und gebete
bei dem gemeinschajtlichen und auch dem Mus-
lichen gottesdienste. 1785 utgaf han Andachts-
iibungen und gebete zum privatgebrauch, som vann
stor spridning. E. M. R.
Zollschantz [tså’11-]. Se Tullskansen.
Zollverein [tsåaiferajn], ty. Se Tyska tull-
föreningen.
Zolotjev, rysk stad. Se S o l o t j e v.
Zolotnik [salatni’k], ry. Se Skålpund.
Zólyom [så’jåm], stad och komitat. Se A 11-
sohl och Soh 1.
Zoma rabba, hebr. Se Försoningsfesten.
Zomba. Se Brittiska Central-Afrika.
Zombor [så’mbår], S om b or, stad i förutva-
rande ungerska komitatet Bács-Bodrog, nu i Jugo-
slavien, nära Ferencs- 1. Bácskanalen, som förenar
Theiss med Donau, 56 km. s. v. om Maria-
Theresiopel. 30,593 inv. (1910), däraf omkr. 70
proc. romersk-katolska serber, 20 proc. ungrare
och 4 proc. tyskar. Angkvarnar, spannmåls- och
kreaturshandel. A. N-d.
Zon (grek. zöne, lat. zona, gördel, bälte). 1.
Mat., hvarje af två parallella cirklar begrän-
sad del af en sfärs yta. Tänker man sig den
ena cirkeln bli oändligt liten eller sammandraga
sig till en punkt på sfären, öfvergår zonen i hvad
man kallar en kalott. Denna indelning af
sfären kommer till användning dels för himmels-
sfären (se Zonobservationer), dels för
jordsfäroiden, som man plägar tänka sig indelad i
fem "bälten" ("jordbälten"): den heta zonen,
mellan tropikerna, de två tempererade zo-
nerna, mellan tropikerna och polkretsarna, samt de
två kalla zonerna, "kalotterna", mellan hvar
och en af jordpolerna och närmaste polkrets
(se vidare Tropik och Växtgeografi). -
2. Geol., den lägsta - och således i vertikalt mått
minsta - underafdelning i en geologisk lagerserie,
som kan särskiljas på grund af förändringar i den
fauna eller flora, som är bevarad fossil i densamma.
De olika afdelningarna indelas på olika sätt efter
olika ledfossil (se d. o.). I Sveriges sedimentära
bildningar finnas i kambrium synnerligen detalje-
rade zonindelningar grundade på trilobiter som led-
fossil, i Skånes ordovicium och öfversilur (gut-
nium) grundade på graptoliter och i Skånes sten-
kolsförande bildningar på den fossila floran och i
de postglaciala lagren genom några i dem löre-
kommande trädarter (se Aspzonen, Björk-
zonen. Suppl., Dryaszonen, Ekzonen,
Granzonen och Tallzonen). I Sverige
använder man stundom uttrycket "lag med" i
st. f. "zon med". Ett klassiskt exempel på en
noggrann zonindelning är Quenstedts indelning af
den schwabiska juran väsentligen efter ammoniter.
Juraformationens tre hufvudafdelningar indelades
hvardera i 6 zoner, benämnda från a till £. För det
tidsafsnitt, som motsvarar en zon, har icke någon
bestämd term vunnit burskap. - 3. Krist., alla de
ytor i en kristall, hvilka med hvarandra bilda par-
allella kanter. Alla ytor, som tillhöra samma zon,
gå parallellt med en och samma linje, som benäm-
nes z o n a x e L Om man vet, att en yta tillhör två
zoner, är densamma till sitt läge fullt bestämd.
Ytornas samhörighet i zoner, deras zonförband, är
en synnerligen viktig karaktär för en kristall, och
för att åskådliggöra ytornas zonförband använder
man grafiska framställningar af samtliga hos en kri-
stall förekommande former (ytor), s. k. projektioner
(se art. K ris t a 11 o gr a f i, sp. 1339-40), där
zonerna i kristallen betecknas på olika sätt, t. ex.
genom skärningspunkter för linjer, hvilka beteckna
ytorna, eller genom en cirkelbåge, där ytorna fram-
ställas som punkter på densamma. - 4. Fys.
Huygens’ zoner. Se Huygens’ prin-
cip^ _ 2-3. K. A. G.
Zona!, Zon är (se Zon), omfattande en zon,
bältformig.
Zöna pellu’cida, embryol. Se Ägg.
Zonaräs, Johannes, östromersk historieskrif-
vare, lefde under förra hälften af 1100-talet, så-
lunda under Komnenernas för litterär produktion
gynnsamma tid. Han hade en mycket framskjuten
samhällsställning som gardeschef och kanslipresi-
dent, men blef sedan munk i ett kloster på
en af Prinsöarna. Han skref en utförlig världs-
krönika (Epitomè ton historiön) till 1118 e. Kr.
Z:s arbete har långt större värde än de öfrige
bysantinske kronisternas. Jfr X i f i Ii nos 2. Han
har bättre källor och är mera själfständig. Af
Dio Cassius (se D i o 2) äro stora delar komna
till oss genom Z. Af hans hand har man också teo-
logiska skrifter, kommentarer till kyrkofäderna, hel-
gonhistorier, en hymn m. m. Bland upplagor må
nämnas L. Dindorfs af krönikan (1868-75) och
i Migne, "Patrologia". öfversättningar finnas till
flera språk. J. C.
Zonaxel, miner., kem., fys. Se Kr is t a Hö-
gra f i, sp. 1339.
Zon-expropriation kallas den särskilda art af
det lagliga tvångsafhändandet af fastigheter (ex-
propriation, se Expropriera), som används
för förbättring af arbetarbefolkningens bostadsför-
hållanden inom visst område (se Arbetarbo-
städer, sp. 1307). En engelsk lag ("Housing
of the working classes act 1890") medger för
densamma vissa lindringar i eljest gällande expro-
priationsregler, och det engelska exemplet har
följts på sina ställen på kontinenten. Svensk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
