- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
847-848

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

847

Zoologiska institutioner och samlingar (museer)

848

allmännare inse, att på grund af den hittills följda
anordningen de zoologiska museerna endast i myc-
ket ofullkomlig grad uppfylla sitt ändamål. Mycket
arbete, betydande penningsummor och dyrbart
utrymme ha offrats för att i de flesta fall skapa
ett sakernas tillstånd, hvilket lika litet är egnadt
att tjäna vetenskapens kraf som att tillgodose all-
mänhetens intressen. Ty ännu bemödar man
sig i de flesta zoologiska museerna om att ut-
ställa om ej alla, så åtminstone flertalet af
sina skatter. Den nödvändiga följden däraf blir,
att den, som ej är speciellt zoolog, från besöket
i ett dylikt museum, med sina massor af väl eller
illa uppstoppade djur, med alla dessa, ofta osyn-
liga djur i spritburkar med obegripliga påskrifter,
med alla dessa för lekmannens öga fullkomligt
mystiska skelett, knappast medför något annat in-
tryck, än att han skådat en efterbildning af Noaks
ark samt att djurriket är så öfverväldigande stort
och brokigt, att det vore förspilld möda att söka
få någon kunskap om detsamma. Äfven för zoolo-
gen, hvilken för sina undersökningar behof ver
anlita samlingarna, är en dylik långt drifven ut-
ställning synnerligen ogynnsam. Han behof ver näm-
ligen ett material så rikligt och så lätt åtkom-
ligt som möjligt, men i stället finner han det-
samma i ett sådant tillstånd, att det ofta ej utan
skada för sin egenskap af utställningsföremål kan
undersökas; ty det är gifvet, att t. ex. uppstop-
pade fåglar och uppställda skelett äro vida mindre
tillgängliga för undersökningen än fågelskinn och
lösa skelettdelar. Dessutom saknar han i ett dy-
likt museum ej sällan nödigt utrymme för sina
arbeten. Man har därför föreslagit, att de zoolo-
giska samlingarna skulle delas i två skilda afdel-
ningar: en utställningssamling för allmänheten och
en för den vetenskapliga forskningen bestämd huf-
vudsamling - en anordning, som ock i högre
eller lägre grad förverkligats i en del insti-
tutioner. Den förra afdelningen bör erbjuda ett
urval af de mest typiska djurformer, preparerade
och uppställda så omsorgsfullt som möjligt och
försedda med korta upplysningar; ej blott djurets
yttre form, utan äfven dess inre organisation bör,
såvidt möjligt, göras åskådlig genom lämpliga
preparat. Medger utrymmet det, bör i en sär-
skild afdelning utställas åtminstone de allmännare
inhemska djurformerna, skadliga och nyttiga in-
sekter o. s. v. I den för det vetenskapliga rå-
materialet afsedda afdelningen kan med fördel det
s. k. magasinssystemet användas: de olika före-
målen ordnas i lämpliga lådor och skåp, lätt till-
gängliga och i närheten af tillräckliga arbets-
platser. För att ge en föreställning om den
oerhörda mängd föremål, som ett dylikt museum
omfattar, må anföras, att museet i Berlin inne-
höll (1891) af däggdjur 14,250 nummer, af fåglar
47,200, af kräl- och groddjur 15,000, af fiskar
13,000, af insekter 850,000, af blötdjur 150,000
samt af öfriga lägre djur omkr. 29,000.

Så länge zoologiens tyngdpunkt företrädesvis låg
i beskrifning och gruppering af djurformerna, voro
ock de vid läroanstalterna upprättade zoologiska
institutionerna knappast annat än museer i mindre
skala. Uppstoppade och på annat sätt konserve-
rade djur utgjorde hufvudmassan af samlingarna
och upptogo den öfvervägande delen af det till-

gängliga utrymmet. Med den zoologiska vetenska-
pens utveckling och de nya mål, hvilka densamma
ställt sig, ha också de zoologiska universitets-
institutionerna undergått en väsentlig omgestalt-
ning. I de äldre institutionerna ha de egentliga
samlingarna måst mer och mer maka åt sig för
att lämna plats dels åt anatomiska och embryolo-
giska preparat, dels och företrädesvis åt laborato-
rier, där en rik instrumentsamling kan ställas till
de moderna undersökningsmetodernas disposition.
Ännu mera i ögonen fallande framträder denna
reform vid de nyaste institutioner af detta slag,
som uppförts t. ex. vid högskolorna i Berlin, Liège,
Uppsala, Lund och Wúrzburg. Dessa och liknande
institutioner tjäna i lika hög grad den vetenskap-
liga forkningen som den högre undervisningen.
Det är ock numera från de zoologiska universitets-
laboratorierna äfvensom från de zoologiska statio-
nerna (se d. o.) och ej längre från de stora mu-
seerna, som i allmänhet de arbeten utgå, hvilka
bestämma hufvudriktningarna af den zoologiska
vetenskapens utveckling.

De största svenska zoologiska institutionerna fin-
nas i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.
Om Naturhistoriska riksmuseet se Vetenskaps-
akademien (sp. 104 o. f.) och rörande Zoolo-
giska institutionen i Uppsala se Uppsala uni-
versitet (sp. 1255 o. f.). - Grunden till Lunds
universitets zoologiska institution lades af Kilian
Stobæus, som 1735 skänkte sina samlingar till
sagda universitet. Någon vidare förkofran erforo
dock ej de zoologiska samlingarna, förrän A. J.
Retzius 1787 blifvit utnämnd till professor i na-
turalhistoria och 1811 skänkt till universitetet
sina för den tiden rätt rikhaltiga zoologiska
samlingar. När efter Retzius’ af skedstagande,
1812, den af honom innehafda professuren delades
i tre, af hvilka den i naturalhistoria anförtrod-
des åt Fallen, och sedan Zetterstedt och Sven
Nilsson blifvit utnämnda till adjunkter, kom zoo-
logiens studium att omfattas med synnerligen stor
ifver. Då dessutom samtidigt såsom zoologer i
Lund verkade Sundevall, B. Fries och Sven Loven,
blef Lund en tid bortåt den egentliga skolan för
Sveriges zoologer. En följd däraf var, att natu-
raliesamlingarna tillväxte betydligt. Genom en
mängd gåfvor och förnämligast genom sin förestån-
dare Nilssons outtröttliga nit (han hade 1832 blif-
vit utnämnd till ord. professor i zoologi) hade
samlingarna vunnit en sådan betydenhet, att rikets
ständer 1841 beviljade en summa af 25,000 rdr
b:ko till uppförandet af ett större institutionshus,
dit 1849 förutom de zoologiska samlingarna äfven
de kemiska och fysiska institutionerna inflytta-
des. Genom detta vidgade utrymme blef det
möjligt att emottaga en mycket betydande dona-
tion, nämligen den gyllenkrookska fågelsamlingen.
Såsom de i vetenskapligt afseende mest betydelse-
fulla delarna af museet förtjäna nämnas de före-
trädesvis genom Nilssons försorg sammanbragta
djurlämningarna från Skånes torfmossar samt de
af Zetterstedt, Dahlbom m. fl. skänkta insekt-
samlingarna. 1917 inflyttade institutionen i nya
lokaler, uppförda under åren 1914-16 för af riks-
dagen beviljade medel (460,000 kr.). Den nya
institutionen omfattar två byggnader, förenade med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free