- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
849-850

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

849

Zoologiska stationer-Zoologiska trädgårdar

850

(museibyggnaden) innehåller tre större och två
mindre salar, den andra (laboratoriebyggnaden)
två föreläsningssalar, laboratorier för fysiologi,
morfologi, embryologi och entomologi, en akvarie-
och en terrarieafdelning. Vid Stockholms högskola
grundlades hösten 1880 ett zootomiskt institut,
ämnadt att tillgodose de kraf, som nutidens zoo-
logi ställer på vetenskaplig undervisning och forsk-
ning. I öfverensstämmelse därmed har man afstått
från bildandet af ett museum i egentlig mening
och i stället anskaffat företrädesvis sådana sam-
lingar, som antingen kunna tjäna till underlag för
eller underlätta själfständiga vetenskapliga under-
sökningar (särskildt på den jämförande anatomiens
och embryologiens område) eller erfordras för un-
dervisningen. Dessutom har anskaffats en öfver-
siktssamling af systemets viktigaste former. Tack
vare det lifliga intresse, hvarmed den unga in-
stitutionen omfattats, eger densamma ett redan
synnerligen rikt arbetsmaterial. I flertalet rum
ha arbetsplatser för olika ändamål iordning-
ställts och utrustats med nödiga tekniska hjälp-
medel. - Här må jämväl nämnas det på enskildt
initiativ tillkomna, i nov. 1893 öppnade Biologiska
museet å k. Djurgården, hvilket har till uppgift
att utgöra en framställning af den skandinaviska
djurvärlden och dess lif i naturen. Museet, som
i sitt slag torde ha varit det första i Europa, är
ordnadt af konservatorn G. Kolthoff med biträde
af docenten K. Bowallius och djurmålaren B.
Liljefors. Medelst rundmålning och fristående
naturföremål i förening äro skog, berg och haf
framställda, så att hvarje djurart visas i sin
naturliga miljö. Den skandinaviska faunan af
däggdjur och fåglar är där i det allra närmaste
komplett företrädd. Om biologiska museet i Upp-
sala se Uppsala universitet, sp. 1256. -
Göteborgs museums zoologiska afdelning öppnades
för allmänheten 1861 och inrymdes då i tre rum
i Ostindiska kompaniets hus. Den upptar nu-
mera ej mindre än två och en half våningar i
museets västra flygel. För samlingarnas hastiga
tillväxt har man att tacka intendenten A. V.
Malms rastlösa verksamhet samt flera göteborgare,
som offrat betydande summor för museets utveckling.
Se vidare Göteborgs museum, sp. 904.
Museets naturhistoriska afdelningar ha erhållit ett
nytt hem, beläget inom Slottsskogsparken, i hvilket
inflyttningen f. n. (1922) pågår; se Suppl. L-e.
Zoologiska stationer (i trängre bemärkelse) är
den gemensamma benämningen på anstalter, som
upprättats i hafvets omedelbara närhet och ha
till uppgift att befordra studiet af hafvets
djur- (och växt-)värld i första rummet från
rent vetenskaplig ståndpunkt. I programmet för
några af dessa stationer ingår jämväl utredan-
det af sådana frågor, som ha praktisk-ekono-
misk betydelse för fiskena. Dessa stationer äro
zoologiska laboratorier, utrustade med alla de
hjälpmedel, som erfordras för det ofvan angifna
ändamålet. Vid många stationer har äfven inrättats
ett för allmänheten tillgängligt akvarium, där lef-
vande hafsdjur utställas. De äro numera de för-
nämsta faktorerna för studiet af de lägre djurens
anatomi och embryologi, hvilket genom dessa an-
stalter vunnit nytt lif och en ofantligt stor
mängd nya fakta. För närvarande äro vid Euro-

pas kuster många zoologiska stationer upprättade,
bekostade af staten, lärda sällskap eller enskilda,
ej sällan uppkomna genom en samverkan af alla
tre. Den äldsta och mest betydande af Euro-
pas zoologiska stationer och tillika den, som mer
eller mindre direkt gett impulsen till upprättandet
af de öfriga, är den af tyske zoologen Dohrn
1872-74 i Neapel grundlagda. Den är in-
rymd i två stora byggnader, af hvilka den sist upp-
förda har till speciell uppgift att befordra studier
på det jämförande fysiologiska området. Af zoolo-
giska stationen i Neapel ha utgetts flera olika serier
zoologiska publikationer. - Äfven vid svensk kust
är en zoologisk station upprättad, nämligen K r i-
stineberg, belägen på Skaftön vid Gullmars-
f jorden i Bohus län och grundlagd 1877 af Sven Lo-
ven med medel skänkta af A. F. Kegnell. Den till-
hör Vetenskapsakademien, som uppdragit vården af
stationen åt Riksmuseets intendent för afdelningen
lägre ryggradslösa djur. Stationen eger två labo-
ratoriebyggnader. Af dessa inrymmer den ena och
äldre det s. k. sommarlaboratoriet i undre våningen,
akvarier, laboratorium, förrådsrum och sköljrum, i
öfre våningen bl. a. flera arbetsrum och ett mindre
rum för samlingar. Det s. k. vinterlaboratoriet
innehåller en stor hall med akvarier, bibliotek,
kemiskt laboratorium m. m. Af öfriga bygg-
nader finnas ett större boningshus för de stude-
rande samt ett mindre för föreståndaren. Stationen
eger två motor- och flera segelbåtar. Rörande
Klubbans biologiska station se Upp-
sala universitet, sp. 1256. Af öfriga zoo-
logiska stationer af detta slag må nämnas omkr. 15
i Frankrike (bland dem Arcachon, Arago, Concar-
neau, Nizza, Villefranche), likaledes flera i Stor-
britannien, i Norge, i Nord-Amerika o. s. v.
- På senaste tider har man upprättat zoolo-
giska stationer för undersökning äfven af de i
sötvattnen lefvande organismerna. Sålunda har
en större station för biologiska sötvattensundersök-
ningar blifvit upprättad vid Plönersee i Holstein. -
Om det biologiska laboratoriet i Aneboda se S ö d r a
Sveriges fiskeriförening. Det 1891 in-
rättade laboratoriet vid Finspång är numera ned-
lagdt. L-e.

Zoologiska tecken. Se Tecken.

Zoologiska trädgårdar kallas sådana park- eller
trädgårdsliknande anläggningar, i hvilka lefvande
vilda djur uppfödas och förevisas. I sin enklaste
form existerade samlingar af sådana djur redan i
äldsta tider hos grekerna, romarna, inderna och
kineserna samt hos mexikanerna före den spanska
eröfringen. Men det var först under loppet af 1800-
talet, som de började antaga den form, hvilken nu
utmärker dem. Som förelöpare till dessa anlägg-
ningar kan man i någon mån betrakta de vand-
rande större eller mindre menagerier, som under
1700- och 1800-talen utställde vilda djur. Den
äldsta af de moderna zoologiska trädgårdarna är
J a r d i n des p l a n t e s (se d. o.) i Paris. Ur-
sprungligen (1635) en trädgård för odlandet af
medicinalväxter, ombildades den under ledning af
sådana män som Buffon, Daubenton, Cuvier o. a.
småningom till en af de rikhaltigaste zoologiska
trädgårdar, som finnas. Den öfverträffas dock nu-
mera i alla afseenden af Zoological gardens i Re-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free