Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoomagnetism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Zopyros Zorn
854
Bärnstensfiske. Z. är en mycket besökt badort. 4
km. längre i s. ö. ligger byn B rosen, äfvenledes
bekant för sina hafsbad. I Z. uppehöll sig de sven-
ske fullmäktige under de förhandlingar, som ledde
till freden i det närbelägna Oliva, från 5 jan.
1660, tills traktaten afslöts, i maj s. å. A. N-d.
Zo’pyros, en förnäm perser, hvilken enligt He-
rodotos var konung Dareios Hystaspes behjälplig
vid eröfringen af Babylon. Z. stympade sig själf
och begaf sig sedan till Babylon, föregifvande sig
vara misshandlad af Dareios. Han vann på så
sätt invånarnas förtroende, hvilket han begag-
nade till att lämna staden i den persiske konun-
gens händer. A- M. A.
Zorès-järn. Se Beläggningsjärn.
Zorn [så’rn], Anders Leonard, konstnär,
f. 18 febr. 1860 i Utmeland i Mora (Dalarna),
d. där 22 aug. 1920,
var son till en tysk,
från Wiirzburg bördig
bryggmästare (d. i mid-
ten af 1870-talet) och
dalkullan Grudd Anna
Andersdotter och växte
upp i hennes hembygd.
Gossens små försök att
utan minsta ledning
teckna och att snida
i trä (Karl XV till
häst, Springande häst
o. a.) väckte uppmärk-
samhet; af sin fader
hade den mångsidigt
begåfvade gossen då blifvit satt i skola i Enkö-
ping 1872 och kom 1875 till Stockholm. Där
fick han till en början plats hos en snickare
och fick samtidigt undervisning i Tekniska skolan
och i konstakademiens principskola. Sommaren
1876 slog han sig på akvarellmålning och fick
sälja ett litet blad -. Kulla, som räfsar - till
Föreningen för nordisk konst för 50 kr. Under
sommarvistelser i sin hemtrakt målade han dal-
gossar och flickor, i Stockholm försörjde han sig
med att teckna porträtt (ett laveradt porträtt med-
delas i art. Scholander, sp. 1149). 1878 flyt-
tade han upp i antikklassen och 1879 i modell-
skolan. Sistnämnda år hade han sin första fram-
gång med akvarellen / sorg, ett flickporträtt (nu
på Nationalmuseum). S. å. målade han en figur-
rik komposition, Till dans, sommarkvällsstäm-
ning i Dalarna, en flock kullor och masar med en
spelman i spetsen tågar fram på landsvägen. Han
blef nu eftersökt som porträtter - mest dam- och
barnporträtt -, arbetade ihop en reskassa och läm-
nade akademien (mars 1881), där han tre gånger
erhållit varning för försumlighet i studierna. Hans
stora talang erkändes dock villigt af vederbörande.
På hösten s. å. reste han till London och därifrån
till Spanien, där han snart lyckades göra sig upp-
märksammad och erkänd. Från denna tid stamma
Modersglädje, en zigenerska med sitt barn på ryggen
(se pl. I, fig. 1), och ett litet ypperligt självporträtt
(Nationalmuseum, båda 1882). Han fortsatte sin
resa öfver Marokko, Kom och Paris, tillbragte som-
maren i Londons omgifningar och målade flodmotiv
och porträtt. Under de närmast följande åren de-
lade han sin tid mellan London, Portugal, Spanien
och Dalarna. Nu tillkommo de spanska figurmoti-
ven Manuela, Fiolspelaren m. fl. och bl. a. den
virtuosmässigt utförda kompositionen Kärleksnymf
-. en liggande naken ung kvinna, omgifven af
amoriner, blommor och färgrika stoff er, ett område,
som Z. för alltid öfvergaf efter detta försök -,
vidare karaktärsfulla porträtt: däribland af bruks-
patron C. Aspelin och de ytterst intimt, känsligt
och omedelbart uppfattade porträtten af Mormor
(1883) och Mona (fig. 2; konstnärens moder och
syster, 1885, Göteborgs museum). Flera af dessa
akvareller förekommo på opponenternas utställning i
Stockholm hösten 1885. Z. vann då sin första stora
triumf hemma. Akademien tillerkände honom Egron
Lundgrensmedaljen, som han i egenskap af oppo-
nent dock ej mottog. 1884-96 var Z. agré vid
akademien. Han gifte sig 1885 med Emma Ama-
lia Lamm (f. 30 april 1860), hvarpå makarna
gjorde en resa till Balkanländerna, Konstantinopel,
Grekland och Italien. Från denna tid äro Zigenar-
smedja (Göteborgs museum) samt flera motiv från
Stambuls hamn, folktyper o. a. Sommaren 1886 må-
lades i Mora den stora akvarellen Vårt dagliga bröd,
skördescen (Nationalmuseum), samt flera motiv från
Dalarö. Efter en vinter i Algeriet, Paris och London
fortsatte han på Dalarö sina studier af svenska skär-
gårdsmotiv: Vågskvalp (fig. 4; Köpenhamns konst-
museum), Sommar (fig. 5) m. fl. Med sistnämnda
målning var han inne i en ny motivkrets - nakna
kvinnor i friluft -, som blef ett af hans speciella
områden inom såväl måleri som etsning. På hösten
målade han en porträttgrupp af prinsarna Gustaf
Adolf och Vilhelm, som skänktes till kejsar Vil-
helm I. En del af vintern tillbragtes i S:t Ives
i Cornwall, där Fiskmarknad målades i akvarell
och En fiskare i olja (båda i början af 1888).
Detta var Z:s första försök med en större målning i
olja. Taflan belönades med "mention" på salongen
i Paris s. å. och inköptes af franska staten (Luxem-
bourgmuseet). På sommaren fortsattes i Dalarö-
trakten studierna af naket; nu tillkom Une première
(fig. 3), en ung moder leder sin lilla gosse ut i
vattnet (studie i akvarell i Nationalmuseum, flera
exemplar i olja), samt i olja Ute, tre kvinnor sol-
torka sig på en klippstrand efter badet, i efter-
middagsstämning (Göteborgs museum; en mindre
variant i galleriet i Helsingfors). Hösten 1888
bosatte sig Z. i Paris, där han sedan hade
ateljé i ett tiotal år. Han utförde där flera porträtt
i olja, Antonin Proust (nu i privat ego i hem-
landet; jfr fig. 14), Coquelin cadet (i dir. T. Laurins
samling, Stockholm), dansösen Rosita Mauri, m:me
Rikoff, Z:s själfporträtt (i Uffizigalleriet, Florens,
1889) m. fl., samt erhöll l:a klassens medalj på
världsutställningen 1889 och en 3:e klassens me-
dalj på salongen s. å. I Sverige målades under
sommaren i olja Reflexer m. fl. badmotiv och äfven
Brödbakning, interiör från barndomshemmet i Mora
med figurer i förträffligt studerad rumsbelysning,
och Kyrkfärd på Siljan. S. å. målades fru Zorn
i hemmet i Paris i pastell - ett målningssätt,
som Z. endast ett par gånger användt (National-
museum). 1890 gjorde han en tur till Nordkap,
utförde sedan i Stockholm två interiöreir från ett
bryggeri, där arbetet som bäst pågår, vidare Stock-
holmsutsikter, porträtt och i Mora marknadsstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
