Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zoomagnetism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
855
Zorn
856
nåd i tingshuset där). Hamnen i Hamburg (akvarell,
1891) finns i stadens Kunsthalle. Från somrarna
1891 och 1892 äro nya badstudier från Siljan:
Opal, luftstudien Midnatt, en flicka i en roddbåt i
ljus sommarnatt (fig. 13), och ljuseffektstudier som
Margit i högt uppdrifna starka röda färger (flertalet
af dessa inköptes af sångaren Faure och har efter
dennes död förvärfvats af en svensk samlare, dir.
Axel Jacobsen, Stockholm). I Paris målade han
mest porträtt: Faure sjungande vid orgeln, mini-
stern Spuller, doktor Antell (den mästerliga mål-
ningen brändes af den nyckfulle mecenaten), och
därjämte belysningsstudier: Valsen (interiör med
dansande), Omnibusinteriör (två varianter, den
ena, fig. 7, hos dir. T. Laurin, som eger en re-
presentativ Zornsamling), och den frodiga naket -
studien Venus de la Villette. I Stockholm sig-
nerades 1893 En skål i I dun, porträtt af H.
Wieselgren (se d. o., fig. å sp. 340), framställd
då han håller tal i tidig morgontimma (till-
hör sällskapet Idun, deponera dt i Nationalmu-
seum). 1893 gjorde Z. sin första resa till Nord-
Amerika, denna gång i egenskap af kommissarie för
svenska konstafdelningen på världsutställningen i
Chicago. Sedan dess utförde han under upprepade
besök i Förenta staterna många porträtt af stats-
män och affärsmän och deras fruar (presidenten
G. Cleveland 1899, W. Mason 1900, Hay 1904,
presidenten Taft 1911, J. Deering, fig. 12, m. fl.).
Bland öfriga målningar i olja från 1890-talet
märkas den i högsta grad representativa akt-
studien Naket (fig. 6; målad i New York 1894,
galleriet på Näsby), I skärgården (en naken
kvinna på en klippa i ett stort fjärdlandskap,
1894, Kristiania nationalgalleri), "Frileuse" (en
flicka går ut i vattnet, s. å., prins Eugens galleri),
Natteffekt (fig. 9; en pariskokott på bulevarden
i elektrisk belysning, 1895, Göteborgs museum),
själfporträtt med en kvinnomodell som bifigur (1896,
Nationalmuseum), Midsommardans i Mora (fig. 8,
1897, Nationalmuseum), professor A. Quennerstedt
(1897, ett af hans yppersta porträtt), prins Karl
(1898, tillhör Lifgardets till häst officerskår),
Oskar II (civilklädd, knästycke, sittande, s. å., 2
olika exemplar, tillhöra konung Gustaf V; se af bild-
ning i art. Oskar, sp. 1009), Mona (konstnärens
moder, knästycke, s. å.), Loftstrappan (s. å., Göte-
borgs museum), En moder (dalkvinna med sitt barn,
1900, museet i Budapest), Maja (fig. 11, dam-
porträtt, s. å., Berlins nationalgalleri), Badande
kulla i en bäck (s. å., Venezias moderna gal-
leri), flera olika porträtt af Konstnärens hustru,
Braskkulla (1902, Nationalmuseum), fru A. W al-
lenberg (fig. 10; ett af Z:s i sin art mest repre-
sentativa porträtt, 1903), två gamla Moratyper
Hins Anders (Thiels galleri) och Djos Matts
(1904-05; flera andra karaktärstyper af samma
art följde sedan), Lojtsdörren (1905, galleriet i Hel-
singfors), Improviseradt bad med kullor (1906,
Nationalmuseum), Polska i bondstuga vid eldsken
(1906), porträtt af målaren Bruno Liljefors en vin-
terdag ute i skogen (s. å., Nationalmuseum) och Hår-
bandet, kulla, som kammar sig efter badet (1909,
Luxembourgmuseet). 1909 fullbordades porträtt af
Gustaf V (civilklädd, helfigur, var afsedt för Dra-
matiska teaterns foajé, deponeradt i Uppsala uni-
versitet, inköptes 1917 af Stora Kopparbergs bergs-
lag), s. å. änkedrottning Sofia (tillhör prins Eugen).
Dans i Gopsmorstugan i skymning målades 1914.
Till de följande årens alstring är att räkna en
mängd såväl porträtt som figur- och aktstudier i
friluft eller rumdager. Flera själfporträtt (i Mora-
dräkt, Malmö museum; i hvit päls; i röd kostym)
tillhöra denna tid. En af Z:s sista målningar är
Hemlandstoner (en gitarrspelande dalflicka, skänkt
af konstnären till Nationalmuseum, 1920). Hans
produktionsförmåga mattades ej med åren.
Jämte målning idkade Z. med förkärlek etsning.
Hans första försök på detta område gjordes i Lon-
don 1882. På 1890-talet blef han erkänd som en
af samtidens allra främsta inom denna konstart.
Hans etsningar äro i regel utförda skenbart vårds-
löst och improviseradt, i streckmaner, genomgå-
ende måleriskt, utan konturer, formen uttryckt ute-
slutande genom ett Migt spel af dagrar och skug-
gor. Etsningarna äro dels "öfversättningar" af
hans målningar (jfr fig. 14), dels själfständiga
kompositioner med motiv af samma slag som
dessa (jfr fig. 15 o. 16). Hans grafiska pro-
duktion uppgår till 288 nummer. Nationalmu-
seum eger en nära nog fullständig samling, öfriga
omfattande samlingar finnas i flera museer i olika
länder (I art. Etsning, sp. 1007, meddelas Z:s
"Cigarrettrökerska"). - Äfven som skulptör vann
Z. ett berömdt namn. Han började med att utföra
små byster, snidade i trä, af sin mormor och moder.
Sedan tillkommo Skrin med kvinnofigur (i trä, 1895),
gruppen Faun och nymf, af litet format, men ståt-
ligt monumental hållning, intensivt blodfull och
kraftig (1896, i brons, Nationalmuseum), "Gryveln",
nedhukad kvinna (i trä, 1904) och Morgonbad
(ung stående flicka, statyett, 1908; ett exemplar
i brons uppställdt framför konstakademien i Stock-
holm, ett annat exemplar i Z:s trädgård i Mora).
På det monumentala området har han utfört staty
af Gustaf Vasa, framställd, då denne som flykting
talar till folket på kyrkvallen i Mora (fig. 17; af-
täcktes utanför Mora kyrka 11 juli 1903. Jfr fig. i
art. Morastrand. Ett mindre exemplar finns
i rådhuset i Lübeck, där uppsatt 1920, ett annat
i Dresdengalleriet). 1910 utställdes skiss till
Engelbrekts ryttarstaty, tänkt för platsen framför
riksdagshuset i Stockholm. Hans sista arbete
(sommaren 1920) var ett motstycke till Morgonbad,
statyett af en ung flicka i stående ställning, som
håller med båda händerna en skål framför sitt
bröst. Han kallade bilden La cruche cassée.
Från början vann Z. sitt rykte tack vare sin för-
bluffande skicklighet. Han målade med en lätthet
och en säkerhet, som ej visste af några svårig-
heter. Han visade sig e ga en förvånande förmåga
att fånga ögonblickets lif, rörelse och uttryck, lik-
som att fastslå den personliga karaktären och må-
leriskt att, tack vare det känsliga valörstudiet,
äfven med det minsta antal färger ge ett rikt spel
af ljus och halftoner liksom att i sina raderingar
med enklaste medel, med få och - som det före-
faller - på måfå hopraspade linjer, ge både por-
trättlikhet, rörelse och ljusverkan. Fantasi var ej
hans sak, hans intelligens var h. o. h. utåtvänd,
men ett starkt individuellt temperament uppbär
hans konstnärskap. Detta är en frukt ej blott af
lysande begåfning, utan också af rastlöst intensivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
