Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
857
Zorn- Zoroaster
858
och senare hållna i allt bredare penseldrag och i
höga, starka färger, och de nakna aktstudierna
fingo en mera skulpturell och mera påtaglig kropps-
lighet än de föregående, där luften sveper mjukt
och förmedlande om formerna. Men han fasthöll
ständigt vid sin personliga egenart, sitt eget sätt
att se och att uttrycka sig. Enhetlig blef hans verk-
samhet, oaktadt den sträckte sig inom olika konst-
områden.
Själf var han världsmedborgare, lefde gärna på
resande fot och gjorde sig med lätthet hemmastadd,
hvart han kom. Men han förblef ändå alltid svensk,
sökte aldrig slita sig lös från hemmet, och hans
skaplynne med dess blandning af ej så litet lugn
säflighet och seg, rastlös sträfvan, af "låt gå"
och af klok beräkning, uppenbarar egenskaper, som
utmärka den gamla svenska folkras han tillhör.
Hans konstnärsöde var i sällsynt grad harmoniskt;
han var aldrig misskänd och motarbetad, hade inga
motgångar att tala om, utstod aldrig någon inre
kamp. Han lefde efter egen smak, tog för sig af
lifvets håfvor, tycktes ha god tid till allt, som
roade honom, men var i själfva verket knappast
någonsin sysslolös. Under sina senare år gjorde han
gärna om våren en resa nedåt Medelhafvet, om som-
maren långa segelturer på Östersjön och delade sig
f. ö. mellan Stockholm och Mora. Där byggde han
sig ett hem efter sitt sinne, och där ordnade han
sina betydande samlingar af konstverk, daldräkter
från gamla tider och öfriga kulturbelysande före-
mål. Energiskt och metodiskt verkade han för att
väcka och underhålla folkets intresse för gamla
plägseder (jfr Spelmanstäflingar), ifrigt
biträdd af sin hustru, som särskildt arbetat för
att upplifva lokal textilkonst. Hufvudsakligen tack
vare makarnas mecenatskap inrättades 1907 Mora
folkhögskola och landtmannaskola, och 1917 done-
rade de till ett barnhem (1919 invigdt) där t n
mindre fastighet och 200,000 kr. Z. utvecklade
f. ö. ett storstiladt donatorskap. Bland hans
öfriga donationer märkas 1919 till Svensk-Ame-
rikastiftelsen för vetenskapliga studier i Amerika
(100,000 kr.), 1920 till en professur i svensk
och jämförande konsthistoria vid Stockholms hög-
skola (160,000 kr.; fru Zorn ökade sedan sum-
man med ytterligare 50,000), till Västmanland-
Dala nation i Uppsala, till armén (två flygma-
skiner), till Svenska akad., dit han skänkte det hus
vid österlånggatan, som inrymmer Bellmanskälla-
ren Freden, och gaf 240,000 kr. till dess restaure-
rande - inkomsten skall användas till ett skalde-
stipendium - till konstakademien (10,000 kr. till
"Karl Larsson-stipendiet") m. fl. Sin förmögen-
het, som uppgick till inemot 4J/2 mill. kr., donerade
Z. och hans hustru genom inbördes testamente till
svenska staten, att förvaltas af konungen i stats-
råd. I kvarlåtenskapen ingår "Zorngården" i
Mora med alla hans betydande samlingar af konst-
verk och kulturföremål. Af kastningen skall enligt
hans förordnande användas bl. a. till upprättandet
af ett museum för dessa samlingar, till konst- och
naturskydd och till befrämjande af kulturella in-
tressen. På Z:s graf på Mora kyrkogård aftäcktes
22 aug. 1921 en af Chr. Eriksson skulpterad min-
nesvård af moraporfyr.
I utlandet vann Z. många utmärkelser, fick en
af hedersmedaljerna vid Parisutställningen 1900,
där han var kommissarie för Svenska konstaf-
delningen, och andra medaljer upprepade gån-
ger. Han blef led. af akademien i Berlin 1908
och af Académie des beaux-arts i Paris 1911.
I hemlandet utmärktes han på sin 60-årsdag med
Nordstjärneordens storkors, som aldrig förut till-
delats någon konstnär. Han tillhörde Konstnärs-
förbundet från dess stiftande till inpå 1890-talet.
I mars 1920 blef han led. af konstakademien.
I Nationalmuseum är Z. representerad f. n.
(1922) af 10 oljemålningar, 7 akvareller, l pastell
och l skulptur, dessutom af teckningar och den om-
nämnda etsningssamlingen. Till museet skänkte
han konstverk af Manet, Koslin, Eldh och Sjöberg.
Litt.: T. Hedberg, "A. Z." (helt kortfattad
monografi; 1901 och 1910), F. Servaes, "A. Z."
(Leipzig, 1910), E. Malmberg, "Larsson, Liljefors,
Zorn" (1919), A. Tallberg, "A. Z:s barndom och
ungdom" (s. å.), Karlfeldts tal vid minnesvårdens
aftäckning (1921), vidare essayer i många svenska
och utländska tidskrifter af C. Laurin, G. Norden-
svan, E. Alkman, E. Wettergren, M. Smitt, E.
André, V. Pica, J. J. Frappa, v. Ostini m. fl. Z:s
grafiska verk äro behandlade af F. v. Schubert-
Soldern, "Das radierte werk des A. Z." (beskrif-
vande katalog, Dresden, 1905), L. Delteil, "A. Z."
(beskrifvande katalog med en inledande studie,
Paris, 1909) och af K. Asplund, "Zorns graverade
verk" (2 dir, med fullständig beskrifvande förteck-
ning, Stockholm, 1920-21), ett praktverk, som ut-
kommit äfven i engelsk upplaga. Afbildningar finnas
i "Små konstböcker" (2 hftn, Lund, 1910) och i
"12 oljemålningar af Z. ur Faures samling"
(1920). Ett förträffligt engelskt planschverk, "A.
Z., his life and work" med inledande text af
K. Asplund, utkom 1921. G-g N.
Zorn [tså’rn], Philip p, tysk jurist, f. 1850
i Baireuth, blef 1875 e. o. professor i München
och 1877 ord. professor i Bern, s. å. i Königs-
berg och 1900 i Bonn. Z. var ombud för Tyska
riket vid fredskonferenserna i Haag 1899 och 1907,
och har utgett ett flertal skrifter, särskildt af
stats- eller folkrättsligt innehåll, bl. a. Staats-
recht des deutschen reiches (1880-83; 2:a uppl.
1895-97). Bld.
Zorndorf [tså’rn-], by med omkr. 1,000 inv. i
preussiska prov. Brandenburg, 10 km. n. ö. om
Ktistrin, känd genom konung Fredrik II:s seger
öfver en rysk armé under general Fermor 25 aug.
1758. Den förre hade i slaget 32,760 man, den
senare 52,000. Det preussiska kavalleriets skickliga
och hjältemodiga uppträdande bidrog i väsentlig
mån till segern. c- °- N-
Zoroaster (grek. Zoroastres, i Avesta
Zarathuštra, nypers. Zerdušt) var redan för grekerna
bekant som stiftare af den forniranska religionen.
Denna, som uppkommit sannolikast i Medien i slutet
af 2:a eller början af 1:a årtusendet f. Kr., var
härskande redan under akemeniderna (550–331 f. Kr.;
se därom art. Persien, sp. 548), men
företrädesvis under sasaniderna (226–641 e. Kr.), och dess
läror äro oss bekanta genom Avesta (se d. o.) och
den därmed sammanhängande pehlevi- och
parsilitteraturen. Om Z:s lif veta vi ytterst litet med
säkerhet. Dock finnes intet skäl att betvifla hans
tillvaro såsom bestämd historisk person, hvilken
under en medisk eller baktrisk konung Vîštaspa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
