Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zubov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att på allvar begynna med anläggningen af
spärrdammen. Genom de planerade
torrläggningsarbetena kommer en hel ny provins (större än Zeeland,
ung. = hälften af Malmöhus län), som på försök
kallats "Flevoland", att förvärfvas åt
Nederländerna, men därjämte komma många af de
kringliggande länderna, särskildt i prov. Frisland, att
lefva under betydligt tryggare hydrografiska
betingelser, något som ytterst förmånligt skall inverka
på skörderesultaten där. – Litt.: A. Norlind, "Die
geographische entwicklung des Rheindeltas bis um
das jahr 1500" (Lund, 1912), van Diggelen, "De
Z., de friesche wadden en de Lauwerzee hare
bedijking en droogmaking" (1849), och ett stort
antal publikationer offentliggjorda af
Z.-föreningen, som sedan jan. 1920 utger äfven en
"Maandbericht betreffende de Z.-werken".
A. N-d.
Zuidholland [söjd-hå’llant], höll. Se Holland
2, sp. 978.
ZÙid-Pa’geh [söjd-], ö. Se M e n t a w i.
Zújar l. Sújar [tho’char], biflod fr. v. till
spanska floden Guadiana, upprinner på södra
sluttningen af de till Sierra Morenas bergssystem
hörande Sierra del Pedroso, flyter först åt n. ö.,
bildande gräns mellan prov. Badajóz och Córdoba,
och, efter en stor båge åt n., i öst–nordöstlig
riktning, tills den på 39° 2’ n. br. faller ut i
Guadiana strax n. ö. om staden Villanueva de la
Serena 250 m. ö. h. Z. mottager under sitt 221
km. långa lopp en mängd bifloder: fr. h. Tamijal,
San Pedro, Pellejero, den 100 km. långa
Guadalmez, som i sin tur fr. h. mottar den genom
Almadens "kvicksilfverberg" flytande Valdeazogues
("kvicksilfverdalen"), samt Gualemar, och fr. v.
de oftast uttorkade Dos hermanas ("de två
systrarna"), Ajo och Guadaleja. Hela vattenområdet
är omkr. 7,700 kvkm.
E. A-t.
Zukertort [tso’kertårt], Johannes Her-
rn ann, polskfödd schackspelare, f. 1842 i Lublin,
d. 1888 i London, redigerade 1867-71 med An-
derssen (se denne) "Neue berliner schachzeitung"
och utgaf tills, med J. Dufresne Grosses schach-
handbuch (2:a uppl. 1873) och Neuester leitfaden
des schachspiels (5:e uppl. 1897), "Sammlung der
auserlesensten schachaufgaben, studien und par-
teistellungen" (1869) m. m. Vid internationella
schacktäflingen i Paris 1878 eröfrade Z. första pri-
set, liksom ock i London 1883. Han utgaf från
1879 i London "Chess-monthly" (med Höffer).
Zukunft [tsökonit], Die, tysk veckoskrift for
politik, samhällslif, konst och litteratur, uppsattes
1892 i Berlin af Maximilian Härden (se
denne) och skrefs till stor del af denne. Tid-
skriftens popularitet och betydelse ha uteslutande
härrört från Härdens stilistiskt glänsande, skarpa
polemiska artiklar och de af dessa framkallade
pressfejderna och processerna.
Zukunftsmusik [tsokonftsmösik], ty., framtidsmu-
sik (se d. o.).
Zula [tso’-], stad i italienska kolonien Eritrea,
Nordöst-Afrika, belägen vid Zulaviken, 50 km.
s. ö. om Massaua. Förmodligen ligger Z. på
samma plats som det forntida Adulis (se d. o., äfven
i Suppl.) och var under första årh. af vår
tidräkning den förnämsta exporthamnen för handeln med
elfenben, hudar o. a. af inlandets produkter. Flera
fornlämningar från romartiden (ett tempel,
obelisker, rester af pelare m. m.) äro funna på
platsen. Italienskt protektorat proklamerades 1888
i Z., och 1890 inkorporerades platsen i kolonien
Eritrea.
A. N-d.
Zulawski [jurøa’vski], Jerzy. Se Polska
litteraturen, sp. 1275.
Zulia, nordvästligaste staten i sydamerikanska
förbundsstaten Venezuela, gränsande i v. till
Colombia. 65,500 kvkm. 186,929 inv. (1918), 3 på 1
kvkm. Staten utgöres till större delen af ett rikt
bevattnadt, delvis sumpigt lågland, som sluttar
inåt mot Maracaibosjön. Klimatet är varmt,
fuktigt och feberalstrande. Den odlade arealen
upptas till större delen af kakaoplantager; något
sockerrör och bomull odlas på slätten och kaffe på
bergssluttningarna vid statens gräns. Hufvudstad
är Maracaibo (se d. o.).
A. N-d.
Zuloaga [tholå-], Feliz, president i Mexico,
f. 1814 i Alamos i provinsen Chihuahua, d. 1876
i staden Mexico, vann som ung officer utmärkelse
i flera indiankrig, deltog i flera revolutioner och
fördref jan. 1858 president Comonfort (se d. o.),
hvarpå han utropades till president. Han afsattes
dec. s. å., återinsattes efter en ny revolution jan.
1859, men öfverlät febr. s. å. regeringsmakten åt
general M. Miramon (se d. o.). Z. återtog 1860
sin afsägelse och utsågs af republikanska juntan
till provisorisk president med Miramons samtycke,
men fördrefs jan. 1861 af Juárez (se d. o.),
mot hvilken han sedan som fridlös förde en tids
gerillakrig. Vid den franska interventionen 1862
for Z. till Europa, men återvände 1864, under-
kastade sig kejsar Maximilian och drog sig till-
baka från politiken. V. S-g.
Zuloaga y Zabalete [tholåa’ga i thabale’te],
Ignacio, spansk målare, f. 26 juli 1870 i Eibar,
son till en ansedd ciselör Placidio Z., kom utan
någon konstnärlig skolbildning till Paris, där han
1899 debuterade med några porträtt af genuint
spansk karaktär och stark dekorativ färghållning.
Genom kollektivutställningar i Bruxelles, München,
Venezia, Stockholm (1906) gjorde han sig allmänt
känd och uppskattad. Hans målningar - figurer
eller grupper i naturlig storlek, ofta mot bakgrund
af ett ödsligt nordspanskt landskap - äro hållna
i grof och summarisk teknik, koloriten är kärf och
stram. De hälsades (utanför Spanien) som en
frigörelse från den virtuosa elegans, som blifvit
alltför vanlig i det spanska måleriet och som
en förnyelse af detta i de gamle mästarnas anda.
Framför allt är det Goya, som inspirerat honom.
Hans målningar väckte öfverallt uppseende, dels
för det utmanande målningssättet, som aldrig sträf-
var efter att ge ett omedelbart naturintryck, men
väl att ge en dekorativ helhet, dels för det
originella sättet att föreställa för åskådaren de
olika typerna, som ypperligt karakterisera rasen.
Han kan exempelvis placera dem vid tafvelytans
ena kant (Mina kusiner, promenerande i ett land-
skap), eller ställer han upp dem så naivt, som
en by fotograf skulle tänkas vilja gruppera sina
modeller (Matadoren Gallito med familj). Med
förkärlek målar han unga mörkhyade och pudrade
flickor i hvita mantiljer och blommiga klänningar,
de intressera sig lifligt för åskådaren, le och koket-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
