- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
879-880

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zuni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

Zurita-Zwaardemaker

880

1627). Sedan han flyttat till Madrid, målade han
på uppdrag af konungen Herkules’ stordåd för en
sal i slottet Buenretiro (serien ej helt fullbordad,
nu i Madrids museum). Enstaka taflor möter man
i många af Europas museer, främst i Madrid: S.
Casilda och Jesusbarnet sojvande på korset och
Alonso Rodriguez’ vision (1631); vidare Conception
(1661, i Budapest), Kristus efter gisslandet (i Ber-
lin), S. Franciscus (i München), Bedjande fran-
ciskanmunk och Herdarnas tillbedjan (den senare
har länge ansetts vara ett verk af Velazquez -
båda m. fl. i National gallery i London). Ett
betydande flickporträtt - antagligen konstnärens
dotter - har stannat i Sverige (utställdes i
salongen Artium i Malmö 1920). Litt.: P. Lafond,
"Ribera et Z." (Paris, 1910), Cascales y Munoz,
"Z." (Madrid, 1911), och H. Kehrer, "Z."
(München, 1919). C. II. N.»

Zurita [thori’ta], G e r o n i m o, spansk histo-
rieskrifvare, f. 1512 i Zaragoza, d. 1580, fick
1547 af Aragoniens ständer i uppdrag att skrifva
landets historia, och efter noggranna forskningar
i Spaniens och Italiens arkiv blef han helt kort
tid före sin död färdig med Anales de la corona
de Aragon (6 bd, 1562-80; 3:e uppl. i 7 bd
1669), ett mycket detaljeradt och i torr stil hållet
verk. Z. var från 1567 Filip II:s sekreterare och
fick af konungen i uppdrag att organisera arkivet
i Simancas. Han utsågs 1568 till generalsekrete-
rare vid högsta inkvisitionsrådet och tillbragte sina
sista år i ett kloster i Zaragoza. (V. S-g.)

Zurlo [tso’rlå], Giuseppe, grefve, italiensk
politiker, f. 1759, d. 1828, var juridisk ämbets-
man i Neapel, då Ferdinand IV vid sin flykt till
Sicilien 1798 öfverlämnade åt honom förvaltnin-
gen af konungariket Neapels finanser. Fången
under revolutionen, återtog han efter konungadö-
rnets återställande 1799 ledningen af finanserna,
men störtades 1803 genom Actons inflytande. 1809
tog konung Joakim Murat honom till finans-, seder-
mera äfven till justitie-, inrikes- och kultusmini-
ster. På alla sin ämbetsmannaverksamhets områden
ingrep Z. med kraft och klokhet (ny organisation
af Neapels justitieväsen, ny undervisningslag m.
m.). Efter Murats fall (1815) lefde han till 1818
utanför konungarikets gränser; efter revolutionen
1820 var han en kort tid inrikesminister i det kon-
stitutionella kabinettet.

Zur Miihlen [tsor-], Raimund von, tysk
konsertsångare (tenor) och sånglärare, f. 1854 i
Livland, elev af musikhögskolan i Berlin och J.
Stockhausen. vann utomordentligt anseende genom
sin föredragskonst vid romansaftnar med inter-
nationella program (han var den förste, som an-
ordnade sådana "liederabende") och har äfven
utmärkt sig som oratoriesångare. Han idkar en
omfattande sånglärarverksamhet i London. E. F-t.

Zusmarshausen [tsos-], ort i bajerska reg.-omr.
Schwaben, vid Donaus biflod Zusam, 23 km. v. om
Augsburg. 1,083 inv. (1905). 7 maj (g. st.) 1648
egde där en strid rum mellan å ena sidan de för-
enade svenskarna och fransmännen under Wrangel
och Turenne och å den andra ba j rårna under Grons-
feld och de kejserlige under Melander, hvarvid de
kejserlige förlorade nästan hela sin tross och 1,600
döda, bland dem Melander, bajrarna omkr. 300
man. Se B. Steckzén, "Arriärgardesstriden vid

Z. 7 maj 1648" (i "Hist. tidskr.", 41 :a arg.
1921). A. N-d.

Zutfen [sÖ’tfon], ty. Ziitphen, stad i nederländska
prov. Gelderland, nära Ber kels förening med Rhens
mynningsarm Ijssel, 27 km. n. ö. om Arnhem.
18,584 inv. (1920). Staden har betydande handel
med trävaror, som flottas utför Rhen och Ijssel från
Schwarzwald. Bland industrier märkas sågverk,
oljeslagerier och cementbruk samt lergodstillverk-
ning. Z. var redan på 900-talet stad och tillhörde
då en grefvesläkt, efter hvars utgång (1107) det
kom till Geldern. Staden tillföll sedan hanseför-
bundet, intogs 1572 af hertigen af Alba, återtogs
kort därefter af geuserna, men föll 1583 åter i
spanjorernas händer, från hvilka den återtogs först
1591. 1672 intogs staden af fransmännen, som
slopade dess befästningsverk. Dessa återställdes
sedermera, men ha nu åter raserats. - Några km.
n. n. ö. om Z. ligger Nederlandsch Met-
t r a y med (sedan 1850) en uppfostringsanstalt för
gossar af protestantisk bekännelse, uppkallad efter
det franska Mettray n. om Tours. A. N-d.

Zutfen [Wtføn], Hendrik van (ty. Hein-
rich von Zutphen)} Bremens reformator, från
1600-talet felaktigt kallad Möller, f. i Zut-
fen i Nederländerna, mördad 9 dec. 1524, in-
skrefs 1508 vid Wittenbergs universitet, blef 1511
magister artium samt var lektor i augustineremi-
ternas kloster där 1511-14 och prior i augustin-
klostret i Dordrecht 1515-20. Han hade från
barndomen stått nära "det gemensamma lifvets
bröder" och sympatiserade därför med den luther-
ska reformrörelsen, när den 1518 nådde Dordrecht.
När motståndarna 1519 fingo öfverhand, kände
sig Z. ej trygg i Dordrecht, utan återvände till
Wittenberg. Där trädde han nu i personligt vän-
skapligt förhållande till Luther och Melanchthon
och utgaf flera gånger teser. Vid underrättelsen om
förföljelsen mot lutheranerna i Antwerpen begaf sig
Z. dit, tog ledningen och var nära att göra Antwer-
pen lutherskt, när ståthållarinnan Margareta
grep till våld. Z. häktades, men befriades af folket
och fick tillfälle att undkomma till norra Tyskland.
På väg till Wittenberg passerade han Bremen och
predikade där på uppmaning i nov. 1522. Det
väckte sådan anklang, att han förmåddes stanna.
I kamp mot dess gamla klerus blef han nu Bremens
reformator. Hans verksamhet där fick ett plöts-
ligt slut. I Meldorf i Dithmarschen predikade
han nov. 1524 efter kallelse. För att hindra Z:s
verksamhet vände sig priorn i Meldorfs dominikan-
kloster i samråd med ärkebiskopens representant
till franciskanerna på platsen. Dessa anskaffade
en hel del pöbel, som bröt sig in i Meldorfs präst-
gård, släpade Z. oklädd ut på heden, torterade
honom på det gräsligaste hela natten och stekte
honom slutligen vid sakta eld. Hufvud, händer
och fötter afskuros, och kroppen begrofs under
hånande dans och sång. Jfr J. Fr. Iken, "H. von
Z." (1886). Hj.H-t.

Zwaardemaker [svär-], Hendrik, holländsk
fysiolog, f. 1857 i Haarlem, blef med. doktor 1883
samt 1899 professor i fysiologi i Utrecht. Vid sin
vetenskapliga forskning har han företrädesvis be-
handlat luktsinnets fysiologi (Physiologie des ge-
ruchs, 1895; Gerucli und yeschmack, 1910), den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free