- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
883-884

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zuni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

883

Zwengauer-Zwilling

884

svenska läroverken och har utgått i öfver 200,000
exemplar. Han utgaf äfven ett häfte Läseöfnin-
gar i grekiskan (1844) samt skref uppsatser i un-
dervisnings- och bankfrågor.

2. O tto Ferdinand von Z., den förres syss-
lings son, tidningsman, f. 23 maj 1863 i Skölfvene,
Älfsborgs län, blef student i Uppsala 1882 och
filos. licentiat där 1889. Han var 1890-94 med-
arbetare i "Aftonbladet" och 1894-96 redaktör
för tidn. "Småland" (Jönköping) samt blef 1896
medarbetare i, 1897 andre redaktör och l juli
1898 hufvudjedaktör och ansvarig utgiifvare af
"Dagens nyheter" (se vidare d. o.) samt 1899
därjämte verkställande direktör i nämnda tidnings
bolags styrelse. Dec. 1921 lämnade han hufvud-
redaktörskapet. 1915-19 var Z., vald af Kri-
stianstads läns landsting, liberal led. af Första
kammaren, som 1919 insatte honom i konstitutions-
utskottet.

3. Peter Anton Georg von Z., son-
son till Z. l, agronom, f. 8 maj 1873 i Stock-
holm, student 1892, genomgick Ultuna landt-
bruksinstitut 1893-95, var l:e lärare vid landt-
bruksskolan å Kilanda 1896-99, jordbrukskonsu-
lent hos Älfsborgs läns hushållningssällskap 1899
-1900, förvaltade A.-b. Finspångs styckebruks
landtegendomar 1901-04 samt var föreståndare
för Östergötlands läns landtbruksskola å Bjärka-
Säby och förvaltare af nämnda gods 1904-20
samt utnämndes till byråchef i Landtbruksstyrelsen
1920. Han var led. af folkhushållningskommissio-
nen 1917-18. Sedan 1914 är han led. af Landt-
bruksakad. 3. H. J. Dft.

Zwengáuer [tsve7n-], Anton, tysk målare, f.
1810 i München, d. där 1884, studerade naturen
på resor i Bajern och Tyrolen och målade före-
trädesvis höglandsmotiv med hjortar. Z. är repre-
senterad i flera tyska museer. - Hans son A n-
ton Z. d. y., f. 1850 i München, blef likaledes
landskapsmålare. (G-s N.)

Zventibold (Sventibold). SeSvatopluk.

Zweter [tsve-], Keinmar von. Se R e i n-
m a r.

Zwickau [tsvi-], stad i tyska fristaten Sachsen,
vid foten af Erzgebirge, på vänstra stranden af
Zwickauer Mulde, 32 km. s. v. om Chemnitz.
Staden har på grund af stenkolsbrytningens och
industriens utveckling under 1800-talet mångdubblat sin
folkmängd, 69,595 pers. (1919). I sina äldre delar
är Z. oregelbundet byggdt och har ett
ålderdomligt utseende. Den sengotiska Mariakyrkan (byggd
1453–1536, restaurerad 1885–91) har ett 87 m.
högt torn med en berömd klocka och flera
målningar, bl. a. af Cranach d. y.; den gotiska
Katarinakyrkan (restaurerad 1893–94) har en
altartafla af Cranach d. ä. Rådhuset (från 1581)
har ett rikhaltigt stadsarkiv med bl. a. manuskript
af Hans Sachs. Bland bildningsanstalter är en 1900
inrättad bergsskola. Z. är medelpunkt för
Erzgebirges stenkolsbrytning. Stenkolsgrufvorna på och
utanför stadens mark ega schakt af ända till 730
m. djup och sysselsätta öfver 10,000 arbetare.
Grufvorna omnämnas redan 1348, men först efter
1823 ha de bearbetats i större skala. Z. är äfven
en liflig handels- och industristad med tillverkning
af maskiner, bomullsvaror, kemikalier, porslin, glas,
papper och takpapp m. m. – Staden är af slaviskt
ursprung och nämnes redan 1118. 1290–1348 var
den kejserlig fri riksstad, men kom sistnämnda år
till huset Wettin. Reformationen infördes redan
1521. Thomas Münzer utöfvade som predikant i
Mariakyrkan (1520–21) ett kort, men djupt
ingripande inflytande (se Zwickauprofeter). 25
dec. 1632 intogs Z. af svenskarna efter 15 dagars
belägring. Åt kompositören R. Schumann, f. i Z.
1810, restes en staty 1901.
A. N-d.

Zwickauer-Mulde [tsvi’-molde]. Se Mulde.

Zwickaugrönt [tsvi’-], dets. som
schweinfurtgrönt (se d. o.).

Zwickaugult [tsvi’-], dets. som kromgult (sed. o.)

Zwickauprofeter [tsvi-] benämnde sig lekmän,
som efter Thomas Münzers (se denne) flykt från
sachsiska staden Zwickau där uppträdde i
svärmisk religiös anda. Deras åskådning var ett
uttryck för medeltida radikal spiritualism; deras
ledare var klädesväfvaren Nikolaus Storch.
Bredvid denne framträdde hans handtverkskollega
Thomas Drechsel och Wittenbergstudenten
Markus Thomæ, efter sin fars badstuga
äfven kallad Stübner. De nöjde sig ej med
afskaffandet af den romersk-katolska kyrkans
missbruk, utan ville en total omstörtning af det
bestående kyrkoväsendet. Guds yttre ord i skriften
förklarade de värdelöst. De åberopade sig i stället
på det s. k. "inre ordet", d. v. s. en omedelbar
upplysning af den helige ande. Äfven barndopet
förkastades såsom ett djäfvulens påfund. De
föregåfvo sig ha syner och uppenbarelser. Utvisade
från Zwickau genom rådets kraftfulla ingripande,
begåfvo de sig till Wittenberg. Handtverkaren
Storch trifdes där ej rätt väl, utan lämnade snart
universitetsstaden och spred socialrevolutionära
idéer i Thüringen m. fl. st. Stübner däremot vann
många anhängare bland lärare och studenter,
gjorde gemensam sak med Karlstadt (se denne)
samt bidrog ej litet till att underblåsa den
revolutionära storm, som där framkallats under Luthers
frånvaro på Wartburg. Sedan emellertid Luther
1522 återkommit till Wittenberg och under en
hel veckas tid predikat mot "svärmandarna",
måste Zwickauprofeterna lämna äfven
Wittenberg, hvarefter de efter hand försvunno från
historiens skådeplats. Se P. Wappler,
"Thomas Münzer und die Zwickauprofeten" (1908),
N. Müller, "Die Wittenberger bewegung
1521–22" (1911), och E. Troeltsch, "Soziallehren"
(1912).
J. H. B. (Hj. H-t.)

Zwiebelfisch [tsvlbelfiJ], Der, tysk tidskrift
för bokkonst och andra kultur- och smakfrågor, ut-
ges sedan 1909 i München af Hans von Weber.

Zwiedineck von Su7denhorst [tsvid-], Hans,
tysk historiker, f. 1845, d. 1906. Se Suppl.

Zwilgmeyer, Hendrikke (Dikken) Bar-
bara Daae, norsk författarinna, tidigast under
pseud. Inger Johanne, f. 1859 i Risör, d.
1913, vann stor popularitet som författarinna
af barnböcker, af hvilka hon utgaf ett tjugu-
tal sedan 1891, då hon debuterade med Vi
börn, liksom en stor del af dessa arbeten byggd
på minnen från barndomsstaden. Ett tiotal af dem
är öfv. till sv. Hon skref äfven några berättelser
för vuxna. So Sigrid Undsct i "Festskrift til \V.
Nygaard" (1913).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free