- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
889-890

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zwingli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

889

Zwinglianer–Zygænidæ

890

gaste biografien är R. Stähelin, "U. Z." (2 bd,
1895-97). En amerikansk är S. M. Jaokson, "Z."
(2:a uppl. 1910). Värdefulla äro W. Köhler, "Z."
(i "Im morgenrot der reformation", 1912), och
A. Lang, "Z. und Calvin" (1913). Specialunder-
sökningar af bl. a. A. Baur, "Z:s theologie" (2 bd,
1885-89), C. von Kiigelgen, "Die ethik Z:s"
(1902), Frida Humbel, "Z. im spiegel der volks-
tumlichen literatur" (1912), 0. Stiller, "Luther und
Z." (1913) och en rad undersökningar i tidskr.
"Zwingliana" (1897 ff., nu utg. af W. Köhler).
Zwingli-jubileet 1919 medförde en stor Z.-littera-
tur, hvaraf må nämnas P. Burckhardt, "Z."
(1918), 0. Farner, "Z." (i "Zwingliana", 1919),
samt framför allt W. Köhler, "Z. und die reforma-
tion in der Schweiz" (1919), och "Die geisteswelt
U. Z:s" (1920), P. Wernle, "Z." (1919) samt prakt-
verket "Ulrich Z. 1519-1919" (1919). Hj. H-t.

Zwinglianer [tsvi-], anhängare af schweiziske
reformatorn Zwingli. - Z w i n g l i a n i’s m, den-
nes lära.

Zwintseher [tsvin-], Oskar, tysk målare, f.
1870 i Leipzig, d. 1916 i Dresden, studerade i
dessa båda städer och blef 1903 professor i Dres-
den. Han gjorde sig i sin ungdom känd genom
landskap, stadsbilder och karikatyrer, nådde sedan
högst i porträtt af allvarlig karakteristik, ofta för-
enad med dekorativ hållning och originell stilisering.
Han utförde äfven fantastiska figurmålningar med
ofta nog musikaliska, känsliga färgharmonier. Z.
är representerad i museer i Dresden (konstnärens
’ hustrus porträtt), Bremen (s j älfpor trätt), Barmen
(Melodien), Düsseldorf, Wiesbaden m. fl. st. G-g N.

Zwirner [tsvi;r-], Ernst Friedrich, tysk arki-
tekt, f. 1802 i Jacobswalde, Schlesien, d. 1861 i
Köln, studerade arkitektur i Breslau och från 1824 i
Berlin, där han i Bauakademie blef lärjunge af Schin-
kel och med förkärlek omfattade medeltidens bygg-
nadsformer. Han skickades 1833 till Köln för att
iltföra reparationer på domen, hvarvid han verkade
i hög grad befrämjande på förslaget att bygga den
färdig, och detta förslag sattes äfven i verket 1842.
Han deltog i det stora företaget och blef dess ledare
1853. Genom allvar i uppfattningen, grundliga in-
sikter och omfattande praktiskt förstånd visade han
sig fullt värdig den stora uppgiften. Det har blifvit
sagdt, att han löste den som en mästare från gam-
mal tid, af den nya tiden understödd främst
genom mekanikens framsteg och rikligare tillgång
på byggnadsmedel. - Utom Kölndomen byggde
han på Apollinarisberget vid Remagen nära Bonn
en kyrka, den första i medeltidsstil i nyare tid
vid Rhen (1838-52). C. E. N.*

Zwittau (tjech. Zwittawa), stad i Mähren,
Tjecho-Slovakien, vid floden Z. (som genom Schwar-
zawa och Thaya flyter till March), 64 km. n. om
Brunn. Omkr. 12,000 inv., hufvudsakligen tyskar.
Statens väfskola samt tillverkning af linne-, jute-
och bomullsvaror. Handel med lin och spann-
mål. A. N-d.

Zwolle [svå^le], hufvudstad i nederländska prov.
Overijssel, nära Ijssel och vid dess gamla arm
Zwarte water, något of vanför Vechts mynning i
densamma och förbunden med denna flod genom en
kanal, den s. k. Nieuwe Vecht. Genom den 1820
öppnade, 12,4c km. långa Willemsvaart, en af Hol-
lands mest trafikerade kanaler, står Z. i förbindelse

med Ijssel och Zuiderzec. 35,619 inv. (1920).
Bland kyrkorna är framför allt anmärkningsvärd
den reformerta S:t Mikaelskyrkan (från början af
1400-talet) med en berömd orgel. Den nya katolska,
likaledes åt S:t Mikael helgade kyrkan har en
minnesvård åt Thomas a Kempis. Stadsarkiv (i
rådhuset), provinsarkiv och arkeologiskt museum.
Z. är näst Rotterdam Nederländernas främsta mark-
nad för kreatur och smör. Dess järnindustri är
ansenlig; dessutom tillverkas bomullstyger, vax-
duk, konstgödningsprodukter, ättika m. m. 6 km. n.
om staden ligger det vackra, med anläggningar och
promenader försedda Aynietenberg med en gammal
begrafningsplats för stadens förmögnare invånare.
Där stod fordom ett augustinkloster, i hvilket
Thomas a Kempis tillbragte större delen af sitt lif
och där han 1471 afled. - Z., som befästes 1223,
var redan tidigt en betydande handelsstad och
medlem af hansan. 1580 slöt det sig till general-
staterna. Fästningsverken, slopade 1674, men kort
därefter återställda, ha nu raserats. Den s. k.
Binnen-Sassenpoort är en rest af den gamla stads-
muren. A. N-d.

Zwolsche diep [svårl- dip]. Se Vecht, sp. 955.

Zvornik, stad i Jugoslavien, vid Drina, 122 km.
s. v. om Belgrad. Z. hade 1914 omkr. 4,500 inv.,
till öfvervägande del muhammedaner. Betydande
timmerhandel; i närheten blygrufvor. Midt emot
Z. på högra flodstranden ligger Mali-Z. ("lilla
Z."), som genom Berlinfördraget af 1878, då Drina
fastställdes som gräns mellan Bosnien och Serbien,
tillerkändes serberna, medan den öfriga staden kom
till Bosnien. A. N-d.

Zwyck. Se S vy ek.

Zygadènos. Se Euthymios zigabenos.

Zygæna, zool. Se Hammarhajar.

Zygænidæ (A n t hroceridæ), Bastard-
svärmar e, zool., en familj bland fjärilarna,
som förr vanligen placerades bland de äkta svär-
marna (Glo st ero c era), men numera fått en helt
annan placering i närheten af björnspinnarna
(Arctiido), familjerna Syntomido och Cochlidiido
bland de s. k. småfjärilarna. Den omfattar ett
tämligen litet antal fjärilar af medelstorlek med
rödt, svart eller grönt som dominerande färger.
Till sin byggnad äro de klumpiga med relativt
små, smala vingar och stor kropp. Antennerna
äro långa, relativt tjocka, före spetsen vanligen
förtjockade. Flykten är icke särskildt snabb eller
uthållig, och i hvila bäras vingarna taklikt lagda
öfver bakkroppen. De flyga om dagen i solsken
på ängar och gräsmarker och slå sig därvid gärna
ned på blommor. Larverna lefva på diverse lägre
örter, rätt ofta på ärtväxter, och äro 16-fotade
med litet, indragbart hufvud. De öfvervintra som
små, halfvuxna och kläckas på sommaren inspunna
i karakteristiska svafvelgula eller hvita, i bägge
ändar spetsiga hylsor, som sitta fästa vid någon
växtstjälk eller något grässtrå. Pupporna ha rör-
lig bakkropp och arbeta sig strax före kläckningen
half vägs ut ur sina hylsor. I Skandinavien före-
komma allmänt, särskildt i de södra delarna, flera
arter af släktet Anthrocera (Zygona), exempelvis
allmänna bastardsvärmaren (Anthro-
cera flipendulo L.) och klöfverbastard-
svärmaren (A. trifolii Esp.), som ha f ram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free