- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
893-894

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zwingli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverkommendant i Stralsund och chef för Drott-
ningens lifregomente samt befordrades till general-
löjtnant. 1729-32 var han minister hos konung
August och återtog därefter sina ämbeten i Pom-
mern, där han blef generalguvernörens närmaste
man i regeringen. 1740, då han blef general af
infanteriet, ledde han ambassaden till Preussen
vid Fredrik II :s tronbestigning. Han var påtänkt
till general en chef i Finland 1742, men undan-
trängdes, kanske till sin lycka, af den vida yngre
Lewenhaupt. Z. var en af de lärdaste karolinerna,
men därför ej oförskräckt eller mindre krigserfa-
ren. Som underhandlare hade han god hjälp af
sin skicklighet i latinska och polska språken. Hans
i Livland belägna stora gods gingo förlorade, då
han ej ville gå i rysk tjänst.

L. W:son M.

Züllichau [tsyl-], stad i preussiska reg.-omr.
Frankfurt a. d. O., 7 km. n. om Öder, 79 km. s. ö.
om staden Frankfurt a. d. O. 7,484 inv. (1905).
Klädestillverkning; frukt- och vinodling. Under
Sjuåriga kriget stod 23 juli 1759 en träffning
vid Z. (äfven uppkallad efter de närbelägna by-
arna Kay och Palzig), i hvilken ryssarna
under Soltykov besegrade preussarna under general
Wedel.

A. N–d.

Zülpich [tsyll-], stad i preussiska reg.-omr. Köln,
32 km. v. om Bonn. 2,106 inv. (1905), mest katoliker.
Staden är det romerska Tolbiacum i ubiernas
land, senare ofta vistelseort för frankiska konungar,
som där hade ett palats. Det äldre antagandet, att
det var vid Z. Klodvig besegrade alemannerna 496,
har i nyare tid blifvit bestridt. I en senare drabbning
vid Z. (612) blef Teodebert II af Austrasien besegrad
af sin broder Teoderik af Burgund. I den närbelägna
byn Enzen fann man 1663 vid en grundläggning
en stenkista, innehållande ett skelett i förgylld
rustning och med en gyllene, med tre ädelstenar
besatt krona. Af många ansågs detta tillhöra
den vid Z. fallne alemanniske konungen, medan
andra hålla före, att det är en frankisk konungagraf.
Sedan 900-talet hörde Z. till Kölns ärkebiskopsstift.

Zymas (af grek. zymè, jäst), kem., kallades af
Ed. Buchner (se denne) det enzym (se d. o.), som
han anisåg förmedla sockrets alkoholjäsning (se
Jäsning, sp. 468-471). Redan Buchner själf
fann det senare nödvändigt att antaga 2 olika
enzym i zymasen, och under det sista årtiondet
betecknar man med ordet zymas det system af
sannolikt talrika enzym, som åstadkomma en viss
jäsning, särskildt den alkoholiska. Zymasen kan,
visserligen i mycket orent tillstånd, isoleras från
den lefvande cellen genom Buchners metod att
framställa en pressaft ur jästen, eller bekvämare
genom extraktion af vissa lufttorkade jästraser
med vatten. I motsats till Buchners uppfattning
har man nu kommit till insikt, att den fria zymasen
endast i ringa grad bidrar till den lefvande
jästens totala alkoholjäsning; denna förmedlas i
hufvudsak genom en del af protoplasman.

H. E.

Zymofosfat (af grek. zymè, jäst), kem., en för-
ening af 1 fosfat med 2 molekyler fruktos (se d. o.),
sammansatt enligt formeln C6H10O4 (PO4Me2)2 (där
Me betyder en metallekvivalent). Alkali-zymofosfatet
framställas med hjälp af jäst direkt ur motsvarande
alkalifosfat och en jäsbar sockerart.
Zymofosfat erbjuder ett betydande fysiologiskt intresse

särskildt på grund däraf, att det enligt Embdens
undersökningar spelar en väsentlig roll vid sockrets
nedbrytning i högre djurs muskler och sannolikt
vid hela kolhydratomsättningen i djurkroppen;
Embden har nämligen (1917–19) visat, att zymo-
fosfat är identiskt med musklernas lactacidogen.
Kalciumzymofosfat har särskildt i Tyskland fått
terapeutisk användning under namnet candiolin
(dess svenska beteckning är glukofos).

H. E.

Zymogen (af grek. zymé, jäsning). 1. Bot.,
säges om växter, t. ex. jästsvampar, som åstad-
komma jäsning. – 2. Fysiol. kem., detsamma som
proferment eller proenzym, kallas den overksamma
form, i hvilken ett och annat enzym (se d. o.) af skil-
jes ur lefvande körtlar. Så afsöndras t. ex. ur mag-
slemhinnan ej direkt pepsin (se d. o.), utan pepsin-
zymogen, i regel kallad pepsinogen eller propepsin;
likaså uppträder löpe eller chymosin i magen enligt
Hammarsten närmast som chymosinogen 1. prochy-
mosin o. s. v. Ett zymogens förvandling till mot-
svarande enzym kan ske antingen genom kemiskt
definierade ämnen, mineralsyror, kalciumsalter m.
fl. eller genom vissa kemiskt ännu obekanta substanser,
som kallas kinaser (se d. o.).

2. H. E.

Zymologi (af grek. zyme, jäsning, och logos,
lära), läran om jäsningsprocessen.

Zymoteknik (af grek. zymé, jäsning, och te’chne,
konst), vetenskapen om jäsningsprocesserna, sam-
manfattningen af de undersöknings- och arbets-
metoder, som användas inom jäsningsindustrien.
Jfr Jäsning och Öl.

Fmn.

Zürgel, benämning på trädet Cellis australis.
Se Celtis.

Zürich [tsy’-]. 1. Kanton i norra delen af
Schweiz (se kartan till d. o.), begränsas i n. af
fristaten Baden och kant. Schaffhausen, i ö., s. och
v. af kant. Thurgau, S:t Gallen, Schwyz, Zug och
Aargau. 1,729,1 kvkm. Till öfvervägande del
tillhör Z. schweiziska högslätten. Längst i n. v.
sträcker sig dock in på Z:s område den i
väst–östlig riktning löpande bergssträckan Lägern (862
m.), som tillhör Juras system, och af Alpernas
utlöpare utfylles den sydöstligaste delen, det s. k.
Oberland, som utgöres af två från s. till n. gående
höjddrag, hvilka åtskiljas af Töss-dalen. I v. höjer
sig där Bachter till 1,119 m. höjd, medan längst
i ö., norra gränsen mot S:t Gallen, finnas de båda
topparna Hömli (1,135 m.) och Schnebelhorn
(1,295 m.), den senare hela kantonens
kulminationspunkt. Själfva högslätten genomdrages af från
s. ö. mot n. v. löpande höjder; den västligaste af
dessa bär namnet Albis och går parallellt med
Zürichsjöns västra strand; dess kulminerande punkt
är Bürglenstutz (918 m.), men mera bekant är
Uetli (873 m.) strax v. om staden Z. I
öfverensstämmelse med landets allmänna lutning flyta alla
Z:s floder mot n. v. och samlas till Rhenfloden, som
till en del bildar gräns i n. Från ö. till v. räknadt
äro de Thur, Töss, Glatt, Limmat med Sihl samt
Reuss, hvilken dock blott på en kortare sträcka
berör den västra gränsen. Af sjöar finnas förutom
Zürichsjön (se d. o.) de båda ö. därom befintliga
Greifensee (8,6 kvkm.), som afrinner genom Glatt,
och Pfäffikersee (3,3 kvkm.), som saknar synligt
aflopp. Klimatet är endast i Oberland mera strängt;
själfva högslätten har ovanligt höga temperaturgrader.
Sålunda eger staden Zürich (470 m. ö. h.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free