Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 895-896 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zwingli ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en genomsnittlig årstemperatur af 8,8°, en som-
martemp. af 17,6° och en vintertemp. af -0,3°.
En varm, söderifrån kommande föhnvind blåser
ofta under vår- och höstmånaderna. Af arealen
räknas (1919) 90,7 proc. (1,568,7 kvkm.) som pro-
duktiv mark, däraf 479,1 kvkm. skog och 18,1 kvkm.
vingårdar. Af den improduktiva marken (9,3 proc.)
utgöres nära hälften af sjöar. Jorden är af naturen
ej synnerligen bördig, men väl brukad, och Z. stod
1919 i produktion af brödsäd (i främsta rummet
hvete) och potatis närmast efter kant. Bern, Vaud
och Aargau; beträffande grönsaksodlingen når
endast kant. Bern till en obetydligt högre
produktionssiffra. Vinodling bedrifves på flera ställen, i
Thurdalen, vid Zürichsjön samt vid Rhen, där
särskildt benediktinklostret Rheinau förtjänar
omnämnas. Kreatursbeståndet utgjorde 1919 9,592 hästar,
110,540 nötkreatur, 27,268 svin, 4,837 får och
17,016 getter. I industriellt afseende står Z. utan
medtäflare bland kantonerna. Framför allt märkas
bomullsindustrien, särskildt i Oberland, och
sidenindustrien, särskildt vid stränderna af Zürichsjön,
där den i öfver 300 år bedrifvits.
Maskintillverkningen har på senare år varit stadd i utveckling;
dessutom tillverkas papper, tvål, vaxljus m. m.
Antalet fabriker uppgick 1918 till 1,505, med
73,927 arbetare. Befolkningen uppgick 1910 till
503,915 pers. (1918 uppskattad till 547,344 pers.);
hufvudmassan, 473,051 pers., var tysktalande;
italienska talades af 20,219 och franska af 5,408
pers. 382,527 voro protestanter, 109,668
katoliker och 5,518 judar (flera än i någon annan
kanton). Betydande handels- och fabriksorter äro utom
hufvudstaden Zürich Winterthur, Wädenswil,
Horgen, Uster och Wetzikon. – Författningen (af
18 april 1869) är demokratisk med obligatoriskt
referendum och initiativ. Folket väljer omedelbart
kantonsrat (1 representant på 1,500 inv.), som har
lagstiftningsmakten, och regierungsrat (7
medlemmar), den verkställande myndigheten, bägge för
3 år, samt representanter i förbundsförsamlingen
(24 national- och 2 ständerråd). I administrativt
afseende delas Z. i 11 distrikt; hvarje distrikt har
1 statthalter och 1 distriktsråd, hvarje kommun 1
kommunråd och 1 fredsdomare. Högsta kantonala
instans är öfverrätten (obergericht), med 9 led.
valda af kantonsrat. Förmögenhets- och inkomst-
skatter äro progressiva. – Landskyrkan är
reformert. De katolska församlingarnas förbindelse med
biskopsstiftet Chur upphäfdes 1875 af
kantonsrådet, utan att en formlig nyreglering af
förhållandena sedan egt rum. Skolväsendet är välordnadt.
Undervisningen i folkskolorna är obligatorisk och
kostnadsfri. Utom de högre läroanstalter, som
finnas i staden Z., märkas teknisk skola i Winterthur
samt lärar- och lärarinneseminarium i Küssnacht.

2. Hufvudstad i nämnda kanton, största staden i
Schweiz, belägen på ömse sidor om Limmat (fig. 1),
vid dess utlopp ur Zürichsjön och vid Sihl, som
omedelbart nedanför staden förenar sig med Limmat.
210,992 inv. (1920). Stadsdelen till höger om
Limmat kallas Die grosse stadt, den till vänster
Die kleine stadt. Öfver Limmat leda 7 broar, bland
hvilka de märkligaste äro Münsterbrücke och den
1882–83 uppförda, 165 m. långa Quaibrücke. Den
inre, gamla, staden, på ömse sidor om Limmat, har
ganska trånga, oregelbundna och ofta branta gator
med höga, dystra hus, men utanför ligga nya luftiga
kvarter med palatslika byggnader. Den mest
betydande gatan är Bahnhofstrasse (i Die kleine stadt),
som går från sjöns nordända till bangården i

Fig. 1. Zürich med floden Limmat, utsikt från domkyrkans torn.

vinkeln mellan Limmat och Sihl. Från en mindre
station i stadens sydvästra del går en nära 9 km.
lång järnväg upp till toppen af Uetliberg (873 m.)
i den nordligaste delen af Albishöjderna. Nära
Limmats högra strand i Die grosse stadt, tätt vid
Münsterbrücke, reser sig Grossmünster, en romansk
pelarbasilika från 1100- och 1200-talen, vid
hvilken Zwingli var predikant från 1519 till sin död,
1531. I dess närhet ligger den i sengotisk stil
1479–84 uppförda Wasserkirche, där sedan 1631 det
rikhaltiga stadsbiblioteket förvaras och bredvid
hvilken, tätt vid Limmat, en af Natter modellerad
staty af Zwingli står. I Die kleine stadt ligga
Fraumünster, till större delen från 1200- och
1300-talen, S:t Peterskirche, den äldsta
församlingskyrkan, ehuru den nuv. byggnaden är först från
1200-talet, och Augustinkirche (från 1300-talet), i flera
årh. använd som magasin, men nu restaurerad och

Fig. 2. Antikvariska landsmuseet i Zürich.

upplåten åt gammalkatolikerna. En 1893–98
byggd komplex i medeltidsstil rymmer det berömda
antikvariska museet (fig. 2), rikt bl. a. på föremål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>