- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
939-940

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbotarätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verk (1,87 mill. kr. tillv.-värde 1919);
bruksegendomen Hult (se d. o.) m. m. – 4. Egendom i
Fundbo socken, Uppsala län, omkr. 1 km. v. om
kyrkan. Där finns sedan 1912 ett landthem för
frigifna fångar.
3 o. 4. E. A-t.

Åby-Klippan (Klippan), municipalsamhälle
(jämlikt k. bref 22 jan. 1887, 14 juni 1901 och 11
aug. 1905) i Gråmanstorps socken, Kristianstads
län, beläget vid Klippans station på Hälsingborg–
Hässleholms, Klippan–Eslöfs och Ängelholm–
Klippans järnvägar, 35 km. från Hälsingborg och
42 från Hässleholm. 97 har. 2,620 inv. (1920).
Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom
5,969,000 kr., taxerad inkomst af kapital och
arbete 3,535,892 kr. (1920). Samhällets inkomster
15,962, utgifter 40,571, tillgångar 83,010 och
skulder 75,582 kr. (1917). Inom samhället finnas
provinsialläkare, municipalläkare,
distriktsveterinär, apotek, två bankkontor, två sparbanker och
ett stort antal handlande och handtverkare. Af
industriella anläggningar märkas bryggeri,
glassliperi, metallfabrik, möbelfabrik, tegelbruk,
träförädlingsfabrik, velocipedfabrik och yllefabrik samt
framför allt de betydande anläggningarna Klippans
pappersbruk (se Klippan 1) och Klippans
kromläderfabrik.
L. Wll.

Åby kraftverk. Se Värnamo kraftaktiebolag.

Åda, herrgård i Vagnhärads socken,
Södermanlands län, belägen vid Trosaån, 3 km. n. om
Trosa, omfattar 6 3/4 mtl, med en areal af 1,123

illustration placeholder
Manbyggningen på Åda.


har, hvaraf 382 har åker och 704 har skog;
tax.-v. 338,200 kr. Å. omnämnes redan 1280, då
det af konung Valdemar pantsattes till biskopen i
Strängnäs. En del egdes af Tyska orden och senare
af Erik A:son Tott. Säteriet bildades 1642 af
P. Kinnemond, har sedan tillhört bl. a. släkterna
Barclay, Ekehielm, Kinninmundt, Hjärne, Posse,
Falkenberg, Bielke, Oxenstierna samt sedan 1841
Isoz. Hufvudbyggningen af trä uppfördes 1803 af
grefve M. Falkenberg efter ritning af Gjörwell,
i senare år restaurerad. Nuv. egare är Ernst
Isoz.
O. Sjn.

Ådal (Aadal), härad i Buskerud fylke strax n.
om Hönefoss vid sydändan af Sperillen, Norge.
645,64 kvkm. med 3,254 inv. (1920). Jordbruks-
och industridistrikt. Häradet genomströmmas af
Ådalselven, som kommer från Sperillen och
vid Hönefoss förenar sig med Randselven. Å.
uppges representera 45,000 eff. hkr, hvaraf 21,560
äro utbyggda (1920). Flera träsliperier.
K. G. G.

Ådalen, dalföret längs Ångermanälfven.

Ådalens kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt.

Ådalsbruk, mek. verkstad och järngjuteri i Lötens
herred, Hedmark fylke, Norge, 15 km. från
Hamar, anlades 1830 som låssmedja och utvidgades
1870 till fabrik för landtbruksmaskiner. Det
tillhör nu Aktieselsk. Ådalsbruk, grundlagdt 1905 med
400,000 kr. aktiekapital, som sysselsätter 150
pers.
M. H.

Ådalselven (Aadals-) kallas den del af
Valdres’ vattendrag, Norge, som ligger mellan
Sperillen och Hönefoss. Å. har många vattenfall,
som tills. representera 45,000 eff. hkr, hvaraf
21,560 äro utbyggda för trämasse- och
pappersbruk.
K. G. G.

Ådals-Liden, socken i Västernorrlands län,
Ramsele och Resele tingslag. 52,739 har. 2,563 inv.
(1920). Å. utgör ett pastorat i Härnösands stift,
Ramsele kontrakt.

Ådde-namma-kastates. Se Mytologi, sp. 175.

Åder, Ådra. Se Ådror.

Åderbråck. Se Blodåderbråck.

Åderförkalkning. Se Arterioskleros.

Ådergnejs l. Arterit (af artär, pulsåder),
geol., petrogr., en bergart, som bildats därigenom,
att i skiffriga bergarter utefter skiffringsytorna
magmamassa från en granitisk djupbergart trängt
in med kristallisationer af granitisk, pegmatitisk
eller aplitisk natur. Dylika ådergnejser äro
synnerligen vanliga i Fennoskandias urberg; de förete
en tät växling, stundom med något vresiga och
böjda skikt, af tätare, mera skiffrig och stundom
mera basisk bergart, och ljusare, kristallinisk
granitmassa. Ådergnejserna äro bergarter, hvilkas
bildning hör samman med uppsmältnings- och
assimilationsfenomen, som försiggått i djupare liggande
delar af jordskorpan; möjligen har den
inträngande granitiska magman i någon mån smält upp delar
af den skiffriga bergartens eget material,
hvarigenom också detta utbildats i kristalliseradt tillstånd.
Bildningen af ådergnejs och därtill hörande
fenomen ha ingående behandlats af finländske
geologen J. J. Sederholm.
K. A. G.

Åderhinnan, oftalm. Se Näthinnan.

Åderklämmare. Se Turnikett.

Åderlåtning, en operation, som består i
öppnandet af ett ytligt liggande blodkärl, vanligen en
ven, mycket sällan en artär (arteriotomi), och som
har till ändamål att uttömma en större eller mindre
mängd blod. Detta ingrepp utgjorde hos de flesta
folk från äldsta tider och i den västerländska
kulturvärlden till midten af 1800-talet det förnämsta
behandlingsmedlet vid flertalet rubbningar i
hälsotillståndet och användes därjämte under vissa tider
i stor utsträckning äfven af friska människor till
förekommande af ohälsa. Den teoretiska grunden
för åderlåtningens användning utgjordes af de
bägge under nämnda tidrymd härskande
föreställningarna 1) att de flesta invärtes sjukdomar
härledde sig från en förändring i sammansättningen
af kroppens vätskor (jfr Humoralpatologi),
en föreställning, hufvudsakligen grundad på direkta
iakttagelser af det genom åderlåtning uttömda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free