- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
941-942

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbotarätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det, hvilkas riktighet af den nyaste blodforskningen
till stor del bekräftats, samt 2) att man genom
bloduttömning kunde förändra blodets sammansätt-
ning i organismen i riktning mot det normala. Den
sistnämnda föreställningen berodde på det felaktiga
antagandet, att man genom en rätt utförd åderlåt-
ning kunde uttömma företrädesvis det sjukdoms-
framkallande ämnet. Det ansågs på grund däraf
vara af stor vikt, att åderlåtningen alltefter den
egentliga sjukdomshärdens belägenhet utfördes på
det ena eller andra stället af kroppen, en uppfatt-
ning, som långt efter blodomloppets upptäckt fort-
lefde i folkmedicinen. En annan anledning för
åderlåtning skapades genom den framför allt i bör-
jan af nyare tiden gängse åskådningen, att vissa
lindrigare slag af allmän ohälsa berodde på abnorm
ökning af blodmängden. Den genomgripande för-
ändring i uppfattningen af sjukdomarnas natur,
som under namn af cellularpatologien (se d. o.)
bröt igenom vid midten af 1800-talet, kullkastade
de tidigare teorierna om åderlåtningens verkan,
och detta ingrepp föll alldeles i vanrykte i den
vetenskapliga medicinen, sedan äfven statistiska
undersökningar vid denna tid visat, att blodut-
tömningar med fördel kunde undvaras t. o. m. vid
lunginflammation, den sjukdom, vid hvilken åder-
låtningen förr ansetts vara mest betydelsefull. I
Sverige var det M. Huss’ gynnsamma erfarenhet
af en oblodig behandlingsmetod vid denna sjuk-
dom, som blef banbrytande (1852). - Den nyare
medicinen ställer sig främst på grund af den allt-
mer fördjupade kunskapen om blodets skyddsver-
kan vid sjukdom fortfarande på det hela taget af-
visande mot att beröfva organismen blod, men åder-
låtningen har likväl återupptagits - om också i
en jämförelsevis begränsad utsträckning - fram-
för allt vid behandlingen af sjukdomar, som åt-
följas af förhöj dt blodtryck, såsom vissa slag af
njurlidande. Åderlåtning i större skala har äfven
framför allt på grund af erfarenheten från Världs-
kriget kommit till användning vid blodtransfusio-
ner, d. v. s. för att från friska människor erhålla
blod, som därefter öfverföres på svårt förblödda
patienter. Till sist bör nämnas, att mindre blod-
aftappningar i undersökningssyfte ha en mycket
stor betydelse för den moderna diagnostiken. -
Åderlåtningen utföres vanligast på en af hudve-
nerna i armbågsvecket. För att hindra blodets åter-
flöde till hjärtat omsnör man öfverarmen med en
binda. I och för insnittet i den svällda venen
begagnades i gångna tider ofta ett särskildt in-
strument, s. k. ådersnäppare, som bestod
af en knif, hvars skärande del genom lösgörandet
af en på densamma verkande metallfjäder kunde
bringas att snabbt genomtränga huden och kärl-
väggen. Nu för tiden låter man i allmänhet blodet
utrinna genom en spetsig, i venen införd, ihålig
metallnål. De förr uttömda blodmängderna voro
betydande och öfverstego icke sällan V2 liter.
Genom upprepade åderlåtningar kunde man inom
loppet af några dagar beröfva en patient ända
upp emot 4 1. blod. R. F-s.

Ådermöten, äldre benämning på de besiktnin-
gar, som vår och höst anställdes med rusthålls-
hästarna för att utröna deras vård. Dessa möten
kallades besiktnings- eller åderlåtningsmöten ("åder-
möten") till följd däraf, att vid desamma skulle,

enligt äldre tjänstgöringsreglementen för armén,
skvadronshofslagaren verkställa åderlåtning på de
hästar, "som sådant behöfde". Förrättningen fick
senare benämningen hästbesiktningsmöte.

(C. O. N.)

Ådersnäppare. Se Åderlåtning.

Ådror. 1. Anat. Se Artär och Vener samt
Aneurysm, Blodkärl, Blodomlopp,
Blodådror, Puls och pl. I till art. Män-
niskan. - 2. Geol., de vanligen helt tunna, ofta
förgrenade och stundom buktande utfyllningar af
kvarts, kalkspat eller andra mineral, som här och
där förekomma inom olika slags bergartsmassor och
skilja sig från dessa genom olika färg, hårdhet och
sammansättning. Ådrorna kunna ha bildats dels på
eruptiv väg, dels genom afsättning af mineralämnen
ur lösningar, som genomsipprat eller fyllt förut-
varande sprickor och rämnor i en fast bergmassa.
Jfr Gång och Sekretion. 2. E. E.

Ådö, gods i Lossa socken, Bro härad, Uppsala
län, ligger på en ö i Mälaren, omfattar (jämte
det underlydande Däfvensö, se d. o.) 846 har,
hvaraf 180 har åker, med 296,400 kr. tax.-värde
(1921). Boningshuset (se fig.) är ett stort tvåvånings

Manbyggningen på Ådö.

stenhus. Å. omtalas tidigast 1404, då frälsemannen
Gottschalk Bengtsson sålde "Aadhö" till ärkebiskop
Henrik i Uppsala, som testamenterade alla sina
gods till domkyrkan, från hvilken Å. dock snart
af söndrades. På 1500- och 1600-talen innehades
det af bl. a. släkterna Baner och Leijonhufvud.
Bland mera bemärkta personer, som egt Å., må
nämnas kanslipresidenten grefve Arvid Horn, som
köpte det 1712. Hans mag, grefve A. Löwen,
sålde det 1749 till kommerserådet M. Lagerström.
I början af 1800-talet köptes Å. af grefve E. S.
Sparre samt 1873 af brukspatronen P. G. Tamm
samt innehades sedermera af dennes son Klas
Tamm, som 1917 sålde det till disponenten E.
Malmström. E. A-t.

Åforsen, belägen i Faxeälfven 30 km. nedom Inlandsbanans korsning med älfven vid Ulriksfors (sjöarna Ströms vattudals-Russfjärdens utlopp). Fallhöjden utgör 5,8 m. och 9-mån. effekten vid oreglerad vattenföring omkr. 1,800 turbinhästkrafter. Vattenkraften är outnyttjad. C. K.

Ågerstastenen. Se Runor, sp. 1217.

Åggelby, socken i Nylands län, Finland, Helsinge domsaga och härad, afskildes 1921 från Hel-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free