- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
961-962

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerbönan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och anmodade honom att ånyo inträda i
rådkammaren. Den mer än 80 år gamle statsmannen
undanbad sig ett förtroende, som dåmera öfversteg
hans krafter. Svenska akad. lät 1851 prägla en
minnespenning öfver Å., och i sammanhang därmed
skref B. von Beskow Å:s "Minne" (i "Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796", d. 26, 1853).

illustration placeholder

3. Gustaf Fredrik Å., friherre, den före-
gåendes sonsons son, statsråd, direktör för kungl.
teatern, f. 10 febr. 1776 på Lindevad, Allhelgona socken,
Östergötland, d. 23 sept. 1853 på Ulfsunda,
tjänstgjorde sedan 1793 som officer vid
Lifgardet till häst, med hvilket han i egenskap
af skvadronschef 1808 deltog i finska kriget
och som han 1811 lämnade med öfverstes afsked.
Å. egnade sig därefter en tid åt landthushållning
och utländska resor. 1818 kallades han till direktör för
K. M:ts hofkapell och spektakler, visade mycket nit
för dem, försökte sig som dramatisk författare med
tragedierna Engelbrecht (bearb. efter P. H. Ling,
uppf. 1820) och Valdemar (uppf. 1824) och revi-
derade för scenen P. A. Granbergs bearbetning
af "Hamlet". Med "Hamlet" införde han Shak-
spere på Stockholmsscenen och med Webers "Fri-
skytten" den tyska romantiska operan. 1823 läm-
nade Å. direktörskapet. 1826 utnämndes han
till ordf. i Styrelsen öfver fängelser och arbets-
inrättningar i riket och befordrade som sådan
flera åtgärder, som afsågo en mänskligare behand-
ling af fångarna. Sedan 1827 var han därjämte
generaltulldirektör. Å. inkallades 23 april 1831
med bibehållande (till 1835) af sin plats i ofvan
nämnda Styrelse, i statsrådet, hvilket han, en mo-
derat-konservativ natur, lämnade 16 maj 1840, då
den liberala oppositionen gjorde sitt häftiga anlopp
vid nämnda års riksdag. Å. deltog som själfskrif-
ven led. af ridderskapet och adeln i riksdagarna
fr. o. m. 1800, var 1818 led. af konstitutions-
utskottet och utsågs vid följande riksdagar till ordf.
i expeditionsutskottet samt medlem af Hemliga
utskottet. Å. var medlem af 1820 års statsrevision,
blef ordf. bland fullmäktige i Riksgäldskontoret
1821, led. af Strömrensningskommissionen 1824
och af Järnkontoret 1825 samt 1847 ordf. i
Direktionen öfver konungens hospital och i Patriotiska
sällskapet. Han var sedan 1827 led. och sedan
1848 hedersled, af Landtbruksakad., var medlem
af Mus. akad. och flera år dess ordf. Han utgaf
Några upplysningar och betraktelser rörande fång-
vården i Sverige (1836). Å. egde "en viss talang
i allt och mycken älskvärdhet i väsende och
maner" samt var därför "opinionens skötebarn för
en tid", anlitad i de mest skiftande offentliga värf.

4. Johan Karl Å., friherre,den föregåendes syssling, ämbetsman,
f. 21 juli 1807 på Dylta bruk, d. 13 nov. 1879 på sin egendom Ökna
i Södermanland, blef student i Uppsala 1824, aflade 1826 kansli-
och 1828 hofrättsexamen, var 1829–32 anställd vid svenska beskickningen
i Florens, därefter förvaltare af moderns och syskonens gemensamma
betydliga egendomar samt 1856–76 landshöfding i Örebro län, på
hvilken post han visade "stor praktisk duglighet i många
riktningar". Å. hyste en konservativ åskådning och
tog mycket verksamt del i det politiska lifvet. Så
var han led. af bevillningsutskottet 1840–41 och
1844, af representationskommittén 1846–47 och
af konstitutionsutskottet 1848-51 samt ordf. 1845–53 i
statsrevisionen, 1853-54 i statsutskottet
och 1853 i Hemliga utskottet. Till representa-
tionsreformen 1865-66 var Å. afgjord motstån-
dare. Han var 1871–74 led. af Första kammaren.

5. Johan Gustaf Nils Samuel A., friherre, politiker,
son till Å. 3 och Elisabet Sofia Anker, dotter till norske
godsegaren N. Anker, föddes 24 juni 1833 i Stockholm och afled
där 2 april 1900. Han blef 1850 student i Uppsala, där han 1852
aflade kansliexamen, hvarefter han inskrefs i Civildepartementets
expedition. Redan 1851 hade han antagits till fanjunkare vid
Lifregementets dragonkår, blef 1854 underlöjtnant och deltog
s. å.i franska kavalleriskolans öfningar i Saumur.
1856 åtföljde A. som adjutant generalen grefve von
Essen på dennes beskickning till kejsar Alexander
II:s kröning i Moskva och förordnades s. å. till
attaché vid svenska legationen i Paris. Han ut-
nämndes 1857 till andre sekreterare i Kabinettet
för utrikes brefväxlingen och tog då afsked från
regementet, men först tio år senare ur armén.
1858-59 var Å. t. f. legationssekreterare i Peters-
burg, medföljde 1859 som sekreterare den utom-
ordentliga ambassad till Wien, som hade att till-
kännage Karl XV:s tronbestigning, och kvarstan-
nade någon tid där som t. f. legationssekreterare.
1860-63 var han legationssekreterare i Köpen-
hamn. Som led. af ridderskapet och adeln bevi-
stade A. riksdagarna 1859-60 och 1865-66, då
han, enligt egen senare uppgift "icke utan betänk-
samhet", röstade för representationsreformens anta-
gande. Under de närmast följande åren (1867-70)
var han statsrevisor och 1871 ordf. i statsrevisio-
nen. Han invaldes 1870 af Södra Roslags dom-
saga, inom hvars område det af honom 1864 åter-
köpta släktgodset Margretelund är beläget, i Andra
kammaren, tillhörde denna t. o. m. 1875 samt var
under denna tid led. af lagutskottet (1870), kon-
stitutionsutskottet (1871) och 1874 års särskilda
utskott samt vid 1873 och 1874 års riksdagar
kammarens vice talman. Som riksdagsman yttrade
han sig för sparsamhet med statens medel, för för-
bättringar i de nya kommunallagarna och för ny
härordning. Det var på Å:s initiativ, som 1873
års myntkonvention i riksdagens sista timme genom-
drefs. Det var äfvenledes väsentligast han, som
1874 genomdref den s. k. Norrbottenslagen till
ungskogens fredande. Hans bemärkta arbete på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free