Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkeshof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högt belägna dammar och insjöar, som sakna
utlopp. Detta kan förklaras endast därigenom, att
ålynglet vandrat upp genom något litet utlopp, som
uppstått t. ex. vid högt vattenstånd. För att un-
derlätta ålynglets uppgång förbi dammbyggnader
brukar man anlägga fiskvägar, s. k. ålyngelledare.
Ålungarna lefva och tillväxa således vid
hafsstränderna (hannarna) och i insjöarna (honorna) tills
inemot fortplantningstiden, då de vandra ut till
lekplatserna, säkerligen belägna s. och s. v. om
Azorerna, där de lägga sin rom och dö och
hvarifrån ålungarna i ständigt återkommande kretslopp
vandra in till Europas kuster och insjöar.
Såsom redan anförts, förekomma ållarverna
endast öfver stora djup med hög temperatur (på
1,000 m. djup minst 7°). Man har därför stor
anledning att antaga, att ålen för sin fortplantning
också kräfver denna höga vattentemperatur. Den
europeiska ålen förekommer icke någonstädes i
Nord- eller Syd-Amerika och ej heller vid dessa
världsdelars kuster, och den saknas vid Afrikas
Atlantkust s. om 20° n. br. Detta beror helt säkert
därpå, att Atlanten s. om denna breddgrad icke
på nämnda djup erbjuder tillräckligt varmt vatten
för ålens fortplantning och därpå, att ållarverna
ifrån lekområdet s. och s. v. om Azorerna på grund
af hafsströmmarnas riktning kunna spridas endast
åt ö. och n. ö.
I st. f. den europeiska sötvattensålen finns en
annan art i Nord-Amerika och Mexico, på
Västindiska öarna och i Guyana (Syd-Amerika), Anguilla
rostrata, med blott 107 ryggkotor i medeltal, under
det att den europeiska har 115. Den amerikanska
ålen torde att döma af gjorda fynd af dess larver
leka i trakten af Bermudasöarna. Äfven vid Indiska
oceanens kuster finnas särskilda arter af
sötvattensålsläktet, men detta saknas fullständigt vid
amerikanska kusten af Stilla oceanen. Detta beror
säkerligen på, att Stilla oceanen icke har
tillräckligt varmt vatten på 1,000 m. djup.
Temperaturen är där blott 3–5°. I ekonomiskt afseende
är ålen synnerligen värdefull och högt skattad som
födoämne (se Ålfiske).
Om elektriska ålen l. darrålen
(Gymnotus) se Darrålen.
K. A. A.
Ålaboderna, fiskeläge i Skåne, Glumslöfs socken,
midt emellan Landskrona och Rå. Till
förhindrande af dansk landstigning anlades 1717 vid Å.
enligt Stobées förslag en bastionerad front med en
redutt bakom hvardera flygeln. Befästningarna
underhöllos sedan ett par år, men fingo därefter
förfalla.
L. W:son M.
Åland, socken i Uppsala län, Hagunda härad.
3,727 har. 462 inv. (1920). Annex till
Skogs-Tibble, Uppsala stift, Hagunda kontrakt.
Åland ("vattenland"; fi. A’hvenamaa), landskap
med själfstyrelse och garanterad neutralitet inom
republiken Finland. Det består (se den till
art. hörande färglagda kartan) af omkr. 6,500
öar, holmar och skär, af hvilka omkr. 80 äro
bebodda, på gränsen mellan Östersjön och
Bottenhafvet, mellan 60° 40’–59° 30’ n. br. och
19° 07’–21° 20’ ö. lgd fr. Greenw. Det skiljes
från svenska kusten genom Ålands haf och från den
finländska genom Skiftet (förr Vattuskiftet), ett
holmfylldt sund eller rättare en räcka fjärdar
emellan åländska och finländska skärgården.
 |
| Ålands vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
