- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1017-1018

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ållonö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

h. o. h. ödelagts af danskarna. 1076 och 1679
härjades det ånyo af dem, som samtidigt svårt
plundrade i Dalsland, och kom 1788 än en gång
i danskt våld en kort tid. Svåra eldsvådor ha
härjat Å. 1777, 1846 och 1901; sistnämnda år
nedbrunno omkr. 60 gårdar, hvarvid omkr. 1,000
människor blefvo husvilla. Den återuppbyggda
staden har fått modernare prägel med bredare gator
och större hus. I äldre tider var trävaruhandel
hufvudnäring i Å., och sedermera idkades
brukshandtering, ehuru med ringa framgång. Äfven
sjöhandeln på Vänern var en tid ganska gifvande,
men stadens näringslif blef alltmer tynande, tills
genom Bergslagsbanans dragande genom staden ett
nytt uppsving inträdde, som på sista tiden ökats
genom den industriella utvecklingen. Litt.: A.
Lignell, "Beskrifning öfver grefskåpet Dal" (I–II,
1851–52), och G. Björlin, "Från en gammal
svensk småstad" (1918).
A. H-s. E. A-t.

Åmåls landsförsamling, i Älfsborgs län, Tössbo
härad. 7,971 har. 1,262 inv. (1920). Annex till
Åmåls stad, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.

Åmålsån (Åmålsälfven), vattendrag i norra
Dalsland, upprinner inom Silleruds socken på
Värmlandsgränsen och utfaller, sedan den genomflutit
sjöarna Dalsjön, Ommeln, öfre och Nedre
Kälfven, vid Åmåls stad i Dalbosjön af Vänern.
Den har flera forsar och fall, af hvilka det vid
Nygård 1916 blifvit utbyggdt. Åns längd är 33
km. och vattenområdets storlek 115 kvkm.
J. V. E.

Åmänningen, Västmanlands största insjö, med en
areal af omkr. 22 kvkm., är belägen i Västervåla
socken, Norbergs bergslag, på 76 m. höjd ö. h.
och genomflytes af Kolbäcksån. Den har en största
längd af 11 km. i n. v.–s. ö. och en bredd af
5 km. i den norra delen, men afsmalnar betydligt
mot s. Från Lilla Aspen skiljes den af Näset och
Kallholmen. I n. ö. mottar den ett tillflöde från
sjön Snyten, invid hvilket Ängelsbergs bruk är
beläget. Genom Strömsholms kanal står den i
förbindelse med Mälaren och Södra Dalarnas
sjösystem. Omgifningarna äro i allmänhet bergiga,
och på sydvästra stranden höja sig Landsbergen
omkr. 140 m. öfver sjöns nivå.
O. Sjn.

Åndalsnes (Aandalsnes), fiskeläge vid
Romsdalsfjorden, s. om Molde, i Möre fylke (före 1919
Romsdals amt), Norge. Å. är ändstation på Raumabanan
och har storslagna omgifningar.
K-G. G.

Ånga, fys., kallas en gas, som befinner sig nära
den temperatur och det tryck, vid hvilka den
kan kondenseras till vätska. Erfordras endast
en oändligt liten sänkning af temperaturen eller
ökning af trycket, för att en del af ångan skall
kondenseras, säges ångan vara mättad, behöfves
åter för kondenseringen en nämnvärd tryckökning
eller temperatursänkning, kallas ångan öfverhettad
l. icke mättad (jfr Vattenånga). I dagligt
tal menas ofta, ehuru oegentligt, med ånga, hvad
som rätteligen bör heta imma, nämligen den till
små vattendroppar redan kondenserade ånga, som
exempelvis synes utströmma ur pipen på en kokande
tekittel (jfr Dimma). Allra närmast pipen
kan man därvid urskilja ett rum, där luften synes
genomskinlig; detta rum är fylldt af mättad
vattenånga, som delvis kondenseras på långre
avstånd, till följd af afkylningen vid beröring med den
kallare luften. Ställes i rummet närmast pipen ett
kallt föremål, "beslår" det sig med vatten, emedan
ångan vid beröringen med det kalla föremålet
afkyles under mättningspunkten, "daggpunkten". Af
samma skäl kan en karaffin med kallt vatten i varmt
rum erhålla ett öfverdrag af vatten på yttre sidan.
Det är därvid den omgifvande luften i det varma
rummet, som afkyles under mättningspunkten för
den i rummet befintliga vattenångan. Se vidare
Värme.
E. O. S. (T. E. A.)

Fig. 1. Rateau-ackumulator. (Efter Morrow, "Entwerfen und berechnen der dampfturbinen".)

Fig. 2. Vaporackumulator.

Ångackumulator, apparat, i hvilken en större
eller mindre mängd ånga kan uppsamlas för att
vid erforderligt behof åter afges. Vanligen sker
uppsamlingen i behållare (pannor, cisterner) med
hett vatten, i hvilka ångan kondenseras, hvarigenom
vattnets temperatur och således äfven trycket
inuti behållaren stiga. Vid urladdning, d. v. s.
afgifning af ånga, lämnas ångans afdunstningsvärme
af det heta vattnet i behållaren, och i följd
däraf måste vattnets temperatur och således äfven
trycket i behållaren sjunka. Af ångackumulatorer
med hett vatten som värmeupptagande och värmeafgifvande
medium finnas eg. två typer: Rateaus ångackumulator
och Ruth’s ångackumulator. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free