- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1037-1038

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ångermanälfven, där ättehögar från den yngre
järnåldern gå ända upp till Resele socken, inemot
100 km. från hafsbandet. Nära 20 km. längre
upp efter älfven, i Lidens socken, träffas en större
samling af hällristningar. Landskapets namn
(gammalsv. Angermannaland) härledes af gammalsv.
anger, isl. angr, fjord, hafsvik (samma ord träffas
i Enånger, Njutånger, Hardanger o. s. v.) och
tillades urspr. endast Ångermanälfvens nedersta
del; den gamla benämningen ångermän
inbyggarna förekommer ännu i norrländska dialekter.
Landskapets vapen är i blått fält 3 horisontala
silfverlaxar, den öfversta och den understa vända
åt höger, den mellersta åt vänster (i heraldisk
mening).

K. S. (E. A-t.)

Litt.: A. A. Hülphers, "Samlingar til en
beskrifning öfwer Norrland" (6 stycken, 1771-97),
D. Åslund, "Beskrifning öfver Wästernorrlands
län" (1878), samt M. Rieck-Müller och O.
Högberg, "Medelpad och Ångermanland" I, II (1920).

Ångermanlands kontrakt, i Härnösands stift, äro
sex, sedan 1921 benämnda Domprosteriet (förut
Å:s södra k.), Ådalens (förut Å:s östra k.),
Ramsele (förut Å:s västra k.), Sollefteå (förut Å:s
sydvästra k.), Nätra (förut Å:s nordvästra k.) och
Örnsköldsviks (förut Å:s nordöstra k.). -
Domprosteriet omfattar de 4 pastoraten
Härnösand, Säbrå, Stigsjö och Viksjö, Häggdånger.
834 kvkm. 20,080 inv. (1920). - Ådalens
kontrakt
omfattar de 9 pastoraten Nordingrå,
Ullånger, Vibyggerå, Nora och Skog, Bjärtrå,
Gudmundrå, Högsjö och Hemsö, Torsåker och Dal,
Ytterlännäs. 1,962 kvkm. 44,018 inv. -
Ramsele kontrakt omfattar de 7 pastoraten
Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum,
Fjällsjö, Tåsjö. 5,861 kvkm. 20,602 inv. -
Sollefteå kontrakt omfattar de 7 pastoraten
Sollefteå och Multrå, Ed, Långsele och Graninge,
Boteå och Styrnäs, Öfverlännäs och Sånga, Resele,
Helgum äfvensom Norrlands trängkårs församling
i Sollefteå. 2,619 kvkm. 24,145 inv. - Nätra
kontrakt
omfattar de 6 pastoraten Nätra,
Sidensjö, Skorped, Anundsjö, Mo, Björna. 5,046
kvkm. 23,258 inv. - Örnsköldsviks
kontrakt
omfattar de 5 pastoraten Själevad,
Örnsköldsvik, Arnäs, Gideå och Trehörningsjö,
Grundsunda. 1,721 kvkm. 26,394 inv.

Ångermanlands mellersta domsaga, i
Västernorrlands län, omfattar Boteå tingslag och Sollefteå
t:g. 2,091 kvkm. 27,782 inv. (1920).

Ångermanlands nordvästra kontrakt, förr namn
på nuv. Nätra kontrakt. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanlands nordöstra kontrakt, förr namn
på nuv. Örnsköldsviks kontrakt. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanlands sydvästra kontrakt, förr namn
på nuv. Sollefteå kontrakt. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanlands södra domsagas tingslag, i
Västernorrlands län, utgör Å:s södra domsaga och
omfattar socknarna Säbrå, Stigsjö, Viksjö,
Häggdånger, Gudmundrå, Högsjö, Hemsö, Nora, Bjärtrå,
Skog. 1,710 kvkm. 37,184 inv. (1920).

Ångermanlands södra kontrakt, förr namn på
nuv. Domprosteriet i Härnösands stift. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanlands västra domsaga, i
Västernorrlands län, omfattar Fjällsjö tingslag samt Ramsele
och Resele tingslag. 6,837 kvkm. 26,348 inv.
(1920).

Ångermanlands västra kontrakt, förr namn på
nuv. Ramsele kontrakt. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanlands östra kontrakt, förr namn på
nuv. Ådalens kontrakt. Se
Ångermanlands kontrakt.

Ångermanälfven, norra Sveriges vattenrikaste
älf, aflopp för sjöar och vattendrag i en mängd
af de dalgångar, som uppta Ångermanland samt
norra Jämtland och södra Lappland. Den bildas
af tre stora, på fjällen upprinnande källfloder, af
hvilka den nordligaste på grund af vattenområdets
storlek måste betecknas som den egentliga Å., den
mellersta kallas Fjällsjöälfven och den sydligaste
Faxälfven. Hufvudfloden, egentliga Å.,
uppkommer i sin ordning af två källarmar, Storån och
Vojmån. Den sydligare af dessa, Storån,
rinner upp inom norskt område, i Renfjeldenes
fjällsjöar, belägna omkr. 1,000 m. ö. h. Under namn
af Ransarån framrinner den mot ö. öfver
riksgränsen och genomflyter den milslånga sjön Stora
Ransan (583 m. ö. h.), hvarefter den efter
ytterligare 10 km. lopp faller ut i den stora och djupa
Kultsjön (540 m. ö. h.) i närheten af Fatmomakke
lappkapell i Vilhelmina socken. Efter utloppet ur
denna sjö når ån några tiotal km. längre mot ö. den
likaledes stora och djupa Malgomajsjön (se d. o.;
341 m. ö. h.), som genom en kortare forssträcka står
i förbindelse med Volgsjön (se d. o.; 333 m. ö. h.).
I denna utfaller strax intill Vilhelmina kyrkplats
den nordligare källarmen, Vojmån (se d. o.).
Långt upp i dessa källälfvars dalgångar träffas
bebyggda orter. Från Volgsjön flyter Å. med
namn efter de trakter den passerar, genom
skogslandet, först i sydöstlig, därefter i sydlig riktning
förbi Åsele kyrkplats (300 m. ö. h.), därefter åt
s. v. och ånyo åt s. under ständiga forsar och
fall genom Junsele och Lidens socknar, och i den
sistnämnda förenar den sig efter 330 km. lopp
med den andra källfloden, den från de ogästvänliga
fjällen i sydliga Lappland och nordligaste
Jämtland kommande, 250 km. långa
Fjällsjöälfven (se d. o.), hvarefter den samlade
vattenmassan fortsätter 33 km. genom Resele och Eds
socknar, tills den vid Österås i Sollefteå socken
nedanför Edsforsen förenar sig med den tredje och
sydligaste källfloden, den 340 km. långa
Faxälfven (se Faxeälfven, hvilken namnform är
mindre riktig) från Jämtland. Snart passerar Å. sin
sista fors vid Sollefteå (se d. o. med fig.), hvarefter
floden ända till utloppet är segelbar, dock under öfre
loppet, till Nyland, endast för mindre djupgående
fartyg, ehuru djupet flerstädes är 7 m. och bredden
300-500 m. Nedanför Nyland, där älfven
utvidgar sig i många fjärdar samt oftast har en
bredd af 3-5 km. med betydligt djup, antar den
karaktären af en hafsvik och är segelbar för de
största fartyg. Där pågår också mycket stark
sjöfart. Det från det öfre landet nedflottade timret
försågas och utskeppas vid omkr. 40 lastageplatser,
hvilka med sina staplar af trävaror och bullrande
ångsågar visserligen bidraga att göra
landskapsbilden liflig, men tillika störande inverka på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcm/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free