Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski / 1105-1106 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångturbin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dalbosjön af Vänern vid Köpmannebro. Sjöns
längdutsträckning är nord-sydlig med 12 km., och
största bredden utgör 2,4 km. Å. omges af bördig
och tätt befolkad bygd. I norra delen har den en
långsmal ö med herrgården Henriksholm. J. V. E.

Ånimskog, socken i Älfsborgs län, Tössbo härad.
12,311 har. 1,794 inv. (1920). Å. utgör ett
pastorat i Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.

Ånn (Ånnsjön), en 57 kvkm. stor, 526 m.
ö. h. belägen sjö i Åre socken, Jämtland. Kring
den stora Granön utbreder sig dess vattenyta tämligen
likformigt åt alla håll. Utom Granön kringsluter
den en hel del andra öar och holmar, af
hvilka den största kallas Årsön. I s. omges Å.
af vilda fjälltrakter, bland hvilka märkas
Snasahögarna, Bunnerstötarna, Bunnerfjällen och
Kyrkstensfjällen, hvilkas toppar höja sig 1,400-1,500
m. ö. h. Sjön, som är mycket grund, mottager
i v. sina största tillflöden, de i utloppet förenade
Enaälfven och Handölsån, hvilka där bilda ett
vackert deltaland. Omgifningarna i v., ö. och n.
utgöras af vidsträckta skogstrakter utan nämnvärd
bebyggelse. Vid byn Landverk afflyter sjön genom
den milslånga Gefsjöströmmen till den 27 m. lägre
liggande Gefsjön och därifrån vidare genom Åre
älf till Storsjön i Indalsälfvens flodområde. Omkr. 3
km. v. om Tångböleströmmens utlopp ligger Ånns
järnvägsstation på jämtländska mellanriksbanan. -
På en mot sjön brant stupande klippa invid gårdarna
i byn Landverk ha anträffats väl bibehållna
ristningar, troget återgifvande ett par renar, enligt
arkeologernas mening härrörande från brons- eller
stenåldern. Vid Å. ligger en skollofskoloni (se
Stockholms fjällkoloniförening, sp. 17).

Minnesstenen på karolinernas graf vid Ånn. Inskrift:
"Här hvila tappre karoliner, döde 1719. Svenske män
och qvinnor reste stenen 1899".

- Ett minnesmärke (se fig.) aftäcktes 17
juli 1899 på den graf, där de 1719 omkomne
Armfeltske karolinerna äro jordade. J. V. E. O. Sjn.

Ånsta (fordom Onusta, stundom skrifvet
Ånnesta, Ånstad), socken i Örebro län, Örebro
härad. 1,930 har. 826 inv. (1920). Å. bildar
med Längbro och Eker ett pastorat i Strängnäs
stift, Örebro kontrakt.

Åpo (Aapo, Opo), flod i inre delen af
Hardanger, Hordaland fylke, Norge, som faller ut på
östsidan af Sörfjorden, med 476 kvkm. flodområdsareal
och 18,000 eff. hkr styrka. K. G. G.

År (lat. annus, se d. o.), den tidrymd, som
jorden behöfver för ett omlopp kring solen. Emedan
jordens rörelse kring solen kan anses fullbordad på
olika sätt, finnas också olika slag af sol-år. Det
astronomiska året (se d. o.) är antingen
sideriskt l. stjärnår (utgörande 365 dagar 6
timmar 9 minuter 9 sekunder) eller tropiskt (365 d.
5 t. 48 m. 46 s.) eller anomalistiskt (365 d. 6 t.
13 m. 56 s.). Det borgerliga året (se d. o.)
l. kalenderåret utgöres af jämnt 365 (för
skottår 366) dagar, fördelade på 12 månader. Se
vidare Kalender och Kronologi. – De
äldsta kulturfolken räknade sannolikt ej med sol-år,
utan med månår (se d. o.), d. v. s. en tidrymd
af 354 d. 8 t. och omkr. 48 m. – Om det s. k.
platoniska året ("stora året") se
Platoniskt år. Om ecklesiastikår
(prästernas fardagsår) och fardagsår se Fardag;
om kyrkoår och bruksår se dessa ord. –
Om meteorologiska året se
Meteorologiska årstider. (B-d.)

Åra, redskap, som man nyttjar för att med rodd
eller vrickning framdrifva båtar. Vid rodd nyttjas
för hvardera båtsidan minst 1, men, beroende af
båtens storlek, ända till 5 à 6 åror. Vid
vrickning begagnas endast en åra, lagd öfver relingen
akterut (se vidare Rodd och Vricka). Den
platta, åt kanterna aftunnade, yttersta ändan af
åran kallas blad. Själfva skaftet har cylindrisk
sektion och tilltar något i groflek ut till handtaget,
som ej har större diameter, än att handen kan
gripa om detsamma. Årdelen närmast handtaget
kallas lom. Med lommen hvilar åran under rodden
på relingen, stödd af tullen (se Tullar och
Tullbord; jfr äfven afbildningarna i art.
Roddidrott). Den främsta åran i en båt kallas
bogåra (se d. o.). Bunkåror l.
bonkåror kallar man sådana större roddåror, som ha
gröfre lommar och hvilka skötas af minst 2 man.
Med årtag förstås den taktmässiga rörelse, som
bibringas årorna under deras framförande och
tillbakadragande mellan tullarna. Se vidare om sättet
att föra åran Roddidrott, sp. 575.
– Styråra är en lång, bredbladig åra, hvarmed vissa
båtar styras. I forntiden skedde styrning af alla
fartyg med styråra, som stacks ut genom ett hål
akterut. Till en början användes 1 styråra, senare
äfven 2, placerade en på hvardera sidan om
akterstäfven. Enär det befanns fördelaktigt att använda
en jämförelsevis kort och bredbladig styråra, erhöll
denna småningom mera lodrät ställning och
försågs med en styrisstaung (styrpinne). Häraf
uppkom i sin ordning det numera brukliga rodret,
som fästes till akterstäfven. Jfr Roder och
Styrbord. J. G. B. (C. K. S.)

Åraslöf, herrgård i Vinslöfs socken,
Kristianstads län, omfattar med underlydande 3 5/8 mtl,
areal 750 har, hvaraf 450 har åker; tax.-värde
363,100 kr. Å. tillhörde under 1700-talet bl. a.
släkterna Ehrencrona och Silfversköld, senare
Gyllenkrok. Nuv. egare är frih. A. Barnekow. O. Sjn.

Årby, herrgård i Husby-Rekarne socken,
Södermanlands län, omfattar med underlydande 3 5/16
mtl; areal 903 har, hvaraf 250 har åker och 653
har skog; tax.-v. 327,900 kr. (1921) med
tegelbruk och såg. Egare sedan 1907 är kapten P.
Schollin-Borg. Se fig. å sp. 1107. O. Sjn.

Årdal (Aardal), norska härad. 1. I
Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt), n. ö. om
Stavanger. 505,26 kvkm. 842 inv. (1920). Staf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>